ha fore under hiarbetning af ecklesiastik-utskottet
måtte bli sådan att den hölle konsistorii-notariern
skadeslösa, — Utskottets hemställan bifölls med 3
röster mot 6,
Doktor Petterssons, af utskottet afstyrkta hemstä
lan att amanuensen i Stockholms konsistorium mätt
i afseende på inkomsterna sättas i paritet med der
i de öfriga domkapitlen, återremitterades, sedan b
skop Holmström yttrat den förmodan, att Kgl. M:i
underlåtenhet att göra framställlning derom härrö:
af en inadvertens.
Vid förslaget om ersättning ätt akademi-adjunktern
för mistad förhöjd tjenstårsberäkkning anmärkte pro
fessor Lindgren, att utskottet bjättre hade tillgodoset
universiteternas bästa om detta. anslag blifvit lagd
till de rörliga. Doktor Gumeliuvus var af samma tanka,
om företrädet af anslagets fria : disposition ät utmärkt-
heterna. Prosten Sehram erinrrade att här blott vore
fråga om ersättning för förlorad tjenstärsberäkning.
Lektor Wallman yttrade, med all aktning för ovälden
hos den höge person, som skulle disponera öfver an-
slaget om det blefve fritt, att godtycke dock kunde
komma att ega rum vid detsammas fördelning. Om
återremiss skulle beviljas, skulle det vara derföre at
anslaget är för lågt. Detta tyckte äfven biskop Berg.
man. Prosten Söderberg talade för bifall till utskot
tets förslag, och biskop Heurlin meddelade den upp
lysningen ur det inre af utskottets historia, att in-
genting skulle ha bekommits, om ej med det vilko
här föreslagits; hvarpå utskottetts Hemställan bifölls
Sedan de punkter som rörde universiteterna blifs
afgjorda, förklarade professorerrna Agardh och Carl
son, ä universiteternas vägnar, : sin tacksamhet för de
anslag som blifvit dem beviljadde; men vid utskottets
afstyrkarde af doktor Grafströnms motion om inrät-
tande i Upsala af en ordinarie profession i de mo-
derna språken uppstod motionäären, och yttrade ati
an skulle velat ha enskild anledning att instämma i
den allmänna tacksamheten för hvad som blifvit gjordt
för universiteterna; det vore dock en hten tröst, att
hans förslag icke blifvit betraktadt såsom en helt och
hället förflugen id! Prosten Tellbom, hvars motion
om anslag ät den e. 0. professorn i moderna littera-
turen vid Upsala universitet blifvit affärdad i sam-
manhang med d:r Grafströms;, begärde återremiss.
Nägra af ståndets ledamöter ytttrade sin benägenhet
att instämma med motionärernaa; men det skulle till
ingenting tjena. Vid voteringern voro 17 för återre-
miss, mot, 23, som biföllo utskoottets hemställan.
I frågan om nedsättning i terrminsafgiften vid ele-
mentarläroverken samt ett ärliggt anslag af 12,000 rdr
till bestridande af sådana utgiftter, som varit ämnade
att af den högre terminsafgiften betäckas, uppträdde
prosten Berlin och begärde äterremiss. Ansträngnin-
gen vore för stor för så litet ändamäl. Staten skulle-
derigenom ta på hand, och anspråken kanhända ökas.
Prosten Forssell berömde sig af att till stor del ha
gifvit anledning till utskottets beslut. Han yrkade
dess antagande för :bondeständets skull, som vore lif-
ligt intresseradt af frågan. Ingen bonde funnes bland
reservanterna — oeh bönderna äro annars alltid de
som motsätta sig utgifter af nåigon betydenhet. Pre-
steständet skulle genom att vägra detta anslag gå mi-
ste om bondeståndets understödd i en hufvudtitel, der
presteståndet fått så myeket maedgifvet sina önsknin-
gar. Man skulle, om den högga terminsafgiften bi-
behölles, kunna beskylla Sverigges ständer att hafva
Öfver sina läroverk satt inskriftten: Här får ingen in-
komma, som icke kan betala! Att ökade kostnader
skålle uppstå för staten genom ifrägavarande förslags
antagande hade blifvit förespegladt redan inom ut-
skottet; men der hade icke visat sig någon rädsla
derför. Doktor Sandberg framhöll den vackra id,
som vore urgammal i värt lan(, att vägen till sam-
hällets höga platser går genom de allmänna skolorna,
för torparsonen så väl som för de förnämare mans
barnen; han önskade nedsättnng i terminsafgiften,
som, huru ringa den var, dock alltid medförde be-
tänkligheter för de fattigare. Toktor Reuterdahl fann
saken oafgjord, oklar; man visste icke på hvad punkt
man stod. Derföre vore det bäst som det är, och
rätt så godt att vänta. Han bestridde sakens intresse
ör bondeständet, som, ätminstone i södra Sverige,
öga begagnar skolorna. Doktor Gumrrlius medgaf
utt upplysningens tempel borde stå öppet för alla, och
tan afgift. Han var dock ej för någon nedsättning
ler prutning eller jemkning innan man visste hvad
om kunde tälas. Han ville attt man skulle låta det
ara som det är tills nästa rikssdag, då utan tvifvel
rela afgiften kan bortgå. Deni som vill komma till
letta resultat, anförde doktor ESandberg, bör bifalla
nedsättningen; att ta bort all tterminsafgift med ens
kulle visa en förlust i inkomstt, hvarför mänga kom-
ne att skygga tillbaka. Prosteen Almqvist fann ingen
billighet i afgiftens fortfarandee tills vidare, då dess
orttagande skulle suppleras atf beskattning på den
tora massan, som ieke drar paarti af undervisningen.
diskussionen deltogo för öfriggt biskop Heurlin, pro-
essor Carlson, doktorerna Sävee och Grafström, pro-
ten Söderberg, biskop Holmström och lektor Söder-
berg; det var en ifver att erhilla ordet, att hr erke-l)
viskopen vid ett tillfälle yttrat: nå nä, här är väll,
ngen kapplöpning heller. Vic votering bifölls utskot-
ets hemställan med 31 röster mot 14.
(Forts. följer.)