2 AM AVV viva MATRE 8 - ÅA .
ahenten icke kunde skrifva. Som vi veta är skrif- teri
unskapen i Frankrike ännu mindre allmän än i Eng- om.
und och Tyskland; och framom dessa länder i denna Ste
unkt står Sverige. vecl
För dem af ständets ledamöter som möjligen skulle sida
nse de begge föreslagna systemerna poststämplarne lekt
ch medelportat oskiljbara, får jag äran nämna, att dan
å alldeles icke är förhållandet, utan att det ena sy- I
temet ganska väl kan tillämpas utan det andra. För and
ärvarande har man i Preussen och i hela det tyska het
ostförbundet, som under namn af Deutsch-Österrei- strä
hischer Postverein förlidet är afslutades, infört det teri
. k. Zonsystemet, eller på franska le systeme des des:
ones, jemte poststämplarne. Detta system vill siga OPP
tt man indelar hela postomrädet i någ PN
fstånd, och beräknar hela afgiften efter dessa afst Öst
ler Zoner. Det är det gamla allmänna systemet, tills
ndast förenkladt genom minskning af afståndens att
ntal. gle
Denna Postvereins nya tariff är indelad i trenne mo,
oner, nemligen 10, 20 mil och deröfyver. För första spli
onen betalas 1 silbergroschen, för den andra 2, och frå
ör den tredje 3 silbergroschen, så att man numera
an skicka ett enkelt bref af ett lods vigt ifrån Stet- mu
in eller Stralsund till Mailand öfver Wien, för 3 Ver
silbergroschen. Dettorde äfven vara skäligt att nämna, så
det man icke är tvungen att betala brefportot vid af- dar
sändningen, om man det icke sä för godt finner, men het
att man då vid brefvets emottagande är tvungen att Ya
öka portoargiften med en silbergroschen, alldeles sä- fra
som i England der man betalar dubbelt portporto för nie
ofrankerade bref. Till liqvid för dessa bref utfärdas —?
boststämplar af 3:ne valörer, på 1, 2 och 3 silber- och
sroschen, hvilka påsättas brefvet då det afsändes, ifall 43
ag vill frankera det. Dessa poststämplar finnas till är
alu på alla postkontor och i de flesta handelsbodar. ku
)fta begagnas en dylik poststämpel, då man skall Sår
ned posten afsända en så liten liqvid, att den icke i Ma
vapper eller vexel kan fås. Skulle man nu iSverige fol
ilja införa detta zonsystem, sä vore onekligen tvenne kur
soner ganska användbara, t. ex. 10 mil och derutöf- en
ver, eller 15 mil och derutöfver, då första portosat- j
sen blefve 3 sk. bko och den andra 6 sk. bko. att
Genom stämpelsystemet blefve uppbörden betydligt da
förenklad, och derigenom äfven en möjlighet att på 52
landet åstadkomma postbyråer, der bref emottogos att
och expedierades, utan att likvisst på dessa ställen år:
nägra penningeremisser behöfde komma i fråga. Om inl
postverket i detta fall ville använda de pä landet bo- Ty
satta pharmaceuter, så att man på alla sockenapothe- ler
ker egde extra postbyråer, eller i nägra af landsbyg- oc
dens handelsbodar, der egaren är ansedd för pålitlig til
och ordentlig, så skulle det allmänna onekligen be- föl
tydligt härpå vinna, dessa personer få en liten ökad rd
inkomst, och statsverket Större intrad. år
Detta sätt att använda handelsbodar och dylika de
etablissementer till extra postexpeditioner är ganska Mm
vanligt utomlands, och säg jag händelsevis för nägra ba
dagar sedan den uppgjorda utgiftsbudgeten för kolo- rä
nien Cap, der jag uppslog den del som afbandlade de
postverket, och fann att postmästarelönerna endast ut- stö
gjorde ett par sterling, emedan man hufvudsakli- töl
gen använder försäljningsställen af diverse varor till m
postkontor. po
Jag är den första som erkänner att det i motio- 60
nerna föreslagna uniforma portot är det mest ratio-
nella, och har endast föreslagit de andra systemerna ob
såsom en öfvergång för dem som frukta att nedsätt- m
vingen från 52, sk. bko till 4 sk. bko säsom medel-, fö
porto, icke skulle lemna en inkomst motsvarande den or
nuvarande. ur
Här begagnar jag tillfället att besvara hr v. Hart, 9
mansdorffs varning, i dess nyss upplästa anförande, ke
att ej i Sverige försöka ett experiment, som så illa ti
ii England och Frankrike utfallit för statskassan. I
Som jag i början af mitt anförande redan förkla- ac
rat, att jag anser det som alldeles olämpligt att be-
trakta postverket, såsom en beskattningsanstalt, så öf- I
vergår jag genast till de omnämnda utländska förhål-
landerne, för att visa, det jemförelse med de här
föreslagna postreformerna alldeles icke kan och bör
göras, ty nedsättningen i England och Frankrike var
betydligt större, än som här föresläs. I England var bi
medelportot är 1839, innan pennyposten infördes, 8!, Vi
pence, och nedsattes är 1840 till 1 pence. Säledes
skulle brefvens antal öka sig 8!, gänger innan sam-j
ma bruttoinkomst kunde uppstå, som den af är 1839,
eller brefvens antal, som 1839 var 73 mill., skulle
;stiga till 637!, mill.; i Sverige deremot är medel-y;
Pn d?Y, sk., och skulle nedsättas till 4 sk., således 9
ibrefvens antal ökas med icke fullt !y, gäng till, eller fi
ifrån 3!7, million till 5!, million bref. I Frankrike 1
var medelportot ungefär 50 centimer, och nedsattes;,
till 20 cent.; således skulle brefvens antal ökas öfver.
det dubbla antalet, för att uppnä samma bruttoinkomst
som förut. Häraf synes att denna jemförelse icke ärjä
på sitt ställe. lu
I I det anförda yttrandet finnes också framhället, att o
det engelska postverkets nettobehällning ifrän öfver. f;
,1, million sterling år 1839, ännu är 1850 ickej
uppgått till stort öfver 800,000 . Att detta förhäl-
lande är riktigt, nekar jag visst icke, men ber att få
illägga, det bruttoinkomsten förlidet år uppgick till!
öfver 2,300,000 sterling, eller samma summa, som
är 1839, oaktadt postverket icke uppbär mer än !g!
af det fordna postportot. Detta förhållande har in-
träffat, oaktadt brefvens antal ej ötversteg 400 mill.,
, emedan postverket på samma gäng med pennyposten
äfven införde postvexlarne, eller post-banks-bäs, och
.har dessa så mycket af allmänheten anlitats, att denna
jinkomst kunnat så betydligt ökas. Nettobehällnin-,
gen skulle äfven varit mycket större, om det numeral,
icke vore en antagen princip i postförvaltningen, attl,
icke så mycket eftersträfva denna vinst, som att stän-
I digt införa nya förbättringar i sjelfva administratio-;
nen. Man har anlagt en mängd nya postkontor, t.l,
ex. utät alla jernvägar; man har på alla jernvägar
jinfört serskilda vagnar i trainen, der postbyrå finnes,
och der, under sjelfva farten de aflemnade brefven
ordnas för att vara tillreds vid trainens ankomst till
nägon postexpedition. Man gör oupphörligt betydliga
uppoftringar för nya ångbåtsförbindelser med utlandet
m. m. Alla dessa förbättringar medtaga enorma sum-
mor.
aj Ingen nekar att denna postreform i England bade
n Stora hinder att öfvervinna. Dess häftigaste motstän-
j. jdare funnos inom sjelfva postadministrationen. Dä-
varande generalpostdirektören lord Lichfield förklarade
att postverket, utan understöd från statskassan, icke
skulle efter denna reform kunna bära sig. Ännu häf-
tigare motståndare var öfverste Maberly, generalse-
kreteraren i Post-office. Han förespädde att bref-
vens antal icke komme att ökas till det dubbla an-
talet, om äfven hela folket finge fribrefsrättighet; man
E kunde nedsätta taxan så lägt man behagade, den fat-
tige skrefve icke mera derför; och för öfrigt kunde
yJefter pennyportots antagande, postens inkomst icke på
50 är ätertaga sin dävarande höjd.,
k) Efter att nära nog blifvit behandlad som en gal-
.- ning, hvilket parlamentsförhandlingarne ären före re-
r- I formens införande nogsamt utvisa, säg dock Rowland
sr Hill sin stora ide satt i verket är 1840. Postverkets
m ) nettobehällning nedsteg från 1!, million Pund ster-
r, ling till 400,000 , men brefvens antal steg från 75
a I millioner till 168 millioner. Den praktiska engelska
rylnationen såg med likgiltighet denna r ning i fen-
i ningebehällningen, ty den visste att riktigt uppskatta
se fördelarne som tillskyndades nationen genom denna
en reform, och de flesta utmärktare engelska personlig-
as)heter förenade sig om en nationalsubskription åt Row-
tt lland Hill. På denna lista som prydes af namnen
stt I Wellington, John Russel, Sir Robert Peel, Landsdown,
na Baring m. fl. finnes också namnet af den nyss förut
utnämnde generalpostdirektören lord Lowther, numera
1-Hord Lonsdale. Och för närvarande har Rowland Hill
ni- lintagit den andra generalpostsekreterareplatsen inom
vat I postadministrationen vid sidan af hans fordna mot-
ijständare Maberly. Så lönar England dem ef sina
40 lsöner, som till fosterlandets gagn egna sin tankekraft
till loch sin verksamhet!
Jag har nägot afvikit från ämnet, det nuvarande
red I betänkandet af bevillningsutskottet, och uppehällit mig
na, I väl länge vid penniypostens införande i England, er
er, I digression, som ständet välvilligt torde förläta mig,
-—O
- 0
—-