— I Skånska Telegrafen den 15 d:s säg
SÅ ngfartyget Malmö har redan börjat sina tu
mellan Malmö, Köpenhamn och Lubeck. Våra sv
ska mostångfartyg dröja väl ännu en rund tid. A
går här den vanliga sengången och hvarken den
mastee och mest påtagliga exempel, eller tätt och o
uppreepade påminnelser förmå sätta något lif i
tröga. riksmachineriet.
——K
Några faktiska anmärkningar
vid hr —bb—s i Aftonbladet för d. 12 Mc
införda artiklar om Upsala-studentern
ekonomiska förhållanden.
Sedan frågan om den vid Upsala universit
studterande ungdomens ekonomiska förhålla
den blifvit föremål för den offentliga disku
sionten, är det af vigt att hvarje uppgift
dett:a fall noga pröfvas och verificeras. I 0
vanmämnde skrift ai hr —bb— förekomm
några uppgifter som tåla ett beriktigande.
Först en allmän anmärkning. De artikla
som i detta ämne varit synliga i Upsala Co
respondenten, vända sig uttryckligen icke emc
en lhög konsumtion i allmänhet, utan mot e
obeggränsad konsumtion På kredit, som sakn:
hvarrje utsigt att inom en viss tid gälda d
skullder, hvari den inleder. En hvar som ha
någon kännedom om våra kreditförhållande
i allmänhet, och särskildt om våra djupt skulc
satta herrskaps- och tjenstemannaklasser, tord
hålla Correspondenten räkning för det den ön
skat att hos den akademiska ungdomen väck
sjelltanka på dessa förhållanden och söka ho
studentkåren sjelf bilda en opinion, som skull:
kunna verka kraftigare mot det onda än di:
rekta åtgärder af den akademiska styrelsen
Man har från många håll, och sednast i fri-
herre Bondes högst förtjenstfulla arbete om
Sveriges utrikes handelsförhållanden, förnum-
mit behjertansvärda saker om immoraliteten
af det gränslösa kreditgifvandet för de per-
soniliga behofven. Det kunde måhända synas
befmgadt att äfven på detta ämne uppmärk-
samima den ungdom, som man plär säga har
landdets framtid i sina händer. Öfverallt på
Konntinenten och i England, men i synnerhet
i deet fria Nordamerika, har man stiftat stränga
lagar mot kreditgifvande åt studerande vid
akademierna. I statuten för Massachusetts
universiteter heter det bland annat: No inn-
holder, tavern-keeper, retailer, confectioner,
keeper of any shop or boardinghouse for the
sale of drink or food, or any livery stable
keeper for horse or carriage hire, shall give
credit to any undergraduate of either of the
colleges of this state. (Ingen värdshusbållare,
kälarmästare, tillverkare, minutförsäljare eller
innehafvare af någon bod eller inrättning för
försäljning af mat och dricka, så ock ingen in-
nehafvare af stall för utbyrande af vagnar el-
ler hästar, må gifva kredit åt någon ogra
duerad, vid någotdera af universiteterra i
denna stat) o. s. v. (Rev. St. Selt. 69. Cab.
23.) I England och Belgien har denna sak
nyligen blifvit föremål för skälig uppmärk-
samhet. Hos oss har lyckligtvis ungdomen den
egenskapen att heldre höra sanning än smic-
ker, och den, som under sednaste veckor lef-
vat i någon närmare beröring med Upsala stu-
dentkår, har funnit att artikelförfattaren i Cor-
respondenten på intet vis genom dessa artik-
lar ådragit sig den tänkande ungdomens ovilja,
kanske snarare vunnit mångas bifall. Dena harl:
åtminstone ej under nära 2 månader gjort ett:
enda steg för att, såsom hr —bb— förmenar, t
reservera sig mot välmeningen af sådana vän-
ner.
Den som skrifver detta hade här under för-
liden höst och vinter ofta bland studenter hört
talas om de under denna tid ovanligt oftala
eklärerade källarvåningarna och trafiken på ett I
då nyligen öppnadt konditori. Om ej den en-ls
skillda olyckan vore fridlyst för offentligt vid-t
rörrande, skulle åtskilliga högst beklagansvärdac
följjder af spel och obetänksam skuldsättning,
som vid denna tid tilldrogo sig, kunna citeras!
fåssom exempel; och högst sannolikt har det, )t
näst det lifliga intrycket af kännedomen om g
likartade händelser, åt Correspondentens artik-n
lar gifvit dess bjerta kolorit. Möjligen var den ii
omedveten, och troligen hade dessförutan saken
ej vunnit den allmänna upptoärksamhet, som
artikelns författare åsyftiat. Det finnes föröfrigt
ej i dessa artiklar, som genom flera tidningar
blifvit allmänt tillgängliga, någon insinuation
att skildringen gäller hela studentkåren. Att
den har sin goda tillämpning på ett ganska
stort antal, är en sak som troligen få, med
sakförbållandena på stället bekanta personer,
torde vara hågade att jäfva.
Mången, som lefver i Upsala och ej i sitt
umgänge är inskränkt till en viss klass, har
hört denna stads näringsidkare idkeligen be-
klaga sig öfver svårigheten att indrifva sina
be:ydliga, hos studenter sedan lång tid ute-
stående fordringar. Det vore ej grannlaga att
här närmare vidröra förhållandet med den sär-
skilda medlem af Upsala samhälle, hvilken hr ;
—bb— temligen tydligt utpekat. Men hans:!
kalkyl är obestridligen originell. Han antager
att denne mans till 30,000 rdr utestående for-
dringar tillkommit under 10 års tid sålunda,
att af hela den terminligen närvarande kåren
hvar och en skuldsatt sig för 4 rdr, utan att
på tio år kunna gälda denna skuld. Lika snill-
rik är bans division af punschen och cham-
pagnen.
Om skuldfordringsmålen gifva rektorsembe-
tets diarier en upplysning, som af en och hvar
kan kontrolleras. Hr —bb— insinuerar att
de 263 anförda lagsökningarne för 1850 endast
representera 100 särskilda studenter: dennaxi
uppgift underskrider sanningen med 50 Ppro-
cemt. Han siger vidare att inga kryddboräk-
ningar deri spela någon roll. Utom något öf-
ver 30 på en enskild kommissionär öfverflyt-
tade fordringar, hvilkas ursprungliga egare man .;
ej kan känna, visa sig dels å räkning dels å
re:vers omkring 40 lagsökningar af källarmä-
stiare, 50 af tillsammans skräddare och sko-:
meakare, af hvilka en enda person under året
lasgsökt för öfver 2300 rdr rgs, vidare 75
baandlande, de flesta kryddkramhandlare, hvar-
ibland en post uppgår till 405 rdr 16 sk. rgs
emligt revers, samt Mälareprovinsernas enskilda
bank å en post stor 500 rdr bko. För öfrigt sc
har br —bb— tillåtit sig en alideles falsk slut-)s
säte då han walk PA... oo 82 Ae
JU
sit