UTRIKES. Med utländska poster i dag emottogo v tidningar från Berlin och Stettin t. o. m. d S, Hamburg d. 7, Köln den 6, Paris den 4 dennes. — Telegrafunderrättelser gå till och med den 6 från Paris. DANMARK. De s. k. Notablernes församling, som skal öfverlägga om sleswigska förhållandena, ärc kallade att sammanträda i Flensburg nästs onsdag den 14. Ledamöter äro följande: från konungariket: major Andre, högsta rättsassessorn Bruun, öfver-auditör Hall, professor Krieger, general-auditör Scheel, stifts-amtman grefve Sponneck; från hertigdömet Slesvig: grosshandlaren Christiansen, amtman Davids, distrikt-deputerad Hageman, agent Jensen, gårdsegaren Kruger, doktor Manzius, etatsrådet Paulsen, etatsrådet Pre, gårdsegaren Laurids Skau. Från hertigiömet Holstein: grefve Baudissin Borstel, grfve A. Moltke, aratman grefve Rantzow, kipman Reincke, rdsegaren Scharmer och ö:verappellationsädet Wiese. Kammarherren grefve Billc Brahe är, såsom redan blifvit oerättadt, kongl kommissarius vid församlingen. Det heter i kallelsen, att de skola utlåta sig om en från konungen afgifven plan för hela monarkiens framtida ordning och i synnerhet Slesvigs ställning i densamma. Geheimerådet Tilliseh hade den 6 ankommit från Flensburg till Köpenhamn. PORTUGAL. Ifrån London har med telegraf-depesch till Berlin ankommit den underrättelse, att Saldanha, återkallad af det revolutionära partiet i Oporto, hållit sitt högtidliga intåg derstädes; att ministeren afgår och att grefve Thomar flytt ombord på en engelsk fregatt. De närmare underrättelser, som snällposten härom medfört och som gå från Lissabon till den 29 och Oporto den 30 April, bekräfta, att i Oporto garnisonen den 24 upprest sig, då guvernören Casal arrestermt några officerare och underoflicerare; att öftversten för 2:dra infanteriregementet blef dödad och majoren vid O:te jägarregementet svårt sårad då de sökte stilla dessa regementer, hvilka började uppresningen. Då Casal begaf sig med 6:tc infanteriregementet och en afdelning kavalleri till kasernen, för att bringa dessa regementer till lydnad, kunde hans trupper ej förmås att anfalla dem. De öfvergingo till dem och han måste med en adjutant begifva sig på flykten. Derpå befriades de fångne, och den 25 kl. 1 ph natten var allt lugnt. Som en anförare ikväl fattades, sände man åt alla håll kurirer efter marskalken Saldanha. Denne hadei anledning af erhållna underrättel:ser, att uppresningen i Oporto misslyckats, icke vågat sig dit, utan begifvit sig in i Galicien, der han af utskickade anträffades ocih genast återvände, samt den 27 höll sitt iintåg, sedan det i Braga stationerade 8:de infamterioch 7:de jägareregementet förklarat sig för honom, äfvensom 3:dje infanteriregementet, som den 30 skulle ankomma till Oporto. Derpå ämnade han med alla trupper uppbryta till Vinza och förena sig raed simma andra anhängare. Hufvudmännen för Septembristerna hade ännu icke tagit verksam del i rörelsen. Då underrättelsen ankom till Lissabon den 26, medelst telegraf, nedlade grefve Thomar sin portfölj och begaf sig ombord på engelska krigsfartyget Montrose till Vigo, der han synes afvakta händelsernas utgång. Drottningen försökte först bilda ett nytt kabinett af Thomars anhängare eller åtminstone af Saldanhas motståndare, men det misslyckades, och efter afslag från fllere håll nämndes hertigen af Terccira till ksonseljpresident; men man tviflar att han åtagerr sig det länge, sedan Saldanha förklarat, att Ihan ej nedlägger vapen innan man är försäkrad att ej återfå Thomar och den nuvarande majoriteten i kamrarna, som icke har folkets förtroende. Konungen hade från Coimbra återvändt till ufvudstaden, med en mindre styrka, sedan de öfriga trupperna öfvergått till Saldanha. Den andra afdelningen af drottningens truper, under grefve Santa Maria, hade dragit till Vizen och derigenom lemnat Bento cceh Cabreira vägen öppen till Oporto. Saldanha var om aftonen den 29 på spektaklet i Oporto, och då han utbragte ett lefve för drottumgen, fann det föga anklang, men desto lifligare blefvo bifallsropen då han ropade: reform af statsförfattningen I SPANIEN. De demokratiska progressistternas valprogram fordrar: allmän rösträtt, en kammare, ett statsråd som väljes, full kommunalprovincialoch tryckfrihet, jury i brottmål, dödsstraffets afskaffande, skattereform, upphäfvande af all skatt på lifsmedel, afskaffande af alla monopoler, förminskning i utlagorna, kostnadsfri folkundervisning, afskaffande af konskriptionen och uppsättande af en nationalmilis. FRANKRIKE. Den 4 Maj, årsdagen af republikens proklamation genom konstituerande församlingen, har blifvit firad utan ringaste tcecken till upp rorsförsök, men äfven, som em korrespondent anmärker, utan en fjerdedels tiimmas vackert väder. Ända ifrån middagstidan regnade det oupphörligt. Gator, torg och bulevarder voro likväl med menniskor uppfyllde och man erkände allmänt, att hela tillställningen vid vackort väder skulle hafva tagit sig förträffligt Iyrverkeri och eklärering måste inöfver högtidligheten af den å prisas företrädesvis sausom högst imposant en stor Neptunus, som i en förgyld mussla med sin treudd i handen och dragen af fyra jättestora hästar sväfrade öfver ett etorartadt vattenfall. som öfver artificiella klinv