lager i en nåt eller ränna till den andra ma-
chinen, uti hvilken desamma medelst en änd-
lös kedja vidare fortskaffas. Den del af lin-
lagret, som hänger nedåt, blir under gånger
bultad eller bråkad af machinens jernslagor,
och då linet utkommer i andra ändan af ma-
chinen, är det på undra sidan fullkomligt be-
friadt från skäfvor, men måste nu vändas upp
och ned, så att den obråkade sidan kommer
nedåt och i sin ordning får undergå lika be-
bandling i machinen. Från denna machin er-
hålles linet fullt rent och utan att hafva un-
dergått så stor förlust som under behandiing
med andra hittills använda machiner och verk-
tyg. Af dessa machiner kostar den första 40
och den andra med allt tillbehör 100 ; de
kunna afverka för dagen 3000 kilogr. lin.
hvaraf erhålles 500 kilogr. bråkadt och häck-
adt lin.
Fördelarne af det nya sättet. Obestridligt
skulle centralfabriker ganska mycket befordrs
linodlingen, alldenstund de skulle förenkla
landtmannens arbete och förekomma förluster,
såväl vid rötning och torkning som öfriga ope-
rationer. En enda kall och siormig natt kan
vid det vanliga rötningssättet så inverka, att
affallen vid häcklingen blifva för stora. —
Framför sätten att för rötningen snvända ut-
spädda lösningar af svafvelsyra, kaustikt na-
tron, eller kalkmjölk, hvilka aila blifvit i Eng-
land och Irland försökte, har detta nya röt-
ningssätt afgjorda företräden.
Om användande af cffallen. Då fröhemtnin-
gen sker i centralfabriker, kunna de dervid
uppkommande affall skiljas från linfröet, kokas
ned ånga och derefter blandas med tjenligt fo-
ler, hvarefter det begärligt af boskapen för-
järes. Skäfvorna användas såsom brännmate-
rial under ångpannan. Vattnet, som aftappas
från rötningskaren, användes på många ställer
i blandning med gödsel. Redan år 1844 före-
slog Kane att begagna rötningsvattnet såsom
gödningsämne, grundande detta på analyser af
detta vatten, som bevisade, att det innehöll Y,,
af de organiska substanser, som linplantan su-
ger ifrån jorden. Om man genom vattning till
jorden återställer de ämnen, som rötningsvatt
net innehåller, och använder linfröet eller olje-
kakorna för utfodring af boskap samt gödseln
rån denna tillika med askan från de förbrända
skäfvorna också återgilvas jorden, så kan sä-
kerligen icke linodlingen utsuga jorden, utan
borde tvärtom öka dess fruktbarhet; ty från
jorden blir på sådant sätt icke annat än den
spinnbara tråden borttagen, hvilken icke inne:
båller något qväfve utan blott sådana elemen-
ter, som befinna sig i öfverskott närvarande :
bvarje odiad jord. Detförhölle sig då med lin.
odlingen såsom med odlingen af hvitbetor för
sockerberedning, hvarvid i tillstånd af skum
afsatser, blad och gödsel allt återstälies till jor-
den, såväl hvad plantan derifrån som ock frår
atmosferiska luften upptagit. Men likasom dess:
vetenskapliga läror i Frankrike funno skarp
motsägelse, så mötte också i Irland Kanes slut-
jatser ogunstigt bedömande, ända till dess alla
andtbrukare, hvilka anställt vattning med röt-
vingsvatinet, intygade verkliga värdet af detta
södningsämne.
Eget slags gödningsämne för lin. Olvan-
nämnde analyser gåfvo sällskapet för linodling
anledning att rekommendera följande blandning
ill gödning för lin odling:
Benmjöl . . 48
Chtorkalium . . . - - 30
Cblornatrium (koksalt) . 28
Bränd och malen Gips . 34
Svafvelsyrad Talkjord -. 56
Summa 202
Följder af den tilltagande linproduktionen.
Enligt sakkunniges åsigt, hvilka i England ut-
talat sig öfver ändamålet med linodlingen, er-
bjuder den förökade produktionen, qvalitetens
örbättring och prisnedsättningen icke blott ett
medel att i Irland afbjelpa eländet, utan detta
indamål går ut på icke mindre än att till
större delen ersätta bomullen af hvilken pro-
luktionen blir otillräcklig; redan förra året
var bomullens pris, i följd af felslagen skörd,
nögre än linets.
Bomullens ersättande med lin, hvarigenom
framdeles skönare, bättre och billigare väfna-
der skola erhållas, bör gifva Storbritanniens
handel och fabriker en ny lyftning och bereds
en industriel revolution. Storbritannien gö!j
med bomullen, hvilken den ersätter med lin
hvad Frankrike gjorde med rörsockret, i hvar:
ställe hvitbetssockret sattes. Båda ländernas
sträfva att höja sitt jordbruk genom odling a
sådana vexter, som hafva stor förbrukning.
— Rland da rilkedagecmationer hvilka angå