UTRIKES.
Med utländska poster i dag emottogo v
tidningar från Berlin och Stettin t. o. m. d
S, Hamburg d. 7, Köln den 6, Paris den 4
dennes. — Telegrafunderrättelser gå till och
med den 6 från Paris.
DANMARK.
De s. k. Notablernes församling, som skal
öfverlägga om sleswigska förhållandena, ärc
kallade att sammanträda i Flensburg nästs
onsdag den 14. Ledamöter äro följande:
från konungariket: major Andre, högsta rätts-
assessorn Bruun, öfver-auditör Hall, professor
Krieger, general-auditör Scheel, stifts-amtman
grefve Sponneck; från hertigdömet Slesvig:
grosshandlaren Christiansen, amtman Davids,
distrikt-deputerad Hageman, agent Jensen,
gårdsegaren Kruger, doktor Manzius, etats-
rådet Paulsen, etatsrådet Pre, gårdsegaren
Laurids Skau. Från hertigiömet Holstein:
grefve Baudissin Borstel, grfve A. Moltke,
aratman grefve Rantzow, kipman Reincke,
rdsegaren Scharmer och ö:verappellations-
ädet Wiese. - Kammarherren grefve Billc
Brahe är, såsom redan blifvit oerättadt, kongl
kommissarius vid församlingen.
Det heter i kallelsen, att de skola utlåta
sig om en från konungen afgifven plan för
hela monarkiens framtida ordning och i syn-
nerhet Slesvigs ställning i densamma.
Geheimerådet Tilliseh hade den 6 ankom-
mit från Flensburg till Köpenhamn.
PORTUGAL.
Ifrån London har med telegraf-depesch
till Berlin ankommit den underrättelse, att
Saldanha, återkallad af det revolutionära par-
tiet i Oporto, hållit sitt högtidliga intåg der-
städes; att ministeren afgår och att grefve
Thomar flytt ombord på en engelsk fregatt.
De närmare underrättelser, som snällposten
härom medfört och som gå från Lissabon
till den 29 och Oporto den 30 April, bekräfta,
att i Oporto garnisonen den 24 upprest sig,
då guvernören Casal arrestermt några office-
rare och underoflicerare; att öftversten för 2:dra
infanteriregementet blef dödad och majoren
vid O:te jägarregementet svårt sårad då de
sökte stilla dessa regementer, hvilka började
uppresningen. Då Casal begaf sig med 6:tc
infanteriregementet och en afdelning kavalleri
till kasernen, för att bringa dessa regementer
till lydnad, kunde hans trupper ej förmås att
anfalla dem. De öfvergingo till dem och han
måste med en adjutant begifva sig på flykten.
Derpå befriades de fångne, och den 25 kl. 1
ph natten var allt lugnt. Som en anförare
ikväl fattades, sände man åt alla håll kurirer
efter marskalken Saldanha. Denne hadei an-
ledning af erhållna underrättel:ser, att uppres-
ningen i Oporto misslyckats, icke vågat sig
dit, utan begifvit sig in i Galicien, der han
af utskickade anträffades ocih genast åter-
vände, samt den 27 höll sitt iintåg, sedan det
i Braga stationerade 8:de infamteri- och 7:de
jägareregementet förklarat sig för honom, äf-
vensom 3:dje infanteriregementet, som den 30
skulle ankomma till Oporto. Derpå ämnade
han med alla trupper uppbryta till Vinza och
förena sig raed simma andra anhängare.
Hufvudmännen för Septembristerna hade
ännu icke tagit verksam del i rörelsen.
Då underrättelsen ankom till Lissabon den
26, medelst telegraf, nedlade grefve Thomar
sin portfölj och begaf sig ombord på engelska
krigsfartyget Montrose till Vigo, der han sy-
nes afvakta händelsernas utgång.
Drottningen försökte först bilda ett nytt ka-
binett af Thomars anhängare eller åtminstone
af Saldanhas motståndare, men det misslyc-
kades, och efter afslag från fllere håll nämn-
des hertigen af Terccira till ksonseljpresident;
men man tviflar att han åtagerr sig det länge,
sedan Saldanha förklarat, att Ihan ej nedlägger
vapen innan man är försäkrad att ej återfå
Thomar och den nuvarande majoriteten i kam-
rarna, som icke har folkets förtroende.
Konungen hade från Coimbra återvändt till
ufvudstaden, med en mindre styrka, sedan
de öfriga trupperna öfvergått till Saldanha.
Den andra afdelningen af drottningens trup-
er, under grefve Santa Maria, hade dragit
till Vizen och derigenom lemnat Bento
cceh Cabreira vägen öppen till Oporto.
Saldanha var om aftonen den 29 på spek-
taklet i Oporto, och då han utbragte ett lefve
för drottumgen, fann det föga anklang, men
desto lifligare blefvo bifallsropen då han ro-
pade: reform af statsförfattningen I
SPANIEN.
De demokratiska progressistternas valpro-
gram fordrar: allmän rösträtt, en kammare,
ett statsråd som väljes, full kommunal- pro-
vincial- och tryckfrihet, jury i brottmål, döds-
straffets afskaffande, skattereform, upphäfvan-
de af all skatt på lifsmedel, afskaffande af
alla monopoler, förminskning i utlagorna, kost-
nadsfri folkundervisning, afskaffande af kon-
skriptionen och uppsättande af en national-
milis.
FRANKRIKE.
Den 4 Maj, årsdagen af republikens pro-
klamation genom konstituerande församlingen,
har blifvit firad utan ringaste tcecken till upp
rorsförsök, men äfven, som em korrespondent
anmärker, utan en fjerdedels tiimmas vackert
väder. Ända ifrån middagstidan regnade det
oupphörligt. Gator, torg och bulevarder voro
likväl med menniskor uppfyllde och man er-
kände allmänt, att hela tillställningen vid vac-
kort väder skulle hafva tagit sig förträffligt
Iyrverkeri och eklärering måste in-
öfver högtidligheten af den
å prisas företrädesvis sausom högst im-
posant en stor Neptunus, som i en förgyld
mussla med sin treudd i handen och dragen
af fyra jättestora hästar sväfrade öfver ett
etorartadt vattenfall. som öfver artificiella klinv-