tjenstaktigt och beredvilligt, likasom uti detta
hänseende heller inga klagomål blifvit hörda.
Till och- med mot aflöningssättet kan under
oämnda förutsättning icke gerna någon befogad
anmärkning göras: Det blifver visserligen stun-
dom känbart för den, som ofta nödgas påkalla
prestens biträde för förrättningar, likasom lä-
karens tillitande blilver det för den sjuke, men
detta är en olägenhet, som endast kan låta sig
känna för få. För presterskapet sjelf är det
å andra sidan troligen för de flesta både
tungt och menligt, att för sin bergnoing bero
af sina församlingsboers diskretion och, med
all nitälskan för kallet, ej endast se sig ur stånd
att något uträtta, utan äfven kankända vara
tryckt af brist och behof, i fall man icke eger
den lyckan och förmågan att vara behaglig och
blifva sökt för förrättningarna, men läkaren de-
:ar i detta hänseende samma lott med honom,
i fall han icke har den lyckan att bli omtyckt
och bli modern. Men tänker man sig åter,
det borde till religionslärarens kall hufvudsak-
ligen och i första rummet höra att befordra
sin åhörares förbättring, att göra det predi
kade ordet lefvande i deras hjertan, att väcka
bos dem den kristliga tro och kärlek, som är
den enda borgen både för allmänt och enskildt
väl, samt, så vidt möjligt är, och på honom beror.
tillstoppa de städse flödande källorna för laster.
nöd och förvillelser — då erfordras, enligt vår
tanke, en helt annan organisation, i enlighet
med ofvan uttalade principer.