deras TESpEKUUVE la IVISHKICHAGUV UVI SMSVEAAT SUV IMVI
egementen aaf annat vapen i andra län.
Till upplyssning härom må här exempelvis anföras
ommenderimgarne för är 1850 af beväringsmanskapY!
ib
vån Westmanlands, Östergöthlands och Nyköpingsdag
än till Stockholm; från Kronobergs län till Christian-Che
tad; från Jönköpings län till Calmare län; från Hal- ni
n
ands län till Westgötha-Dahls, Skaraborgs och Elfs-tet
borgs regementen; och frän Malmöhus län till Wen- N
les artilleri i Christianstad;
Ne
samt för år 1851: från Upsala län till Svea lif-till!
varde; från Flallands län till Jönköpings regemente; tyg
rän Kronobeergs och Jönköpings län till Calmare re- och
semente; fråån Stockkolms län till Uplands regemen- ralt
te; från Wesstmanlands län till Uplands regemente; vit
från Stora KKopparbergs län till Westmanlands rege- stel
mente; och från Wermlands län till Nerikes rege-Y!
d
mente. sta
Och, då Rikets Ständer uti sitt, uppå Kongl. M:ts för
nådiga proposition om beväringsmanskapet under den Var
8 Juli 1848 aflätna underdåniga svar, tillkännagifvit, der
uti hvilka punkter de funnit skäl att de föreslagna till
ändringarne godkänna; då deruti icke ingått nägot art
medgifvande, det skulle beväringsynglingar kunna, sta
emot hvad iittills öfligt varit och Rikets Ständer ge- öfv
nom sitt fönehäll, att, utom i de medgifna punkter- ve
na, förhålladet måtte förblifva vid det gamla, äfven lön
afsett, kalla till vapenöfningar från ett län till an- af
nat; då sådint likväl nu skett, och derigenom flere- Slå
städes ett för allmogen och andra tryckande förhäl-) me
lande uppkommit, i anseende till den förlängda tid!
för de beväringsskyldiges bortovaro, de kostnader oeh der
öfrige olägenheter, som marcherne till de aflägsna Ver
öfningsplatserna m. m. förorsakat; har utskottet an-Nas
sett statsrådet och chefen för lamdtförsrarsdeparte-)CnN:
mentet, såkom tillika rädgifvare i kommandomål, da
hafva uti nimnde afseenden tillämpat ofyananförda 8!
Kongl. kungörelse och förordning af den 13 Februari de!
1849 på ett. sätt, som afvikit från Rikets Ständers de
förenämnde - beslut, och får alltså detta förhällande82
Rikets högldofl. Ständer vördsamt tillkännagifva.
TV. ar
la
Angående lUberälkningen af tiden för det kommen-sä
danten å Wazholms fästning, majoren Aker-fö
stein åtdömda suspensionsstraf. til
Hr G. M. Stjernsvärd, ledamot af Ridderskapet Mm
och Adeln, har, sedan han inför sitt stånd anmält OC
anledning till anmärkning mot statsrådet och chefenm
för landtförsvarsdepartementet samt derå erhållit ve-en
derbörlig remiss, uti aflemnadt memorial uppgifvit83
föremålet för anmärkningen vara: 1:0 den general-S55
erdre, hvarigenom förordnadt blifvit, att den tid afhö
fyra månader, under hvilken kommendanten å Wax-
holms fästning, då varande majoren, riddaren af K.
Svärdsorden, Nils Harald Joachim Åkerstein, för ett
honom till last lagdt tjenstefel, blifvit genom Kongl.
att med förrlust af lönen varda från sin kommen-
dantsbefattming suspenderad, skulle retroaktivt beräk- lig
Maj:ts nådiiga utslag af den 6 December 1849 dömd!
nas från deen 1 Januari 1850; och 2:0 den befordran Oor
till öfversteelöjtnant, hvarmed majoren Åkerstein, fyrae
dagar efteer suspensionstidens utgång, enligt nyss-tP
nämnde berräkning, blifvit hugnad; hemställande hr8Y
Stjernsvärdd till uttkottet, huruvida icke förstnämnde
omständighhet innebure ett mot lag stridande förfa- ef
rande, ochi anmärkande i afseende å den sednare, att ti
berörde betfordran, såsom han uttrycker sig, vutmär-
ker sig ickce allenast genom en disharmoni emellan
regeringsmakten och lagskipnaingen, utan utgör näran
f
,
nog en opposition mot lagen, ett gyckel med desslre
tillämpning, hvarföre anmärkaren tyckes, att statsrå- H
det och chefen för landtförsvarsdepartementet, så väl m
i följd af denna befattning, som det härmed förena- 8
de rådgifvarekall i kommandoväg för armåen, ädra- JS
git sig ett drygt ansvar, hvilket hr Stjernsvärd för-h
modar böra bestämmas enligt 106 Regerings-for- k
men.
Till vinnande af-närmare upplysning rörande 1:aYSC
unkten, har utskottet begärt och undfått del af dei m
ommandoväg utfärdade handlingar, som angå be-Cd4
räkningen af tiden för nämnde suspensionsstraff, och
deraf inhemtat: att då kommendanten å Waxholms re
fästning, majoren Åkerstein, genom Kongl. Maj:ts5!
omförmäldle nådiga utslag af den 6 December 1849,2!
dömdes tilll fyra månaders suspension från kommen-)h
dantsbefatttningen jemte förlust af lönen för samma ol
tid, han vsar i åtnjutande af tjenstfrihet, honom be-A
viljad dena 25 Maj 1849 först för fem mänader och
sedermera r förlängd den 30 Oktober 1849 på ytterli-C)
gare fem 1 mänader, samt således tilländalupen den 304
Mars 18500; att krigshofrätten uti skrifvelse af den 17 P
Januari 18850 anmodat generalbefälhafvaren i 4:e mi-!:
litärdistriktktet att befordra utslaget till verkställighet; fc
att i anleddning deraf ordre frän generalbefälhafvaren
under deni 1 Februari (och säledes ej den 8;e, såsom SO
hr Stjernswärd uppgifvit) afgätt till majoren Åkerstein to
att sig från utöfning af kommendantsbefattningen af-!.
hälla under fyra månaders tid, röknad från samma lig
dag, eller den 1 Februari; att majoren Akenmstein un-
der den 27 Februari till Kongl. Maj:t ingätt medat
underdänig ansökan, att suspensionstiden mätte, uppå nr
anförde skäl, få beräknas från samma dag, utslaget)m
föll, i stället för den genom generalbefälsordre be- te
stämda dag; och att genom generalordre, daterad d. ad
12 Mars 1850 och undertecknad, på nådigste befall-rc
ning, af chefen för landtförsvarsdepartementet, härå fi
det svar meddelats, att Kongl. Maj:t, som icke fun-4!
nit skäl aut till majoren Akersteins underdäniga an-
hållan lenmna nädigt bifall, likväl, med afseende derå, 9
att majoreen Åkerstein, i följd afvunnen tjensiledig-7
het, ieke var i utöfning af kommendantsbefattningen, e
då ifrågawarande utslag i annat fall skolat i veder- ;
börlig ordning befordras till verkställighet, i nåder
tillåtit, a:t den tid af fyra mänader, under hvilka
majoren Akerstein skulle frän tjenst och lön vara
suspenderad, måtte beräknas frän d. 1 Januari 1850;
af hvilke: allt följer, att en månad af den permis-
sionstid, majoren Åkerstein allaredan säsom sädan
begagnat, blifvit honom till godo afräknad på su-d
spensionstiden, efter det denna i följd af generalbe-
fälsordre af d. 1 Februari redan tagit sin början och ir
nära halffannan månad fortgätt.
Då näimnde beräkningsgrund, hvilken i sjelfva
verket imnehäller en förkortning af strafftiden, oeh
till sin pprineip ieke förändras derigenom, att den
sakfällde: under tiden närmast före utslagets befor-
drande tiill verkställighet åtnjöt honom på begäran
beviljad 1tjenstledighet, icke kan betraktas såsom en
följd af Konungslig nåd, alldenstund frågan derom
ieke blifwit i den ordning, 25 Regeringsformen för
nädefrågor föreskrifver, utan deremot i kommando-
väg behandlad oeh afgjord; anser utskottet rädgif-l!
vareätgärden i afseende å detta ärende innefatta ettls
förbiseende af verkställande maktens befogenhet ochl!
pligt i förhållande till domaremakten, oeh får alltså!
denna anmärkning Rikets höglofl. Ständer vördsam-l!
meligen tillkännagifva.
Hvad iangär andra anmärkningspunkten, eller frä-
gan om majoren Åkersteins befordran till öfverste-
löjtnant i armåen, så finnes af protokollet öfver landt-
försvarsärenden, fördt i statsrådet den 4 Maj 1850,
att denna befordran egt rum på tillstyrkande af samt-
lige statsrädets ledamöter, sedan majoren Akersteins
suspension tilländalupit;
Och som det är Kongl. Maj:ts grundlagsenliga pre-
rogativ att med befordran hugna en såsom förtjent
ansedd officer, utan att detta lider någon inskränk-
ning derigenom, att den sälunda belönade kunnat för
något tjenstefel tillförene hafva varit till ansvar fälld,
har utskottet ansett denna del af anmärkningen icke
förtjena afseende.
Vv:
Angående upplåtande af boställen åt departe-
mentscheferne.
Sedam statsrådets organisation uti departementer
under riksdagen år 1840 blifvit beslutad, hade Kgl.
Maj:t, uti nådig skrifvelse af den 17 Mars samma
är, hos Rikets Ständer gjort framställning, bland an-
nat, om behofvet af bestämd reglering af lönevilko-
ren för departementscheferne, samt Rikets Ständer
uti underdänig skrifvelse af den 5 derpåföljande Au-
gusti, 1:0 55, derå afgifvit underdånigt svar, hvaruti
de, utom annat, i afseende ä uppkommen fråga, hu-
ruvida de nye departementscheferne borde, i likhet
TFT LÄ fen ogfhan da dosa ata vadan AX anda
-
0mM OL MM LU Ft UJ