— I Skånska Telegrafen den 15 d:s säg SÅ ngfartyget Malmö har redan börjat sina tu mellan Malmö, Köpenhamn och Lubeck. Våra sv ska mostångfartyg dröja väl ännu en rund tid. A går här den vanliga sengången och hvarken den mastee och mest påtagliga exempel, eller tätt och o uppreepade påminnelser förmå sätta något lif i tröga. riksmachineriet. ——K Några faktiska anmärkningar vid hr —bb—s i Aftonbladet för d. 12 Mc införda artiklar om Upsala-studentern ekonomiska förhållanden. Sedan frågan om den vid Upsala universit studterande ungdomens ekonomiska förhålla den blifvit föremål för den offentliga disku sionten, är det af vigt att hvarje uppgift dett:a fall noga pröfvas och verificeras. I 0 vanmämnde skrift ai hr —bb— förekomm några uppgifter som tåla ett beriktigande. Först en allmän anmärkning. De artikla som i detta ämne varit synliga i Upsala Co respondenten, vända sig uttryckligen icke emc en lhög konsumtion i allmänhet, utan mot e obeggränsad konsumtion På kredit, som sakn: hvarrje utsigt att inom en viss tid gälda d skullder, hvari den inleder. En hvar som ha någon kännedom om våra kreditförhållande i allmänhet, och särskildt om våra djupt skulc satta herrskapsoch tjenstemannaklasser, tord hålla Correspondenten räkning för det den ön skat att hos den akademiska ungdomen väck sjelltanka på dessa förhållanden och söka ho studentkåren sjelf bilda en opinion, som skull: kunna verka kraftigare mot det onda än di: rekta åtgärder af den akademiska styrelsen Man har från många håll, och sednast i friherre Bondes högst förtjenstfulla arbete om Sveriges utrikes handelsförhållanden, förnummit behjertansvärda saker om immoraliteten af det gränslösa kreditgifvandet för de personiliga behofven. Det kunde måhända synas befmgadt att äfven på detta ämne uppmärksamima den ungdom, som man plär säga har landdets framtid i sina händer. Öfverallt på Konntinenten och i England, men i synnerhet i deet fria Nordamerika, har man stiftat stränga lagar mot kreditgifvande åt studerande vid akademierna. I statuten för Massachusetts universiteter heter det bland annat: No innholder, tavern-keeper, retailer, confectioner, keeper of any shop or boardinghouse for the sale of drink or food, or any livery stable keeper for horse or carriage hire, shall give credit to any undergraduate of either of the colleges of this state. (Ingen värdshusbållare, kälarmästare, tillverkare, minutförsäljare eller innehafvare af någon bod eller inrättning för försäljning af mat och dricka, så ock ingen innehafvare af stall för utbyrande af vagnar eller hästar, må gifva kredit åt någon ogra duerad, vid någotdera af universiteterra i denna stat) o. s. v. (Rev. St. Selt. 69. Cab. 23.) I England och Belgien har denna sak nyligen blifvit föremål för skälig uppmärksamhet. Hos oss har lyckligtvis ungdomen den egenskapen att heldre höra sanning än smicker, och den, som under sednaste veckor lefvat i någon närmare beröring med Upsala studentkår, har funnit att artikelförfattaren i Correspondenten på intet vis genom dessa artiklar ådragit sig den tänkande ungdomens ovilja, kanske snarare vunnit mångas bifall. Dena harl: åtminstone ej under nära 2 månader gjort ett: enda steg för att, såsom hr —bb— förmenar, t reservera sig mot välmeningen af sådana vänner. Den som skrifver detta hade här under förliden höst och vinter ofta bland studenter hört talas om de under denna tid ovanligt oftala eklärerade källarvåningarna och trafiken på ett I då nyligen öppnadt konditori. Om ej den en-ls skillda olyckan vore fridlyst för offentligt vid-t rörrande, skulle åtskilliga högst beklagansvärdac följjder af spel och obetänksam skuldsättning, som vid denna tid tilldrogo sig, kunna citeras! fåssom exempel; och högst sannolikt har det, )t näst det lifliga intrycket af kännedomen om g likartade händelser, åt Correspondentens artik-n lar gifvit dess bjerta kolorit. Möjligen var den ii omedveten, och troligen hade dessförutan saken ej vunnit den allmänna upptoärksamhet, som artikelns författare åsyftiat. Det finnes föröfrigt ej i dessa artiklar, som genom flera tidningar blifvit allmänt tillgängliga, någon insinuation att skildringen gäller hela studentkåren. Att den har sin goda tillämpning på ett ganska stort antal, är en sak som troligen få, med sakförbållandena på stället bekanta personer, torde vara hågade att jäfva. Mången, som lefver i Upsala och ej i sitt umgänge är inskränkt till en viss klass, har hört denna stads näringsidkare idkeligen beklaga sig öfver svårigheten att indrifva sina be:ydliga, hos studenter sedan lång tid utestående fordringar. Det vore ej grannlaga att här närmare vidröra förhållandet med den särskilda medlem af Upsala samhälle, hvilken hr ; —bb— temligen tydligt utpekat. Men hans:! kalkyl är obestridligen originell. Han antager att denne mans till 30,000 rdr utestående fordringar tillkommit under 10 års tid sålunda, att af hela den terminligen närvarande kåren hvar och en skuldsatt sig för 4 rdr, utan att på tio år kunna gälda denna skuld. Lika snillrik är bans division af punschen och champagnen. Om skuldfordringsmålen gifva rektorsembetets diarier en upplysning, som af en och hvar kan kontrolleras. Hr —bb— insinuerar att de 263 anförda lagsökningarne för 1850 endast representera 100 särskilda studenter: dennaxi uppgift underskrider sanningen med 50 Pprocemt. Han siger vidare att inga kryddboräkningar deri spela någon roll. Utom något öfver 30 på en enskild kommissionär öfverflyttade fordringar, hvilkas ursprungliga egare man .; ej kan känna, visa sig dels å räkning dels å re:vers omkring 40 lagsökningar af källarmästiare, 50 af tillsammans skräddare och sko-: meakare, af hvilka en enda person under året lasgsökt för öfver 2300 rdr rgs, vidare 75 baandlande, de flesta kryddkramhandlare, hvaribland en post uppgår till 405 rdr 16 sk. rgs emligt revers, samt Mälareprovinsernas enskilda bank å en post stor 500 rdr bko. För öfrigt sc har br —bb— tillåtit sig en alideles falsk slut-)s säte då han walk PA... oo 82 Ae JU sit