Article Image
manskapet, massan af våra försvarskrafter. Huru förklara en dylik motsägelse? Utskottet säger: att genom beväringens öfning under 6 dagar i målskjutping kunde föga gagneligt modhinnas. Dat stule häraf kunaa tyckas som ingen af uiskottets ledamö ter afvetat huru målskjulningan inom indelta infanteriet bedrifves; således icke att indelta rekryterna ej längre tid härui öfvas, ellar att ett indelt kompani vanligen afgör denna angeligenhet på vida kortare tid. Under det att jag i allo bastrider dessa a utskottet ytirade åsigter, vågar jag tvärtom påstå at: sex dagars öfning för bevåringsmanskapet, uteslutands i laddning och måilskjutning skulle vara a obestridlig nytta. Beväringsynslingen lärde nemligen härigenom icke annat, än hvad han på egen hand vore i tillfälle att genom vidare öfaing underhålla. Dessa 6 dagars på militäriskt sätt verkställda målskjutningsöfninger skulle i öfrig: vänja honom vid sam ma nödvändiga ordning och hörsamhet m. m. som utsk. anfört såsom följd af de närvarande vap:nöf ningarne. Doasktulle dessutom ingifva beväringsynglingen den tillförsigt till egen förmåga att som stridande uppträda, hvilken de nu brukliga vapenöfain garne icka medföra. Slutligen sku!la kostnaden, efter hvad sedan skall anföres, vida understiga de när varande vapsnöfningarnar. Att särskildt till besva rande upptaga de svårigheter hvilka utsk. anfört såsom förknippade med de ifrågasatta målskjutningsöfaingarna för beväringsmanskepet i stället för dess gärvarande vapenöfningar, bar jag ansett obehöfligt då de i allo bortfalla genom det sätt hvaruppå jag föreställt mig att segde målskjutningsöfningar böra verkställas. Oberäknadt Gottland utgöres Sverige a! 242 härader, eller 4,104 pastorater, eller 2,427 socknär. AÅntager mean nu 41:sta klassens beväring, der som uti målskjutning borda öfvas, till 20,000 man så komwimer per medium följande antal att på hvarj sälla ssmmandragas, nemligen 83 min om örnin sarne skulle ske hiradsrvis; 48 man, om de skulle ske pastoratvis, och 8 maa2, om de skulle ske socknevis. Under förenämndsa sex dagars öfning komm: naturligtvis ingen ändamåls!ös uniformering eiler betlädnadsersättning i fråga, utan komme beviringsynglisgen icke att erhålla annat, än hvad som till delas beväringsmanskapot på Go:tland d. v. s. gevär. bandoier och ammunition, samt ersättniog för provian: å 49 sk, pr man om dagen. Beväriogsmanskapet: närvarande, till krigsbruk oduglige gevär och bandier borda på socknarne (pastoraterne, häraderne fördelas, för att under öfningarna begagnas till ladd ningens inlärande. Förenämnde persedlar ägde :ommunal-autoriteterne att förvara emellan hruk ningstillfällena. Vidare borde nödigt antal målskjutningsgevär (cirka 4 på 4 man) jemte nödig ammunition genom militärmyndigheternes försorg årlisen tillhandahållas vid målskjutningsställena. Någor svårighet att erhålla inqvartering åt den på hvarje ställe sammandragna beväringen (antingen 83, 418 eller 8 man) kan ej uppstå, då man blott påminn: sig att målstjutningen komme att äga rum under den vackra årstiden, hvarvid lador lemna en ganske sund och ingen kostnad medförande boning. Hvad matanskaffaiog angår, så torde matsäcken vara lika godt hjelmedel under 6 dagar, som den nu är under 42. Hvad befålet vid målskjutningen angår, s! år det ett fullkomligt misstag af Uiskottet att man blefve tvungen anförtro det åt vica korporaler. Infanterist, inbsräknadt marinregementet, som borde biträda inom Carlskrona län, utgöres obaräknadt öfvertalige officerare af: 290 kaptener, 606 subalternofficerare, 889 underofficerare och 4,244 korpraler. Hiraf synes att om sammandragningen skulle ske bäradsvis, komme minst 4 kapten, 2 subalternofficerare, 3 underofficerare och ö korpraler att vara illgängliga för hvarja ställe. Skulle sammandrag ningan ske pastoratsvis, komme öfver hälften a kjutöfaingarne att stå under officersbefäl och endas! tt ringa antal under underofficerscorps. Skalle slut igen sammandragniogen ske sockeavis, komme vis erligea en del! af skjutöfniogarna att stå under korporalers, dock icke vice korporalers närmaste tillsyn: men att leda 8 man böra väl da festa af svensk: armeens korporaler vara vuxne. Något bekymmer för lämpligt befäl är således alldeles öfverflödigt För att slutligen visa den betydliga skillnad i kost nad, som skulle uppstå genom baväringsmanskapet: Närvarande vapenöfaingars ersättande medelst 6 dagers målskjutniogsöfningsr antingen härads-, pasto ratseller sockenvis, meddelas bär följande approxi nativa beräkving af kostnaderne härföre; de skull: remligen blifva: Möastringskostnader lika med de närvarande eller . . .s ss s -9,000: — Proviantersättning för 20,000 man beväriog under 6 dagar, å 42 sk. pr man om dagen . . . . . . . . 30.000: — Ammunitionskoatnad för 20,000 man, 48 skott pr man å 4 sk. . . . . 20,000: — Skoutt-taflors underbåll . . . . . . -4,333: 16. Proviantersättning för 5,000 man korporaler och soldater af indelta armen (således 4 man för 4 man beväring) under 6 dagars skjuiöfaiog å 42 sk. pr man . s ss se se vo v 0 7.500: — Jagsverksförlust för 20.000 man under 6 dagar å 24 sk, pr man om dagen 60.000: — Summa rdr 427,833: 46 Nu kosta de närvarande v pouöfningarne 442,000 dr, således uppstår en årlig besparing af 314,166 52., hvilket icka lär böra förbises, då derjemto, i nlighet med hv:d ofvan blifvit anördt, ett helt an lat ändamål vinnas, än af bavärisgsmaånskapets när arand2 vapsnöfningar, eit ändamål hvilket Konun en föreskrivit som det mest msktpåliggande och om man för närvarande med skäl egnar störst: ippmärksarehet inom Europas samtlige härar. kestskonnnt— rer ——— — — Red. har från en likare fått sig meldead nedanstående artikel med anmodan om des: aförande i Aftonbladet, hvilket vi med nöje vilifara i anseende till det intressanta, fastär Då några ställen temligen polemiska innehål!et: Om Göran Wahlenberg, -— ett ve: jag, som aldrig dör, domen öfver den, som dog, (Havamal.) Fäderneslandet har genom professor Wablenbarg: löd återigen förlorat en af sina utmärktaste söner Upsala akademi en af sina namnkunnigaste lärare a sådan förlust vore, under hvilka förhållanden om helst, i och för sig-egovad stt framkalla sorglig: änslor, men är det nu si mycket mer, som kretsar f våra vetenskapsmän med euroveiskt rykte hatvd

31 mars 1851, sida 2

Thumbnail