MM? RM 20 UD JO PD denna resa, att man bittills i England och I Skottland i allmänhet endast odlade linet förs att tillgodogöra sig fröet och använda detta för !t boskapens gödning, hvarur linets tåga går för-!l lorad, under det man i Irland på de ställen, r hvarest ännu icke förbättrade methoder blifvit införda, bragte linet med fröet i rötning och lg således icke alsig annat än att erhålla denu spinnbara trråden och dervid låta fröet gå för-n loradt. Dettta bevisar emellertid, att i vissald trakter det. kan vara fördelaktigare att in-it skränka sig till fröets samlande och åter påilr andra till endast tågans. Då jag under Sep-lf tember månad passerade fält, på hvilka linli blifvit skörladt, fann jag de stora oligenhe-s torna vid det gamla rötningssättet i stillastå-l; ende vatten, i förening med de stinkanda ochlc osunda prodiukter, som härvid utvecklas. Atta öfvervinna (dessa olägeoheter har under lång-g liga tider syssselsatt åkerbruksföreningar i Frank-j rike, Belgien, Engiand och Amerika, och man måste derföre lyckönska det Irländska sällskapet till det nya rötningssättet, hvilket befriar landet från faror och förenklar skördearbetet. Sällskapets sträfvanden hafva haft framgång; sedan man förmått de personer, som infört det amerikanska rötningssättet att nedsätta lösningssumman för patentet till hälften, befordrade sällskrapets agenter anläggandet af egna etablissememter vid centralplatsen, hvarest linskördar emcottogos och behandlades på det nya sättet. För: öfrigt har skördesättet blifvit förenkladt, såsom af följande ses. skördsättet. Då vid pass tvåtredjedelar af linstängeln från foten gulnmat, men öfversta delen ännu är grönaktig, eller alltså före full mognad, uppryckes linet och fördelas efter olika längd i tvänne slag; alltför korta stänglar medtagas icke alls. Stänglarna sättas nu i tvänne med spetsarna mot hvarandra lutande rader och lemnas i denna ställning några dagar, för attt torka, under hvilken tid den i stänglarna (qvarvarande saften befordrar fröens mognad. ILinet bindes nu i bundtar, hvilka antingen sttällas i tvänne rader eller läggas i fyrkantiga I bögar på underlag af ris eller Jjung. I detta tilllstånd lemnas det flera dagar, för att fullkombligare torka, hvarefter det föres till rötningsansttalten. Linet köpes vanligen ännu stående på fältet; men skördearbetet med torkning och trransport till rötningsanstalten tillkommer odilaren. I medelpris betalas för skörden å en acre 6 till 10 . Anstalt för fröhemtningen, förbättrad rötning och linets häckling. Det nya rötningssättet, som uppfans och först begagnades i Amerika, infördes i Irland under namn af Schencks patent sytem of steeping flax (Schencks patenterade sätt att röta lin). I Cregagh utfördes oh förbättrades sättet af franska ingeniörerne Bernard och Koch. Det till rötningsanstalen framförda linet kan antingen straxt taga: under arbete eller också förvaras, för hvilket sednare ändamål det likasom säd stackas, oa stacken betäckes med halm eller linaffall och sammanbindes med trästänger. På detta sätt kan linet förvaras under ett eller flera år, uttan att förderfvas. Fröhemtrmingen och rotskärningen. Fröen erhållas pår det sättet, att linet passerar en ganska enkcel machin, bestående af 2:ne ihåliga tackjernsvahlsar af 12 tums diameter 14 tums längd, boriizontalt placerade i en ställning, och hvilkas axllar röra sig i samma vertikala yta. Det är tilllräckligt att låta den delen af linknippan, som innehåller knopparna, en eller två gånger genomgå de två i motsatt rigtning kringgående cylindrarna, för att fröen med hylsor må affalla; derefter slås linknippan med fröändan emot en tunna, på det att frön och hylsor, som kunna sitta melian stänglarna, måtte utfalla. Sedan afskäras rotändarna med en vanlig rotskärningsknif. Rölninger. Linet lägges i rötkaren. Dessa utgöra i Bisrnard-Kochska etablissementet 12 st. i tvänme parallela rader och midt emot hvarandra placerade kar. Emellan de båda raderna ärio med kranar försedda rör anbragta, hvilka izleda ånga i karen genom en horizontal slang, som cirkulerar under en dubbelbotten och tillika afleder vattenrmassan i karet efter fulländad rötning. Karen äro elliptiska; hvärie ha i större diametern 14 fot, i den mindre il fot och i höjd 4 fot; de hvila på stenfötter; lösbottnen, under hvilken ångröret: ligger, ärgenombruten med hål sisom ett bryggkar. Linet ställes upprätt på lösbottnen och sammntränges, så att hvarje kar innehåller ungefå 1550 kilogrammer. Ofvanpå linet lägges en ätt med hål genomborrad lösbotten, hvilken qvarbålles medelst tvärstycken och kilr och derigenom hindrar linet att uppflyta i vattnet. Sedan nu i karet så mycket vatten blifvit slaget, att detta fulit betäcker linet, inledes ånga genom slangröret, på det temperaturen småningom må höjas till 909 F. (339 C.). Jäsning inställer sig snart, ger sig tillkänna genom talrika gasbiåsor och förmår ensam att vidmakthålla värmen under nära 60 timmar. I början utvecklar sig en aromatisk lukt, mer derefter svafvelbundet väte. Rötningen är fulländad, då jäsningen nästan upphört, hvilket man för öfrigt igenkänner derpå, att vid undersökning af linstänglar tråden lätt liter afskilja sig. Användes gipseller kalkhaltig! vatten, kan rötningen icke fullbordas ino 90 timmar. Då rötningen försiggått, aftappas vattnet och uttages linet, hvilket utbredes i tunt lager och insättesiklåfvar, bestående af tvänne träribbor,, som fatta linet nära vid des3 rotända ochi sammanhållas medelst omfattande jern. Allla sålunda utbredda linbundtar flyttas i ett torkkrum, der fria luften cirkulerar, och upphängaas på det sättet, att träribbornas än dar stödass af tvärbalkar. De i Irland beständigt rådarnde vindar äro ganska gynnande för torkningen, hvilken vanligen försiggår på trel: dagar, men måste fulländas genom att linet bålles i ett rum, som upphettas genom denl: från ångpannan utströmmande värmen. B åkning och häckling. Tvänne nya, gen ska sinnrika, enkla och verksamma machine: tjena härvid. Den första består af fem valspar af 61, tums diameter och gradvis finare kanneller:ing. Hvarje utbredd linbundt passerar efter hand aila fem valsparen. Sedan nu! stänglarnaa blifvit af kannelleringen krossade;