kollras, bedragas af det förflutnas glans och som ick: systematiskt gjort sig till slafvar för en pers eller ett namn: I edra medtäflare orleaniser och legitimister, sen j verkliga fiender. Di: hafva samma åsigt om eder. Do3 bekämpa eder; j striden emot dem. Deras upp böjelse skulle vara eder förnedring. Men j ren icke allenast partimön, icke allenast anhängare af en person och ett system; j ären äfven medborgare. I sistnämnde egenskap b2böfven j icke frukta någons öfverherrskap; intet förtryck hotar eder, utan j kunnen sjelfve triumfera gexom folksakens allmänna seger. sRepubliken säger slutligen till alla: genom mig skolen j icke ailenast undgå det eller det partiets exklusiva, ensidiga herravälde; jag ställer eler icke under någons öfverherrskap. Jag gör eder delsktige i den allmänna natio nalsuveråniteten. Jag skal åt hvar och en af eder gifva de största frioch rittigheter som j under mågon regering kunnen åtnjuta. Se der orsaken, hvarföre republiken har bestått och hvarföre den skail bestå. Dea leder till samhålligtet, då allt utom densamma söndras. Den är den enda sätra princip för regeriogsmakten, sedan alla andra firegående regeringsformer, den absoluta mon arkien, den tempererade monarkien, kejsaredömet, fallit af sig sjelfva. Den är nationen ) hela inbe.reppet sf dess rättigheter, dess malt, dass intres:en, medan allt det öfriga endasi gruadar sig på de inbördes fieadiliga anspråkens egoism, på de ständigt besegrade attentaternas vanmakt, på de rent personliga intressenas inskränkta hasis. . De onstöndi,heter, som beledsaga Februarirevolutiorens tredje årsdag, äro un tvilvel allvarsamma. Men ju eslivarsammare de äro med dest mera hopp och eathus asm helsa vi denna årsdag, ty desto mera lysande skall den seger blifva, som kommer att siadfästa repubsken. För att icke tvifla derpå, är det nog för oss att å ena sidan betrakta republiken : och för sig sjelf, i dess principer, i dess bandlingar, och å andra sidan att draga oss til! vinne: hvilka dess motsilåndare äro, och att ä ven betrakta dem, deras handlingar och deras principer. Republiken är den enda styrelseform som k:n passa för Frankrike; den endast ken sam manfitta ata förhoppningar, realisera alla önskringar, skydda alla rättigheter, tillfredsställa a!la intressen inom landet. Partierna skull endast kuana gifva Frankrike en styrelse efie; deras eget sätt, — trångbröstad såsom dera: passioner, föråldrad såsom deras fördomar exoistisk såsom deras önskuirgar, ovaraktig så: som allt hvad icke hvilar på fo!kets universalitet Låtom css derföre med tacksamt hierta är: den revolution, som gifvit oss republiken! Hel den årsdag från hvilken denna revolution för. thrilver sglo