2 AM AVV viva MATRE 8 ÅA . ahenten icke kunde skrifva. Som vi veta är skrifteri unskapen i Frankrike ännu mindre allmän än i Engom. und och Tyskland; och framom dessa länder i denna Ste unkt står Sverige. vecl För dem af ständets ledamöter som möjligen skulle sida nse de begge föreslagna systemerna poststämplarne lekt ch medelportat oskiljbara, får jag äran nämna, att dan å alldeles icke är förhållandet, utan att det ena syI temet ganska väl kan tillämpas utan det andra. För and ärvarande har man i Preussen och i hela det tyska het ostförbundet, som under namn af Deutsch-Österreisträ hischer Postverein förlidet är afslutades, infört det teri . k. Zonsystemet, eller på franska le systeme des des: ones, jemte poststämplarne. Detta system vill siga OPP tt man indelar hela postomrädet i någ PN fstånd, och beräknar hela afgiften efter dessa afst Öst ler Zoner. Det är det gamla allmänna systemet, tills ndast förenkladt genom minskning af afståndens att ntal. gle Denna Postvereins nya tariff är indelad i trenne mo, oner, nemligen 10, 20 mil och deröfyver. För första spli onen betalas 1 silbergroschen, för den andra 2, och frå ör den tredje 3 silbergroschen, så att man numera an skicka ett enkelt bref af ett lods vigt ifrån Stetmu in eller Stralsund till Mailand öfver Wien, för 3 Ver silbergroschen. Dettorde äfven vara skäligt att nämna, så det man icke är tvungen att betala brefportot vid afdar sändningen, om man det icke sä för godt finner, men het att man då vid brefvets emottagande är tvungen att Ya öka portoargiften med en silbergroschen, alldeles säfra som i England der man betalar dubbelt portporto för nie ofrankerade bref. Till liqvid för dessa bref utfärdas —? boststämplar af 3:ne valörer, på 1, 2 och 3 silberoch sroschen, hvilka påsättas brefvet då det afsändes, ifall 43 ag vill frankera det. Dessa poststämplar finnas till är alu på alla postkontor och i de flesta handelsbodar. ku )fta begagnas en dylik poststämpel, då man skall Sår ned posten afsända en så liten liqvid, att den icke i Ma vapper eller vexel kan fås. Skulle man nu iSverige fol ilja införa detta zonsystem, sä vore onekligen tvenne kur soner ganska användbara, t. ex. 10 mil och derutöfen ver, eller 15 mil och derutöfver, då första portosatj sen blefve 3 sk. bko och den andra 6 sk. bko. att Genom stämpelsystemet blefve uppbörden betydligt da förenklad, och derigenom äfven en möjlighet att på 52 landet åstadkomma postbyråer, der bref emottogos att och expedierades, utan att likvisst på dessa ställen år: nägra penningeremisser behöfde komma i fråga. Om inl postverket i detta fall ville använda de pä landet boTy satta pharmaceuter, så att man på alla sockenapotheler ker egde extra postbyråer, eller i nägra af landsbygoc dens handelsbodar, der egaren är ansedd för pålitlig til och ordentlig, så skulle det allmänna onekligen beföl tydligt härpå vinna, dessa personer få en liten ökad rd inkomst, och statsverket Större intrad. år Detta sätt att använda handelsbodar och dylika de etablissementer till extra postexpeditioner är ganska Mm vanligt utomlands, och säg jag händelsevis för nägra ba dagar sedan den uppgjorda utgiftsbudgeten för kolorä nien Cap, der jag uppslog den del som afbandlade de postverket, och fann att postmästarelönerna endast utstö gjorde ett par sterling, emedan man hufvudsaklitöl gen använder försäljningsställen af diverse varor till m postkontor. po Jag är den första som erkänner att det i motio60 nerna föreslagna uniforma portot är det mest rationella, och har endast föreslagit de andra systemerna ob såsom en öfvergång för dem som frukta att nedsättm vingen från 52, sk. bko till 4 sk. bko säsom medel-, fö porto, icke skulle lemna en inkomst motsvarande den or nuvarande. ur Här begagnar jag tillfället att besvara hr v. Hart, 9 mansdorffs varning, i dess nyss upplästa anförande, ke att ej i Sverige försöka ett experiment, som så illa ti ii England och Frankrike utfallit för statskassan. I Som jag i början af mitt anförande redan förklaac rat, att jag anser det som alldeles olämpligt att betrakta postverket, såsom en beskattningsanstalt, så öfI vergår jag genast till de omnämnda utländska förhållanderne, för att visa, det jemförelse med de här föreslagna postreformerna alldeles icke kan och bör göras, ty nedsättningen i England och Frankrike var betydligt större, än som här föresläs. I England var bi medelportot är 1839, innan pennyposten infördes, 8!, Vi pence, och nedsattes är 1840 till 1 pence. Säledes skulle brefvens antal öka sig 8!, gänger innan sam-j ma bruttoinkomst kunde uppstå, som den af är 1839, eller brefvens antal, som 1839 var 73 mill., skulle ;stiga till 637!, mill.; i Sverige deremot är medel-y; Pn d?Y, sk., och skulle nedsättas till 4 sk., således 9 ibrefvens antal ökas med icke fullt !y, gäng till, eller fi ifrån 3!7, million till 5!, million bref. I Frankrike 1 var medelportot ungefär 50 centimer, och nedsattes;, till 20 cent.; således skulle brefvens antal ökas öfver. det dubbla antalet, för att uppnä samma bruttoinkomst som förut. Häraf synes att denna jemförelse icke ärjä på sitt ställe. lu I I det anförda yttrandet finnes också framhället, att o det engelska postverkets nettobehällning ifrän öfver. f; ,1, million sterling år 1839, ännu är 1850 ickej uppgått till stort öfver 800,000 . Att detta förhällande är riktigt, nekar jag visst icke, men ber att få illägga, det bruttoinkomsten förlidet år uppgick till! öfver 2,300,000 sterling, eller samma summa, som är 1839, oaktadt postverket icke uppbär mer än !g! af det fordna postportot. Detta förhållande har inträffat, oaktadt brefvens antal ej ötversteg 400 mill., , emedan postverket på samma gäng med pennyposten äfven införde postvexlarne, eller post-banks-bäs, och .har dessa så mycket af allmänheten anlitats, att denna jinkomst kunnat så betydligt ökas. Nettobehällnin-, gen skulle äfven varit mycket större, om det numeral, icke vore en antagen princip i postförvaltningen, attl, icke så mycket eftersträfva denna vinst, som att stänI digt införa nya förbättringar i sjelfva administratio-; nen. Man har anlagt en mängd nya postkontor, t.l, ex. utät alla jernvägar; man har på alla jernvägar jinfört serskilda vagnar i trainen, der postbyrå finnes, och der, under sjelfva farten de aflemnade brefven ordnas för att vara tillreds vid trainens ankomst till nägon postexpedition. Man gör oupphörligt betydliga uppoftringar för nya ångbåtsförbindelser med utlandet m. m. Alla dessa förbättringar medtaga enorma summor. aj Ingen nekar att denna postreform i England bade n Stora hinder att öfvervinna. Dess häftigaste motstänj. jdare funnos inom sjelfva postadministrationen. Dävarande generalpostdirektören lord Lichfield förklarade att postverket, utan understöd från statskassan, icke skulle efter denna reform kunna bära sig. Ännu häftigare motståndare var öfverste Maberly, generalsekreteraren i Post-office. Han förespädde att brefvens antal icke komme att ökas till det dubbla antalet, om äfven hela folket finge fribrefsrättighet; man E kunde nedsätta taxan så lägt man behagade, den fattige skrefve icke mera derför; och för öfrigt kunde yJefter pennyportots antagande, postens inkomst icke på 50 är ätertaga sin dävarande höjd., k) Efter att nära nog blifvit behandlad som en gal.ning, hvilket parlamentsförhandlingarne ären före rerI formens införande nogsamt utvisa, säg dock Rowland sr Hill sin stora ide satt i verket är 1840. Postverkets m ) nettobehällning nedsteg från 1!, million Pund sterr, ling till 400,000 , men brefvens antal steg från 75 a I millioner till 168 millioner. Den praktiska engelska rylnationen såg med likgiltighet denna r ning i feni ningebehällningen, ty den visste att riktigt uppskatta se fördelarne som tillskyndades nationen genom denna en reform, och de flesta utmärktare engelska personligas)heter förenade sig om en nationalsubskription åt Rowtt lland Hill. På denna lista som prydes af namnen stt I Wellington, John Russel, Sir Robert Peel, Landsdown, na Baring m. fl. finnes också namnet af den nyss förut utnämnde generalpostdirektören lord Lowther, numera 1-Hord Lonsdale. Och för närvarande har Rowland Hill nilintagit den andra generalpostsekreterareplatsen inom vat I postadministrationen vid sidan af hans fordna mot ijständare Maberly. Så lönar England dem ef sina 40 lsöner, som till fosterlandets gagn egna sin tankekraft till loch sin verksamhet! Jag har nägot afvikit från ämnet, det nuvarande red I betänkandet af bevillningsutskottet, och uppehällit mig na, I väl länge vid penniypostens införande i England, er er, I digression, som ständet välvilligt torde förläta mig, -—O 0 —