nade staternas konstitution, hada den förbjudit slaf
veriet inom statens gränser, i den förmening att de
derigenom icke förnärmade någon del at medbor
garne i aodra stater.
Måhäinda har i hela menniskoslägtets historia al
drig fumnits exempel på ett så hastigt och öfverra
skande framskridande i allt som utgör sann sjelfstän
dighet och storhet som dest, hvilket amerikanska fo!
ket gjort under de välsigne!ser hvilka tillförsäkrat
det af dlen stora grundlag som gör os: till en nation
Ifrån sfflägsna, uadertryckta och berogade kolonie
hafve vii, på den korta tidrymdena af trefjerdedel
sekel, höjt oss till den första rangen blsnd mnatio
gerna. Vi hafva nu ett säkert fotfäste på strän
derna af Stilla Hafset, och en ny ocean, en mer
vidsträckt och lysande bana ligger för 033 öpper
om vi erndast hafva kiokhet och kraft att förbättr
vår ställnings fördelar. Att under sådana förhållsn
den basväras af inbördes Osnigheter är sannerlige:
högst olyetxligt. Oaktadt vår nationella storhets oci
välgångs nuvarande sällning möjligen kuanat upp
nås, utan unionen, anstår det likvål icke ett vis
och klokt folk att vilja göra mera än hvad som kar
kallas väl gjordt; och detta hafva vigjort och skole
forifara at: göra.
De hiändelser vårt land nu skådat, hafva åter be
Vv sat dett amerikanska folkets dygd och förstånd oct
dess brimnande, osvikliga kärlek till unionen och fri
heten. (On vårt folk — som är födt i det republi
kanska Amerika — vandt vid sjelfstyrelsa och frit
fcån gamla monarkiska institutioner och bruk, son
iogripa i hela samhällets väsen — nu under dass
högst mi;sgynnande förhållanden, icke varit i stånd
att bavara unioaen och våra fria institutioner, skull
det lemmt ett bevis, att republikanska regeringssy:
stemer, i följd af derss natur, äro Opraktiska och öf
vergående, och vännerna ef menniskornas sällhet och
fribet skulla nödgats beklaga, att våra fäder spillt
sitt blod och sia förmögenhet för ot så bedräglig!
ändamål och att det i verlden skulle funnits ett tro
värdigt vittnesbörd om huru mycket de tagit fel.
Men sakernas botandsa skick för ewt baifi år sedar
är för allid försvuanet, och våra medborgara i alls
delar a? landet äro åter förenade i brödrekärleken:
band och redo att framvandra på förbättringans.
framåtskridandeats och storhetens bana. Californien
skall bidraga för sin andel. Det skall villigt glöm
ma det motstånd, som biifvit gjordt mot dess upp
V2gande i unionen, och dess folk skall icke lägga pi
sinnet da beskyllningar, som biifvit gjorda mot dess
motiver och karakter. Dot skall städse vara främst
i alla bamödanden för att betrygga alla och hvarje
del af vårt land, om snabb, jemlik och nöjaktig rätt-
visa. Det skall ej känna något Norden, något Sö-
dern, något Östern elter något Vestern, utan blott
hela Landet, och då det råkat blifva dan oskyldiga
men olyckliga orsaken till en upphetsning, som map
måste högt beklaga, skall det för framtiden åter-
gälda detta till unionen, genom sin tillgifvenhet för
den, och gencm den kärlek till rättvisan, den för-
sonlighet och vänskapliga anda, som det alltid skall
visa mot alla syskonstater. Från dess aflägsna, men
vigtiga, läge skall det vara i tillfälle och alltid vil-
ligt att utöfsa en stor och nyttig infytelse i landet:
lagstiftande råd.
Rörande förhållandet med indianerna vid grän-
serna yttrar presidenten följande:
Efter dlen lagstiftande församlingens ajournering
har den werkställands makten flera gånger blifvi:
uppmanad, att med millsens tillhjelp tillbakadrifva
och straffa indianernes anfall på våra gränser. Ut-
efter en vild, af berg uppfylld, gräns af mer än 800
engelska mils utsträckning, som har de mest oti!l-
gängliga tilllyktsorter för ena indiansk furste, hvil-
ken är väl van vid dexa bergs naturliga fästningar
Sr Californien i bög grad utsatt för röfvareanfall från
detta håll.
D3 cllka stå stammarne på Californiens gränser
hafva icke någon poliiisk organisation och ingen re.
gelbundea regering. Det inflytande, som deras höf-
diogar hafva öfver dem, grundar sig på den person
liga folkgunst som förvärfves genom öfverlägsen tap
porhet i krig eller klokhet i rådslag. Det är der
före ingen anledning att tro, det någon traktatmes-
sig förening dem emellan föregått kriget mot de
hvita. Alla stammarne -uppfordras emellertid a
samma orsalk till fiendtlighet och resultatet har vari:
att mer eller miadre fruktansvärda fisndtligheter
blifvit utöfvade på nästan alla punkter af vår vid
sträckta och blottada gräns och att många menni
ekor mistat lifvet,
Bland da mera omedelbara orsaker, som åstad-
kommit desia förhållanden, kan anföras generalrege-
ringens försummelse att afsluta traktater med dem
om deras landsträckor. Vi hafva plötsligen utbred:
0:3 öfver alla da delar af landet som beh2gat 0ss,
och det utan ersättning och deras samtycke.
Ehuru dessa små och spridda stammar icke hafva
Dgon ordentlig regering, hafva de likväl en id om
act da bostå såsom ett särskildt och oberoende folk:
de hafva ocix något begrepp om deras rätt till lan
det, hvilken de förvärfs.t genom långvarig, oafbru-
ten och uteslutande besittning. De hafva icke alle-
nast sett sitt lard flifea dem frånteget, utan de
se äfven sira lader hastigt aftaga i antal genom
verkningen af våra sjukdomar. De anse sig instinkt-
messigt för ett firdömdt slägte och denna tanke le
der dera till förtv:ifian — och förtviflan hindrer den
frår ati på behörigt sätt förse sig med nödiga lifs
yredel. Doatta åstedkommer hungersnöd, hvilken en
dåst tännsr en lag, nemligen att tillfredsställa bun-
gern, och det paturiiga resultatet är, att dessa folt
fälla det första bortlupna djur som de träffa. Sådan
lsder å:er till krig mellan der och de hvita, och
kriget framkallar hat mot de hvita menniskorna —
ett hat, som aldrig upphör att glöda i indianens
barm.
Ehuru dana tingens ställning bifvit framkallad
under en föregående pericd genom ofvanantydds
uppretarde osaker, azulle fiendskap likväl i alla fall
hafva iaträd! under tidens lopp. Vår amerikansk:
erfarenhet giver vid basden, att da tvenne recerna
icke kunna lefva i fred med hvarandra.
Kärlek till ära och kärlek till rikedom är ge-
menssem för ella measniskor; krig och röfveri höra i
allmänhet till de indianska stammaraes historia, lik-
som sidsat finnes hos elta ria och nödstelida men
nisko acer, der krig och våld äro medel att sksffc
tig ära och förmögenhet. Når sådana menniskor
komma i b:röriag med civiliserade, lära de lätt koa-
sten att skaffa sig behof. Att låra sig bruket a
beqvämiigheter, som onekligen äro bittre än hvad
man förut haft, är endast en dags verk; man at:
förvärva kunskaper, som erfordres af konst och vs-
tenskap, äro fara generationars verk.
Liksom i illa gl:st befolkada, racn fruktbara lån-
der, som öro i stånd att tillfredsställa naturens simp-
laste fordriegar genom jordens frivilliga produkter,
äro de af vana och fördom högst obenägsa för bar.d-
arbaten. Medan den hvite sätter föga värde på
småseker och följsktligea mindre väl bevakar dem,
så finnar isdianen, som anser sådsna saker förträff-
liga och så!unida vill hafva dem till hvad pris som
helst, ehuru bar sjelf! icke kaa feabricara dem, au
ljunad är dit låttasie sättet att tillvälla sig dem.
Lycka i småsakar leder till försök af större vigt.
Den hvite, för hsilken tiden är penningar och som
arbetar sträcgt beis d2gen, för att skaffa sig lifvets
beqvämligheter, kan icko sista upp3 hela natten för
iti vaka öfver gn egendom.
Sedan hanru tlifrit bestulen ett par gånger,
blifver ban ramnde och besluter ett utrotniagskrig.
Deita är den allmänna känslin hos våra land;-
män, fom bott på den indianska Eränsen. De tvenne
racerna bållas efligsnada fiån hvarandra genom
många orsaker, och då de ieka förenas genom äk-: