heten för c den s.k. traktörssocieteten i Stockholm att fl utminuterara bränvin. . d Utskottetet har förklarat anmärkningen böra förfalla. Likaså . har utskottet ansett följande anmärkningar . böra förfaFalla: ät Af hr 6 G: M. Stiernsvärd, mot statsrådet och chefen V för landtföförsvarsdepartementet och öfrige rådgifvare,h 1) angäsående rådgifrareåtgärderna i afseende å deltc regeringsksbeslut, genom hvilka generalmajoren och! kommendiören af Dalström blifvit förordnad att Varalk på en gåmg landshöfding och militärbefälhafvare pål Gottland. 2) Angående ätskilliga under ären 1848—1850 inträffade befordringar inom militärstaten, hvilka, tilllL antalet tolf, hr Stiernsvärd specifikt uppgifvit och ickelta funnit öfverensstämma med de i 28 R. F. och uti Ha gällande författningar i öfrigt bestämda grunder för militärbeffordran ; armärkande hr Stiernsvärd, bland annat, säåsom . företrädesvis vädlig den omständigheM ten, att icke allenast regementschefers förslag vid b befordringigen lemnats utan afseende, utan äfven enitr person vidid ett visst namngifvet regemente, den regementschefefen troligen icke utan skäl förbigått, just varit den,2, som blifvit befordradv. 3) Anggående generalmajoren och kommendören v. Arbins erntledigande frän generalfälttygmästare-embetet. 4) Angsäende det förhällande, att afkastningen af ligenheten Humlegården i Stockholm ännu är förbehällen generalfälttygmästaren. 5) Undler åberopande af 60 R. F., som förbjuder förpaktannde af kronans inkomster och fastställande af monopolieer till vinning för kronan, korporationer eller enskililde personer, har hr Stiernsvärd gjort tillla föremål iför anmärkning den omständigheten, attlz tvenne officerare, hörande till konungens adjutantskär, gernom chefen för landtförsvarsdepartementet blifvit bercrättigade att frän trycket utgifva det af enU kommitte utarbetade och den 24 Mars 1848 fastställda nya exervcisreglementet, 2 delar, mot vilkor att få uppbära iinkomsten af dess försäljning efter bestämdt pris, 32 sk. banko, för hvarje del i fast omslag, som till regementen och kärer reqvirerades, samt 40 sk. bko för exemplar i bokhandeln. Hr Stiernsvärd beräknar, att, derest detta reglemente för statsverkets räkning blifvit upplagdt och försäldt, en behållning af omkring 4000 rdr banko deraf hacde statsverket tillfallit, men hvilken, säsom hr Stierrnsvärd anmärker, genom nämnde, chefens för landssförsvarsdepartementet egenmäktiga, till vinning förr enskilda personer vidtagna förfarande, nu för detsaamma skall hafva gått förlorad. Utskotttet yttrar, att då den anmärkta åtgärden icke. innefattar nägot, som kunde gifva utskottet inom dess kompetems anledning till grundlagsenlig anmärkning I mot chefen för landtförsvarsdepartementet, utskottet! ansett anmärkningen böra förfalla. 6) Angående det regeringsbeslut, hvarigenom hrie Stiernsvärds ansökan att få afgifva förklaring öfver Rikets Sitänders revisorers rörande militärförfattnings-! arbetet gsjorda anmärkning, blifvit afslagen. . 7) Anggående rådgifvarens i kommandomäl uraktlätenhet attt afhjelpa den sedan 20 är rådande bristen på tillgåing af tjenstgöringsreglemente för armåen. 8) Ansgäende det sätt, hvarpå hr Stiernsvärds an sökning om afsked från hans beställning såsom kapten vid södra skänska infanteriregementet blifvit behandlad, innan den till afgörande föredrogs. Redaktionen anser sig härvid böra uttrycka förväning öfer huru utskottet kunnat på det sättet referera gälande stadganden. I de åberopade K. bref och regkmente finnes ej ett ord om motioner, utan blott om vilkor. Att vilkor icke få göras för afsked är väl nödvändigt; men att ej motioner skulle få anföras är hvarken nödigt, rättvist eller anbefaldt. Af hr P. E. Winge, ledamot af Borgareständet, mot statsrädet och chefen för landtförsvarsdeparte: mentet och öfrige ledamöter af statsrådet, för rådifvareåttgärden vid Kongl. Maj:ts beslut att inställa ortgängren af militärförfattningssamlings-arbetet. Af frilherre ÅA: W. Stjernstedt, ledamot af Ridderskapet ooch Adeln, och doktor Chr. Stenhammar, ledamot af IPresteständet, mot statsrådet och chefen för finansdeppartementet, angående behandlingen af frågan om. Lappmarks ecklesiastikverks medel och deras utgöjrande. Konstiitutionsutskottet yttrar, att vid jemförelsen af Kongl. M:ts till Rikets St:r vid riksdagen 1834—1835 aflåtna nädiga proposition om indragning till statsverket af Lappmarks ecklesiastikverks räntor och andra inkomster och statsutskottets vid samnia riksdag öfver frägan afgifna utlåtande n:o 88; ingen inskränkning finnes vara gjord uti förslagets omfatt-! ning; diå ej mindre de nu ifrägaställde 174 tunnor; ox aw In AM vx ee ,Z OO spanmäll, än alla öfriga Lappska ecklesiastikverkets räntor och inkomster förut voro ställda under förvaltning af kongl. kanslistyrelsen, hvars upphäfvande var en af anledningarne till förslaget om sagde inköm-. sters indragning till statsverket ; då statsutskottets i utlätantet n:o 88 afgifna utredhing af verkets inkomster grnndas på 1826 och 1832 ärs räkenskaper, hvilka upptag: säväl verkets kronotionde, som, under titel: Lycksde räntor, inkomsterna af de Skytteska donationsäntorna, hvaraf otvunget synes följa, att denna utrednig afsåg ecklesiastikverkets -samtlige inkomster; då det belopp, som:genom indragningen tillföll statsverket och Porde genom motsvarande anslag i: penningar ecklesiastikverket ersättas, är af statsutskottet beräknadt efter summan af inkomsterna för, är 1832, säsom de i räkenskaperna förekomma, och ! säledes bör antagas hafva utgjort ersättning för allal uti samma summa inbegripna inkomster; då detta äf-! ven besstyrkes af statsutskottets uppå äterremissen af betänkandet n:o 88 afgifna nya betänkande n:o 221, hvarmecdelst de vid återremissen, angående indragningen af säväl kronotionden som donationsräntorna gjorda anmärkningar besvarades och bifall till det förra betänkandet tillstyrktes; då detta betänkande! sedermera blifvit af Rikets Ständer godkändt och! lagdt till grund för deras underdäniga skrifvelse n:o 177; firdenskull, och då den omständigheten, att ge-! nom dn i kongl. brefvet den 28 November 1835 medde.ade föreskriften om hvad vid indragningen! borde akttagas, 174 tunnor disponerades att framde-! les säsom dittills utgä in natura, icke kan anses ut-! göra för Kongl. Maj:t ett hinder att, efter ytterligare förändrade omständigheter, emot ersättning uti pen-! ningar indraga äfven dessa, helst denna verkställighetsätgsärd af Rikets Ständer är 1834 bifölls och redan dä säsom genast verkställbar afsågs ; finner konstitutionsutskottet statsrådets och chefens för finansdepartementet underdäniga tillstyrkande af beslutet om indragning af de 54!V, tunnor, om hvilka i Kgl. Maj:ts nådiga proposition n:o 27 förmäles, icke kunna till någon anmärkning föranleda, ehuru departementschefes inför Kongl. Maj:t i underdänighet meddelade wppgift derom, att af ifrägavarande 174 tunnor redan derförinnan 119!, tunnor skulle hafva upphört att in natura utgä, torde grunda sig på ett misstag.:! (Slutet följer.) i Samvetsfrihets-frågan. Läsaren torde påminna sig en i Upsala utkommande tidskrift, med titel Kyrka och