-fessionerna, erfordra ett betydligare utrymme, än
iIsom i fordna tider var af nöden. Att iakttaga en
.I mängd fenomeher, som vid kropparnes olika be-
handling:sätt förete sig; ett öfva sig uti en apparat:
sammansättande; att finna sig uti torfiiga omstän
Igheter och ändock ställa så till, att ett fullgodt re
su!tat kan ernås; att snordna en operation på ett
sådant sätt ait ett åsyltadt ändamål vinnes; att der-
vid gifva skt på fenomenerna, draga slutsats af hvad
som företer sig, anställa motförsök för att underka-
sta conclusionerna em kritik m. m. d. äro allt för-
hållanden, hvilka men på stt kemiskt laboratorium
bör inbemta somt vidare fulkomnas deruti. Der
sllmänna, likasåväl som den fysiologiska, kemistei
loch geologen erbeta härvid endast uti olika riktnin
gar. Likväl kan man icke anställa dessa prakiisks
Sfoingar på ett sådant sätt att man experimenterar
ea timme, går sedan bort cch fortsätter dest påbe-
gynta arbetet vid låglig tid; ty ofta räcker en ope-
ration hela dagen och längre, hvarvid den under
hela tiden måste hafvas under ögonen, emedan fe
somener förete sig, som eljssi gå förlorade och hvilke
för operationens förklarande äro af vigt. Jag erkän-
ner gerna att ej alla studsrande, hvilka bagagna sis
af undervisning uti kemi, kuana vid universitetet
på denna veienskep använda någon längre tid sam!
att mången endast bar för afsigt att ui denna ve
tensksp erhålla en mindre grundlig bildsing och en
dest så stor, att man om den icke har något för
villedt bagrepp. Jag vill icke tala om dessa lägr:
kunskapssökande, hvilka, dels vid experimentella fö-
relisningar, kunna lira sig hvad de åstunda, dels
under deras praktiska öfnicgar kunna fördelas på
olika dsgar, men hvilka dock, hved handledninger
beträffar, erfordra i allmänhet mera tillsyn än de
andre. D2, som dezemot söka ewt högre kunskeps-
mått, böra hafra tillfälla at: kunna arbeta hela da-
garre på laboratorium samt äfven flara, ja alia di
sar i veckan. Laboratorium bör således vara öp
pet under hela terminen och undervisning af lä-
rare att påräkna. Detta är äfven händelsen på de
flesta nyare laboratorier, fom uti Europa biifvit ia-
rättade. Obearäknadt det t Hliräde, son universitetet:
stuierande ungdom företrädesvis bör ega till kemiska
laboratorium, anser jig av, så vidt utrymme deriii!
fisn:s och så vida andra än studerande, men med
goda förkunskaper cch med goda intyg öfrer seder,
infiosa sig, böra dessa äfven emo togas. D:ssa sed
nire, hvilka, förutom nigon enda gång en utlänniog.
merendels utgörss af sidare industriidkare, sam ön-
ka ast utreda en viss fråga i arseenda på deres in-
dustri, kunna sägas vara ei: stags barometer, anty-
dande huru hög reputation Isboratorium lyckats till-
sinna sig uti allmänna opiaion:n, Oaktat jag ick:
annat än åt institutionsföreståndarens eget skön vil
fv rlemna deras intagande, frukter jag icke för de-
ras uteslutande. Ea nitisk lärare skall så mycket
bellra gifva desse prectici tillträde will laboratorium,
som de onekligen alltid skola nyttigt inverka, genom
sitt prektiska sinne och sia erfarenhet, på den öfriga
ungdomen, hvilken eljest så lätt, särdeles vid et:
universitet, blifver benägen att endast sysselsätta sig
med lösning af de mera speculativa problemerna in-
om vetenskapen, men derecot hyser en obsnägenhet
för derss tillämpning — en omständishet, hvilken,
efter utträdandet i det ektiva lifvet och vid fram-
skriden å!der, övergår just till motsatsen, den nem-
ligan att man för mycket ligger veienskepers spe-
tulationer å sido.
Tagzer man nu i betraktande att de rum, hvarest
kemista laborationer skola ega rum, ej böra vars
slitför låga, emedan de gesarter och den lukt afsj
ror samt diverse andra ämnen, hvilka dervid afdun-
ste, inverka i längden föga helsosamt på ungdomen:
och lärarenvas helsa; att rummen böra vara ljusa;
att hvarje laborant bör hafva sitt egna skåp för att
undansätta sina operationssaker och ensvara för sics
operationskärl!; a:t skiljaktiga rum för större usner,
farligare gaser, större destillationer och mera tekni-
ska operationer böra förefinnas; att arbetsrumme:
för nybegysnare bör vara åtskildt ifrån det, hvarest
mera roggranra undersökningar försiggå; att eget
rum måste finnas för vigarne, lufipumparne, g38-
pannorca, mikrosksperra och andra ömtåliga instru-
men!:er; att professorerna famt assistenterna börs
bafea sina erbetsrum; att rum för semlingerne och
ör råämnera m. m, är rödvindiga; att ett gemen-
samt auditorium bör finzas på stället, emedan det
ej låter sig göra att till en arnsn del af staden
transportera de iordaingsatta apparaterna och andre
förnödenhetern2, hvilka vid förelssoingerne erfordras,
så tror jag att ett hus ef 100 alnars lävgd cech 20
alnars bredd är nödvändigt för ds båda prof:ssorerna
ati ellmän ech fysiologisk kemi. Härill kommas
dessutom d2 nödvändiga lokalerna för kol och vedti
sam! andra gröfre förnöd:nheter. Vv
Dessutom anser jeg, aw såväl professorerna somlk
underlärarena böra hafva sina bostäder uti labor
osiihuset cca deita anser jag vara till dena gred aflå
vist, att en profersor, äfvea om han efer t hux, lb
bör hafva sig ålagdt att bo utilsboratoriihuse. Minls!
menivg dermed är, at lärarena få vara i tiliföltelh
stt hafva en närmare tillsyn öfver de prsktiska ö-le
siegarnes bodrifvande samt derjemte sjelive verala
underlättade at forska wi veienskapenv. Finnesla
oemligen penziogeansleg till laborationer samt dess-h
utom fri bostad på stället, så kan en lärare icke, a!b
annan orsak än sjuklighet eller oduglizhet, u:dan 5
skylla sig om vetenskapen på stället lutar till under-k
gåog ssmt om äfven fremdeles dn omsiändigheten Ir
iniräffar, a:t inga lärgro försgkomna elever eller ilsi
industrien befintlige parsoner kucna uppvisas, bvilkalP
vid landets hög:kolor blifvit tilldansde. n
Med de priser på byggnadsmaterialier etc., hvilkafi
has 0:s ega rum, skulla jag srse ati ett steubus,)!i
innebålazde såväl etta nödiga lokaler för både der
allmänna och den fysiologiska kemisten, äfvecsomld
bozingsrum för både dem och deras assistenter, bör lm
vunna upsfires för 66,666 rd: 32 sk. banko. FEr-
arar man sig att förslagskostraden för endsst den lsi
na laboratoriilokalen uti Christiania, hvilken docklu
ndast var bareknad att inrymusa 26 laboranter och pi
ingock icke invefaitsde fria bozicgsrum för profes-!a
rn, uppgick till 48,000 speciedaler, så tror jag atirc
nan ej skall fiana denna utgifs för vetenskspen tor. g
Huru mycket de nya laboratorierna på d andrajo
ställesa i Europa kosta, kan jag ej med någon sä-
serhet siga; men efter hvad jag vill erinra mig-v
hafva af någon hört, skall det nybyggda uti Leipzig, lu
som svarar hufvudsakligen emot hvad dan allmänna li
kemisten, enligt mitt förslag, skulle handheafva, hafva lå
kostat 40,000 saxiska thaler; och det i London, som E
förestås af Hoffman cch påräknar 60—70 elevor,v
men som befunnits för litet, hvsrföre man är bo gt
änkt på att icrätta ett större, hafva kostat omkrirg
21,000 Zn P
sg
- OD 3 Mn
-—
ss me Mm EE xo mm
ss a
— Den från hrr Östlund Berlings officin!2
ii kommande Familjboken har nu, i och med
M 22, avsncerat till den 3 Maj. En intres-
ant uppsatts läses deri för den 30 Apiil, med
itel En blick i vallskogen, författad af Ri-V
hävd Talat Mao La oh
ss ag saa