— Bland de riksdagsmotioner, hvilka angå
vigtigare ämnen och red. lofvat lemna rum ji
Aftonbladet, men hvilket för brist på utrym-
ne hittills blifvit fördröjdt, följer bär nedan
iksdagsmannens i borgareståndet hr Almgrens,
ingående inrättandet af handelsdomstolar och
leras befattning med skuldfordringsmil.
Bristerne i vår kreditlagstiftning hafva länge varit
;rkände och vid flera riksdagar, särdeles vid 4844
rs riksmöte, utgjort föremål för öfverläggningar
inom detta högtärade stånd. Det är icke blott han-
deln och rörelsen i allmänhet, som lider af denna
bristfälliga lsgatiftning, utan den utgör äfven på all
industri och näringsflit ett tryckande band, hvilket
I hög grad blottställer dem för förluster och osäker-
bet och hämmar deras utveckliovg. Alla framställ-
ningar om behofvet af en sammanhängande och
grundlig reform i nu nämnde härvsesnde hafva dock
aittills varit fruktlösa; de hefva vanligtvis blifvit af-
visade med den invändningen, att alla detaljförän-
lsingar skulle vara förtidige, om ej skadliga, då ett
iytt lagvsrk vore under arbete och nära sin sfslut-
ning, uti hvilket det kunds väntas att alla hithö-
ande frågor skulle i sitt sammanhang blifva nöjak-
igt afhandlade.
Sent omsider skall också det nya ligverket nu
rara färdigt och lärer utan tvifvel vid innevarande
riksmöte öfverlemnas till höglofl. lagutskottets gransk-
ring och utlåtande. Jag anser det då vara af hög-
ta angelägenhet påkalladt, att särskildt fästa höglof.
itskottets uppmärksamhet på detta ämne, för att
illse huruvida de stora bristerna i nästan allt som
ingår kreditlagstiftningen, blifvit uti det nyalsgver-
et ofbjelpte. Tyförsummes nu att härutinnan åstad-
komm : en grundlig reform vid den afgörande tid-
punkt då nya lagarbatet skall pröfvas och antogas,
så lärer sllt hopp om förbättring få nedläggaes eller
it minstone uppskjutas till en sflägsen framtid.
Utan anspråk, att som sig bör, kusna afhandla,
lårgt mindre utreda ämnet, hvaruti en man, uti min
samhällsställning såsom industriidkere, icka kan be-
gåras skola ega någon omfattande eller djupare in-
sigt, tillåter jag mig derföre att bär blott i korthet!
antyda pågra af de väsendiligare bristerna i vår
kreditiagstiftning och utvögarne att dem afhbjelpe
med vördsam enhållan, ait höglofi. utskotiet, deres!
mina åsigter och förslag skulle af utskottet gillas
täckes åt desamma gifva en fullständigare utteck:
ling.
Den allmännast öfverklegade, om ej största oli-
genbeten uti vir kreditlsgstifiniog eller handelsrät!
är den under nuvarande exekutionsformen alldeles
oundvikliga långsembeten vid alla fordringars utsök-
oing. För så vidt den egentliga hendeln och indu-
strisn härutaf äro lidande, — och för dem, såsom mer
ia andra näringar beroende af krediten och förbin-
lalsers punktliga fullgörande, är det visserligen fram-
ör allt angeläget att skyndsamt komma till si må)
.enom en icke af onödiga omvägar fördröjd exekution
— torda dock denna oligsrhet i ganska väsendtli:
nån kunna undentödjas dymedelst, ett i de städer
r en större rörelse finnes, upptagandet och hand
äggningen af alla utsökningsmål inom staden cct
less Cistrikt öfverflyttas från Konungens befellnings
aafvendea till mazsistraten såsom exekutor. Hvad :orn
i atäderne Götheborg och Eandskrora nu i mer är
ett sekel blifvit utan ringaste meha för den laglig:
gen praktissredt, måtte äfven i andra rike:
.der en större rörelsa eger rum, kunna gå fö
sig. Och då rådbusrätterna hitintilis egt och äfven
enligt förslaget till nya vexellagen, skola alt fram
gent ega behandla alla vexelmål, så förmir jag e
upptäcka något skäl, hvarföre samma aukiori eter,
egenskap af magistrater, ej skulle kunna pröfva der
exekutiva giltigheten al en revers, en assignation