Rekryteringsmanskapet i några städer sö-
derut sjunga marseljäsen: det är en förebådan-
de symptom af den förfärliga syndaflod som
förestår.
De obtetydligaste manifestationer hafva blif-
vit utlagda såsom gigantiska komplotter.
Olyckligt nog för alarmisterna hafva en
mängd berigtiganden genast regnat öfver dem,l!
och de små händelser, hvilka de se genom
förstoringsglas, återtaga snart sina verkliga di-
mensioner.
Hvad har man icke gjort för affår af soro-
ligheterna i Saint-Amand-en-Puysaye! Band
af ursinniga personer hade genomlöpt denna
eljest si fredliga stads gator; märea hade blif-
vit misshandlad; sex municipalråd hade satt!
sig i spetsen för rörelsen. Ordningen hade
icke blifvit återstäld, förr än vid den beslutsam-
me prefektens i Nitvredepartementet, Pe:it-La-
fossss amkomst med en imponerande vapenstyrka.
Sanna förhållandet är emellertid, att mären
i Saint-Amand efter skedd lottdragning vägrade
det utskrifna rekryteringsmanskapet att tåga
omkring med en trumma, och de nu tågade
med en fiol. Dagen derefter förbjöd mären det
unga raanskapet att stryka omkring i staden
före kl. 11 f. m. och efter kl. 5 e m. Yng-
lingarne brydde sig icke om denna ordonnans,
hvilken påminner om en annan myndig herres
befallning, att folket efier en viss tid skulle
hålla sig inne och ha ljusen släckta.
Sex municipalråd protesterade mot märens
godtycklijga befallning och uppmanade honom
att begärsa afsked. Men han vacklade icke, utan
lät i fängsligt förvar insperra tvenne ynglingar,
som blifvit angifne att hafva sjungit den far-
liga visam: Boulangere å des cus,. På afto-
nen uppsitodo folkskockningar; man begärde och
utverkade ynglingarnes lössläppande.
Sedan lugnet sålunda blifvit fullkomligt åter-
stänldt, ankommer hr Petit-Lafosse med en del
af garnisonen i Nevers. Lugnet var nu som
sagdt redan återställdt; men icke destomindre
arresterades 32 personer, af hvilka 29 ännu
sitta i häkte.
Dessa tilldragelser hafva, som man ser, icke
den ringaste vigt; de hafva dessutom icke nå-
gon politisk , karakter lik väl lofsjunges hr Lafosse
såsom den der i Saint-Amand-en-Puysaie räd-
dat Frankrike! Måhända är det de talanger,
han vid detta tilifälle ådagalagt, som bevekt
drottninger af Spanien att gifva honom Isabella-
ordens konmendörskors. Härmed må nu vara
huru som helst; alarmisterna hafva emellertid
framställt Cosne-arrondissementet såsom en anar-
kiens härd.
I denna sak, liksom i mången annan, har
deras taktik gått ut på att göra mycket ovä-
sende af ingenting.
I en annan artikel heter det:
Lösen är gifven utefter hela linien; skräck
bör till de elyseiska tidningarnes dagordning.
På några dagar bar man i alla tonarter skri-
kit på socialism och revolution. Det är en
hel koncert af förskräckliga spådomar, hvari
Patrie uppträder såsom kapellmästare. Man
förutsäger cdemonstrationer för den och den da-
gen, för dlen och den timman; man känner
precist antalet af de personer, som komma att
deltaga deri; och då manifestationerna likväl
uteblifva, ser man sig föranlåten att gripa till
den bekanta rubriken: Man skrifver till oss
från ......0 Derefter uppdukar man en själs-
skakande skildring af de oordningar, som här
och der warit tillämnade. I denna skildring
inblandas nigra rop af lefve guillotinen! Be-
händigt insnyger man någon visa, som slutar
med en kannibalisk refräng — och allt är
färdigt.
Fruktan är ett medel, hvarigenom man åsyf-
tar att framkalla petitioner och manifestationer
till förmån för förlängning af hr Louis Napo-
leon Bonapartes embetsmyndighet. Man spri-
der oro i sinnena, man förlamar affärslifvet,
mean utsår skräck och fruktan, allt i ordnin-
gens, egandterättens, handelns och industriens
intresse!
I afseende på planen att i nationalförsamlin-
gen söka genomdrifva ett grundlsgsvidrigt be-
slut om förlingning al L. Bonapartes president-
skap m. m. yttrar La Presse:
Att låta votera revision af grundlagen med
en enkel majoritet af 376 röster mot 750; at!
Jåta grundlagen undergå de förändringar, sor
376 deputerade finna för godt; att låta prokla-
mera ett timårigt presidentskap, konsulatet o
s. v., se der hvad Constitutionnel föreslår. —
Nåväl, försöken att sätta eder utom grundla-
gen. JI fån se, hvilka som i det fallet komme
att insperras i Vincennes fästningshvalf!
J fån sel... Dock, jag misstager mig; j
skullen i alla händelser icke få se någonting:
ty så snart Sm den minsta fara visade sig, så
skulien j smyga eder undan, skräflare; j skuller
nog rädda ed:r genom flykten!s
!
L
Å
g
TRÄ RT TR
