MIL UVA GINNlaDka IVFIdaSNUCOCU INa5te ainje! pas pe-
nom vinstmedlens användande til produktiva ända-
mål, hvarföre, om icke 800,000, åtminstone 700,000
rdr borde årligen aflemnas.
Litteratur.
Tankar om sättet alt ordna för den kemiska
vetemskapen vid våra universiteler, på det att
statems deraf beroende behof må blifva tillfreds-
ställda; af IL. F. Svanberg. Stockholm 4834.
Denna lilia afhandling, som visserligen till
vidden synes ipskränkt (den utgör endast 538
sidor), är dock till innehållet rikhaltig, och
förtjenar i synnerhet behjertas under riksdi-
ger, emedan den berör en fråga, som utgör
ämne för åtskilliga motioner. Förf. angilver
sjelf anledaingen till brochyren. Den skrefs
ursprungligen ej för att allmängöras, utan äm-
nadess till en art promemoria, af hr Svanberg
på aarmodan af Upsala universitets kansler
uppssatt rörande vissa arrengementers vidtagan-
de i och för ett fullständigare ordnande af de
ärendlen, hvilka ssmmanhänga med undervis-
ningen i kemiska vetenskapen vid universite-
tet. Sedermera har under nuvarande riksd:g
från regeringen en proposition afgått till stän-
derna om en ny kemisk Laborations-byggnad,
och ii tvenne riksstånd hafva enskilde — nem-
ligemi hr assessor Lagerhjelm inom adeln, och
hr professor Carlsson inom presteståndet —
väcktt uppmärksamheten på eit fullständigare
ordnande af de åligganden, hvilka hittills till-
hört professorn i kemien vid akademierna. Så-
som hr Svanbergs uppsatts ingick i hithörande
frågor, bar ban slutligen på fleres uppmaning
publicerat den.
I början gör hr S. en allmän, kort framställ-
ring om kemien, dess historia och förbållande
till andra vetenskaper. Derefter öfvergår ban
till den mera speciella frågan om statens gagn
af denna vetenskap. Han yttrar härom sid. 40:
Jag har bär framlsgt några allmänna skäl för att
ådegalägga den vinst staten skördar utaf en theo:e-
tisk utveckling af kemiska vetenskapen. Jag wvilll.
nu endast tillägga, att, så vigtig och betydelsefull
den a vetenskap är, betrakt:d i dess närvarande ka-
pitalvärde, är detta af föga betydenhet emot det
värde, hvilket man nu, med nästan fullkomlig viss-
bet, Ikan förutse att den genom vidare utveckling
kan erhålla. För att emellertid staten skall kunne
göra sig detta pekuniära värde till godo, erfordras
att Ivarje praktisk man, som åt andra skall gifva
råd utti bitbörande riktningar, skall taga en känne-
dom om det språk på hvilket kemiska vetenskaps-
mannen uttrycker sig. Detta kemiska språk, äfven-
som kännedom om de allmänvare kemiska grund
sannimgarne och så mycket inhändigande af veten-
skapems acda, satt man af dess betydelse har en all-
männere öfversigt, äro nödvändiga att tillegna sig
för hvar och en, hvilken i sin blifvande samhälls-
ställning har af nöden kemisk kunskap. Att detis
behof äter är i etarkt tilltagande tyckas mångfaldige
förhålanden utvisa. Det är dessutom en omöjlighet
att, vi kemiska vetenskepens studium, alltiu få kun-
skapena så meddelade, att ae genast kunna använr-
das såom recepter, utan nödsakas hvar och en, vid
sitt iträde uti det faktiska lifvet, agera på egen
hand cb, på grund af den förvärfvade kunskapen,
fiana ;i: och handla uti det honom anvisade läget.
Detta läge åter är, i likhet med all civilisation, ej
fixt, ty den intellektuella sjelfverksamheten, till hvars
förhöjming och förädling det allmänna beredt tillfälle,
är doock slutlisen den, hvilken i framtiden skall åt
staten betala den höga räntan på det kapital, hvil-
ket föir vetenskepen blifvit nedlagdt. Härvid hear jag
med afsigt icke velet fästa uppmärksamheten på den
ränta, hvilken dock kan och bör af s;mhället upp
skattos högst cch hvilken derjemte erhållas — den
nemligen, som åtföljer all bildning och som är mo-
raliskt. verkande.,
Längre fram kommer hr S. till angelögen-
heten, efier hans åsigt, att stycka det läroäm-
ne, som nu handhafves af en enda professor i
kemien vid universiteterna. Han önskar läro-
ämnet fördeladt på trenne professioner. Efter
allminna betraktelser om saken, säger han:
Dm styckning cch fördelning al ämnera, hvilken
j:g a:ser vera plspmessigast och ändaroilsenligas:,
är 4:oen profession för theoretisk och allmän kemi
ionefitande ej biott kemiska vetenskapens allmänna
filosof, dess historia, stöchiometri, kemiska analysen,
läran om da kemiska, såväl snorganiska som orga-
piska kropparnes inbördes föreningar, sönderdelnings-
förhålllandea cch sllmänna egenskaper, utan der-
jamte grunderna för deras envändande uti all den
industtri, hvilka för de följande professionerna icke
blifvit: ålagde; 2:o en profession uti fysiologisk ke
mi, innefattande kemins användande åt jordbruket,
boskapssköiseln, pathologin, therapin, eller med en-
dra ord: gruaderna för kemins ingripande uti det
animsla och vegetabila lifvet, samt dessutom far-
maci; 3:0 en profession för geologi och minsralogi,
men tillika omfattands kristallogrefi, probdericgskors:.
grufbrytning seamt grunderna för bergsvelenskape
(metallurgi).
Följande förtjenar också rätt väl läsas, vid
slutett af S 6, för att se svenskarnes sätt att
begagna sitt eget lands tillgångar. Hr. yttra
sid. 24 dessa begrundningsvärda ord:
Jag har förut omnämnt huru bedröfligt det ho:
083 för närvaracde ser ut med vår jorphaudterinp.
Skulle jag härtill exempelvis anföra: att man för
våra postlinsfobiikers bebof nödsakas ifrån Enzlanc
hemta den kobolifärg, hvilken vid dessa fabriker till
batydlig qvaztitet användes, oakiadt vi till Eoglane
förut exporterat vir utmärkta (den bästa i Europs)
kobolttrasim; att vi ifrån Frankriko imporiera visit
råämmen för den finare gcarfairgen, oektadt vi uv
mjölomris hafva en ofantelig tillgång på ett dertil
tjenligt och på garfämne rikt material; att vi vic
fiera s8f våra alunbruk, sf brist på insigt, bortkast
en lut, som är gärdeles rik på alun, oaktadt der
kveppast erfordrade någon omkostnad at rens; ati
vid de sistnämnde bruten flerfaldiga andra ämrer
bortkastas, hvilka dock hafva ett merkantilt värde
osktedt man ofta sku!le hafva ett mindre besvär a!
att tillgsodonjuta dem, än att nu blifva dem qvitt :
att våra lafarter, hvilka ofta innehålla dyrbara färg
ämnen, aldrig i stort blifvit på annat sätt använda,
än att vi bortskicket dem till England för att åter-
hemia det renade färsämnet eller fårgade tyget: at
sådsne ämnen förut ofta blifvit rent af förkastade
hvilka dock, sedan deras snvindanda blifvit af ve
terskapen ådasslagdt, efteråt blifvit något mera upp
märksammade samt visserligen ensemma skola årli
gen åt vårt Jand efkosta en så stor vi DD
på en gång erfordras för att oråna råds
terskapens) effirer och ytterligaro s rida dess läro
iaom nationen m.m. m.m. så skulle jag soert för
villa mig uti en mängd episoder, hvilka vore båd.
tröttande att böra samt för hvarje fosterlandsvär
oehagliga att vidare betänka.
Då förf. mot slutet af sin uppsatts vände;
sig till den vigiiga frågan om en ny Laborato-
rii-bryggnad, torde det intressera läsaren av
höra huru han härom resounersar; hvirföre v
tillåta oss in extenso anföra hvad han i 420
talar i detta ämne:
H sad Nn denna lehavetereij tal hatetffaön oc
ns US RAR
EN