KUUUAa tillStagnpga SIVUUVIS HM 00 Bö, oo I
samma med Götheborg. Hvad ha vi sedan att
konvojera, äfven om konvojer vore möjliga?
Den föreslagna fregattflottan är såleles äfven
ur denna syppunkt att anse såsom 2elt cch
bållet onyttig. Sådan skulie den äfven. visa
sig till största delen vara om vi hade allierade
t. ex. England. Ett krig i Östersjön måste
utföras med linieskepp. Det hör väl till nya
tiders föreställningssätt att liniestridem på sjön
är slut för alltid, men säg mig på fullt allvar
huru det skulle komma att tillgå under ett
krig mellan England och Ryssland. Ryssland
har 27 linieskepp, hvaraf 18 årligen äro ute
på 2 månaders expedition, och det är väl kändt
att ingen nation är så excercerad, som ryssarne
i utförande af en flottas taktiska evolutioner.
England kan således icke tänka på att upp-
träda i Östersjön, med annat än limieskepp;,
ty så länge en rysk linieflotta der är herre,
så finnes icke plats för krigsföretag mmned fre-
gatter och mindre fartyg. Om nu en rysk
flotta väntar sig påbelsning af en enggelsk, kan
någon då på fullt allvar tro att ryskia flottan
skulle skingra sig i små eskadrar eller spridda
skepp? Detta vore komplett galenskap... Tvenne
flottor som möta hvarandra såsom fiender,
måste ovilkorligen, hvar för sig hålla sig så
tätt slutna som möjligt, ty endast i sådan ställ-
ning är en flotta stark. Försummelser här-
utinnan ha ofta orsakat nederlag, eller bidragit
dertill. Hafva nu två fiendtliga flottor sam-
lats i Östersjön, så skola de väl slutligen träffa
på hvarandra och den batalj som då kommer
att gifvas blir en batalj på linie, alldeles på
det gamla godkända sättet och i trots af det
com deremot blifvit skrifvet och sagdt af her-
rar tbeoretici. I linie använder man nu för
tiden icke annat än skepp, och hvarken vän
eller fiende skulle fråga mycket efter våra sex
svåra fregatter. En fregatt instuckera på eu
ställe i linien skulle göra denna punkkt alltför
svag och ännu svagare skulle bela lHlinien bli
om man der upptog alla de föreslapgna 6 st.
52-kanonsfregatterna.
Många anse kinhända som en fdfördel att
Sverige sålunda skulle blifva hindradtlt från att
effektivt deltaga i en förekommande sjöbatalj,
men om rcan äfven sålunda för tillfåället spa-
rar menniskolif och materiel, så kumna dock
dyrbara nationella intressen derigenoom sättas
på spel. Vid en brytning mellan :östra och
vestra Europa få länder, med en såidan belä-
genhet som Sverige, Norge och Dammark en
stor politisk betydelse, om de ega flottor ef
sidan beskaffenhet att de kunna deltaga i stri-
den på ena elier andra sidan, Om Sverige
bade t. ex. 5 eller 6 linieskepp och Norge 2,
eller båda tillssmman 7 å 8 skepp, väl rusta-
de och stridsgoda, så skulle denna meria ge
0s3 en betydenhet i de stridförandes ögon, som
vi aldrig kunde få af hvarken en skärgårds-
eller fregattflotta. Man skulie otvifveiaktigt
täfla om en allians med Sverige, då man der-
igenom icke allenast beröfvade fienden hjelpen
af dessa 7 å 8 skepp, utan dertill ökade sin
egen flotta med desamma, hvilket i den poli-
tiska vågskålen ovedersägligen halanserar som
14 å 16 skepp. Man har belett en dylik
framställning af Erinringarnes, författare, men
den är dock så sann att den mathematiskt kan
bevisas. Med en sådan flotta kan man betin-
ga sig vilkor, ty man betyder något, men med
en skärgårdsflotta i vikarna, och en fregatt-
flotta inom fästningarne är Sverge för de stri-
dande af föga eller ingen vigt. Fäderneslandet
vore, utan linieskepp, närmast att förlikna vid
en person med amputerade fötter, som väl kan
slå omkring sig med armarna om han blir an-
fallen der han sitter, men som icke kan ta ett
steg för att, i förening med sina vänner, bi-
draga till försvaret af de egodelar (intressen)
till hvilkas skyddande han behöfver fötter att
gå på. Detta är solklart om man will med-
gifva den obestridliga sanningen att ryska li-
nieflottan är herre i Östersjön intill dess den
får en lika stark eller starkare linieflotta
emot sig.
Man talar nu för tiden om att linieskeppen
skola försvinna för de patenterade skeppsför-
störarne — ångfartyg och bombkanomern, men
detta är ett kolossalt misstag. Liniieskeppet,
såsom den starkaste krigsmachin, kommer ej
att försvinna, men deremot utgå fregatter och
mindre seglande fartyg årligen ur de stora
flottornas materiel. Härtill äro två orsaker
verkande, den ena tsktisk och den andra eko-
nomisk. ngfartyg uppfylla nemligen i de
flesta fall bättre än fregatterna, allt bvad man
af dessa hittills fordrat, och då man förden-
skull årligen bygger nya, stora krigsångfartyg,
måste man, för att icke uppdrifva kostnaderna
till ytterlighet, minska byggandet af fregatter
och mindre segelfartyg. Deremot eträcker
man, både i England och Frankrike, kölar till
nya svåra linieskepp, och i Amerika ha nyli-
gen fyra sådana blifvit satta på stapel. Öster-
rike, som hittills haft endast fregatter m. m.
lärer till och med ämna att inom en wviss pe
riod färdigbygga sex linieskepp. För omkring
15 år tillbaka bestod engelska flottan i Medel:
hefvet till största delen af skepp, fregatter
korvetter och briggar, samt ett och annat ång:
fartyg. Nu utgöres densamma nästan uteslu
tande af skepp och ångfartyg. Fregatterna och
de mindre segelfartygen användas numera bloti
på aflägsna farvatten, såsom t.ex. Siderhafvet
Ost- och Vestindien m. m. Denm riktning
inom de stora nationernas sjökrigsmateriel vil
man här icke erkänna. Den har dock fortgåt!
under de sednare 20 åren och skall säkerliger
fortgå allt framgent.
Vår materiel, för verkligt krigsbehof, borde
derföre bestå af linieskepp, ångfartyfg och skär
gårdsflotta. Korvetter, briggar och: skonerta
äro numera under krigstid till inggen nylts
En cch annan fregatt är kanske bebbhöflig, me
huru minga af den sorten vi än mååtte ega,s
kunna de dock aldrig förtjena namnnoet af yit
sjöförsvar. En liten treflig freddsmarin
hvad jag skulle vilja kalla den af ggrefve vo
Piaten tillämnade fregattflottan.
Mer, säger du, då vi icke ensanmme kunr
uppträda till sjös mot Ryssland, !hvad sko
vi då med några dyra linieskepp? Hvarföj
hafva då danskarne och turkarne mn. fl. skepj
De kunna icke heller strida ensamnme mot r)
ska flottan. Om endast de storar makter
skulle vara beväpnade, hvart tog deet då väge
med, jemnvigten? Man rår ej för att ms
Er fattis eller svar. men om man försummar a!