för öfrigt tillbakasatt lagstiftning. Att komma wu
detta lika vådliga som plågsamma tillstånd, att kunna
reda de mängartade svårigheter som en längvarig le-
gislativ oefterrättlighet ästadkommit är icke möjligt,
utan att justitiestatsministern är en nitfull och ihär-
dig man, upphöjd öfver partierna, lifvad af kärleh
för den juridiska vetenskapen, af rättskänsla, af fo-
sterländskt sinne och af föresats att stå eller falla
med den stora, länge efterlängtade allmänna lag-
reformen, omfattande ej blott den civila utan främst
den kriminella lagstiftningen, hvarföre det nuvarande
systemet tyckes vilja bädda en graf! Egenskaperna
hos den nuvarande chefen för justitiedepartementet
har jag i detta anförande redan skildrat. De lemna
tyvärr intet hopp att han hädanefter skulle kunna
godtgöra den eftertänkliga försummelse, som unde
den sednare regeringsperioden fallit honom till last,
och en begäran om äfven hans endtledigande ur ko-
nungens konselj är endast en gärd ät det allmännas
öfverhängande behof af en nitisk och kraftfull justitie-
statsminister!
I följd af mina här utvecklade anmärkningar, Yr-
kar jag alltså, att ej mindre chefen för landtförsvars-
departementet, än äfven chefen för justitiedeparte-
mentet, måtte enligt 107 regeringsformen, hos H.
M. Konungen af Rikets Ständer anmälas till erhäl-
lande af afsked från deras innehafvande förtroende,
säsom högstdensammes rädgifvare!
Att jag här stannar och att jag icke i fortsättning
af mina föregående erinringar motregeringssystemet,
framställer yrkande om tillämpning af regeringsfor-
mens nyssnämnde stadgande på ännu flera bland K.
Maj:ts rädgifvare, har sin egentliga orsak, dels deri,
att blott en ringa grund för dessa erinringars bedö-
mande kan från konstitutionsutskottets betänkande
hemtas, dels i den moderation jag städse antagitsom
regel och dels i min öfvertygelse, att de sakförhål-
landen af i allmänhet mindre vigt, som konstitutions-
utskottet hos Rikets Ständer säsom anmärkningar
framlagt, icke i ännu vidsträcktate mån böra föran-
leda den utomordentliga representativa statshandling,
som användandet af 107 8 regeringsformen innefattar.
Så angeläget det är att icke förbise hvad rikets väll
kräfver och att icke i stora och maktpäliggande fall
försumma de i grundlagarne anvisade medel, att från
delaktighet i regeringen skilja män, utan förmåga att
motsvara rädgifvarekallets höga och ädla bestäm-k.
melse, — så angeläget är det ock, att icke af smä- ;
sinne och partiäsigter göra bruk -af en konstitutionel
rättighet, hvars begagnande alltid bör förutsätta n
hög grad af oväld och urskillning, en klar uppfattning
af regeringens tendenser och sympatier samt en till-
förlitlig förmåga att icke förvexla statens lifsfrägor
med regeringsätgärder af ringare vigt och betydelse!
Under sådana auspicier bör Rikets Ständers kritiska
granskning af konungens rädgifvares handlingssätt al-
drig undgå att utöfva en statsnyttig inflytelse, alltid
blifva välgörande för det konstitutionella lifvet och
städse kunha försvaras, åtminstone inför en sansad,
upplyst och fördomsfri opinion.
Utskottsbetänkanden.
Statsutskottets utlåtande N:o 134 afstyrker en väckt
motion om anslag af allmänna medel för uppförande
af en fängelsebyggnad vid Quiström.
N:o 135 afstyrker ett begärdt anslag till byggnads-
hjelp vid de mindre komministraturerna. .
N:o 136 tillstyrker, att de persedlar, hvilka dels
i följd af den genom kongl. brefvet den 30 Oktober
1849 anvisade ersättning för utur förråden till ärmekä-
ren i Skäne och på Fyen är 1848 utlemnade förnö-
denheter, dels såsom för nämnde års krigsrustningars
särskildt anskaffande, borde anses såsom krigsfondens
tillhörighet, må i enlighet med Kongl. Maj:ts derom
till rikets ständer afgifna skrifvelse till utrednings-
förrädets förstärkande anslås.
N:o 137 tillstyrker bifall till en tillökning af 1,455:
19. för ätskilliga, för det nybildade artilleribatteriet
i Norrland ifrägakomna ökade utgifter.
N:o 138 meddelar ridd. och adeln och prestestån-
det, som äterremitterat utskottets betänkande N:o
67, hvari tillstyrkts indragning af Wermlands fältjä-
gare regemente, att de andra två stånden bifallit det-
samma, samt att på anförda skäl utskottet vidblifver
sitt förra utlätande.
N:o 139 meddelar åtskilliga upplysningar till bor-
gare- och bonde-ständen, hvilka äterremitterat betän-
kandet N:o 71 angående ersättning åt major Bennich
för innehafde hesthemmansräntor vid f. d. Westgö-
tha kavalleriregemente, af den beskaftenhet, att ut-
skottet anser sig böra vidblifva sitt utlätande.
N:o 140 tillstyrker det af Kongl. Maj:t äskade an-
slag, till ersättning för omhkostnaden i anledning af
H. K. H. Eronprinsens förmälning, utgörande 161,508
rdr 13 sk. 3 rst, att från riksgälds-kontoret utbetalas.
Lagutskottet har i betänkandet n:o 24 tillstyrkt bi-
fall till Kongl. Maj:ts proposition, att hvad i 20
kap. 6 S Byggningabalken, jemförd med kongl. för-
ordningen den 3 September 1755, stadgas derom
att dammlucka skall öppnas den 10 Maj, der vat-
ten kan åker eller äng skada, mätte, beträffande
Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands län, så
vändras, att tiden för dammluckas öppnande i om-
förmälda fall utsträckes till den 1 Juni.
Bankoutskottets utlåtande n:o 37 besvarar ätskilliga
förslag i afseende på föreskrifterna om bankens. me-
talliska kassa, m. m. Utskottet föreslår, i följd af
de gjorda framställningarne, endast följande förän-
dringar i bankoreglementet, nemligen i 115 4 I mom.:
För bibehållande och förstärkning af Bankens me-
talliska kassa, bemyndigas fullmäktige att af välkän-
da och solida trassenter eller endossenter, efter en
kurs af 128 sk. eller derunder, ä Stockholms och
Götheborgs Börser låta uppköpa vexlar, dragna påle
90 dagar eller kortare tid ä Hamburg: eHler Altona, !a
i Hamburg betalbara, samt att den Ssom kommer att 1
motsvara nuvarande 121 mä erhålla följande 1y- 1
delse: 1
Oberoende af de ätgärder, fullmäktige hafva attj
vidtaga till förstärkning af Bankens metalliska kassa, !
åligger det fullmäktige, att, när större silfver-uttag-:g
ning från Banken eger rum, eller sådan bör befaras! a
med anledning af sedelstockens i landet ökning öfver
normalförhällandet, eller Bankens ställning i öfrigt g
det päkallar, a) minska ntläningen genom -handels-!,
och närings-diskonterne, afslå ansökningar om kassa-
kreditiv samt uppsäga till inbetalning inom 3:ne må- ,
nader redan beviljade dylika kreditiv; b) alldeles in-
ställa nämnde utlåning samt indraga större eller min-:
dre del af utlåningen på namn och reverser med.
omsättnings-rätt genom Banko-diskonten och Läne-)
kontoren; egande fullmäktige, samtidigt med de i:
mem. lit. a) eller b) omförmälda ätgärder, att an-!
tingen emot betalning i Bankosedlar försälja innehaf-
vande obligationer, cHer upptaga län mot figsta rän-!
ta, som kan betingas; ec) till inbetalning inom den i
hvarje serskildt fall bestämda tid uppsäga de ätskil-.
liga verk, inrättningar och associaticner beviljade;
kreditiv; samt d) genom vägran af nya län, efter hand,
minska öfriga grenar af Bankens lane-rörelse, den på
fastigheter dock i sista rummet; börande dessa för
metalliska kassans bibehållande, medelst förminskning:
af Bankens vid anfordran betalbara förbindelser, an-;
sade utvägar begagnas i den ordning, de här ofvan
äro uppräknade I
Reservationer äro anförda, af fiera ledamöter; dels
åsyftande en bestämd föreskrift för Banko-styrelsen
att uppköpa vexlar, då kursen går under 127 sk.!
dels emot det föreslagna stadgande i 121 att utlånin-
gen skall minskas när större uttag af silfver från
Barken egt rum.
Tä dö m ho HH HH. NN mt mm MH mm mm HH O NA oh
—
Dageas Ficna i Riksstlanden.
RIDDERSKAPET och ADELN. Bevillningsutskottets
betänkande N:o 4 rörande grunderna för den allmän-
na bevillningen har upptagit förmiddagens plenum,
och har af detsamma medhunnits till och med 50:de
S, Återremitterade blefvo 2, 9, 10, 11, 14 27,
28, 29, 35, 37, 23 och 50. Vid flera af dessa äter-
remisser förekom diskussion, deribland äfven öfver
den 37:de rörande bevillningen för karaktärsfullmag-
ter. Grefve af Ugglas begärde uppläsning af sin
inom utskotlet afgifna reservation och yrkade till följd
deraf atterremiss, Häruti instämde frih. Palmstjerna
ihr Printzensköld, frih. v. Stedingk och hr Aminofr,
I
i
I
I