Nya Elementarskolan och hennes Vedersakare. I Posttidningen för den 3 Mars läser man ett par insända rader, undertecknade Några Skol-lärare i Stockholms, med en fråga: hvarföre anmäler ej Aftonbladet hr Lagergrens bok om Nya Eltementarskolans läromethod?s Sva: ret härpå kaan blifva ganska kort. En tidning som ej utesslutande är till för litterär kritik har intet ålliggande att anmäla allt i denna väg utkommandie. Hved särskildt hr L:s brochyi beträffar, så har oefterrättligheten af dess inne. håll längesedan i Ny Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, af hr mag. Falk blifvit så till räckligen Jaagd i dagen, att något vidare icke synts af nösden. Skulle emellertid någon finnas intresserad af att taga notis om den emellan hrr Lagergren och Falk uppkomna pedagogiska tvist, så kan han inhemta kärnppunkten deraf samma nummer af Posttidningen. En insänd uppsatts, undertecknad F., läses der, som har öfverskriften: Några ord till den upplysta allmänheten med anlednicg af hr L:s sednaste artikel mot Nya Elementarskolan. Sedan hr F. deruti förklarat, att han icke vidare kan ringå i diskussiom med en motståndare, som visat sig både vaara otillgänglig för skäl och tillika gerna vilja. begagna sådana vapen, som icke anstå en ärrlig och öppen strid, hänvisar han läsaren tilll sid. 187 och 2335 i den citerade Tidskriftem, hvarpå han siger: pTvenne stora volter af hr L. måste jag likvälredan här anmärka: 4:0 Då F. uppgifvit, att studentexamen blifvit tagen af 22 nya elementarskolans elever bland dem, som efter det skolan blef fuliständig ( fick 400 lärjungar) eller år 4838 inkommit 1 skolan, så omkastar hr L. denna uppgift till en helt annan, nemligen till den, att endast 93 af nya elementarskolans lärjungar enligt F:s uppgift skulle tagit studentexamen efter 1838, ehuru det för hvar och en, som af striden tegit någon kännedom, är klart, att F. i sin räkning iogalunda upptagit de minga, som aflagt denna examen mellan 1838 och den tid, då de år4838 intagna voro färdiga att undergå siv. Då F. visat, att af dessa 22 lärjungar en fått 22 betyg, (vå fått 20, en 18, en 14, en 45 tvenne 42, en 44, tvenne 40, fyra 9, en 8, tvenne 7 och endest fyra 6 betyg, förklarar hr L. i sin framställning till allmänheten, med klokt förtigande af betygens närmare specifikation, att de goda betygen blifvit undantag, sedan skolan L.s; fulibilded och systemet verkade med sin egen inneboende kraftn; d. v. eg. efter 4838 Detta torde vsra nog sagdt om prosten Lagergrens polemiska försök att nedsätta en skola, hvari ban sjelf flera år tjenstgjort. På det egen!liga motivet för hans anfall kan ingen vara dupe, som närmare känner till ställningar och förhållanden, och den roll hr L. så gerna vill spela för att tekomma en intimare plats i den iaom en del af presterskapet existerande s.k. ;heliga alliansen. Det saknade visserligen icke fiffighat, att som verktyg till skolreformens motarbetande få sig n man, hvilken en tid tjenstgjort i Nyya Elementarskolan, och om bvilkern publiken :alltså kunde tro, att, när han talade illa om cdenna skola, så viste han hvad han sade. De:t är också klart, att hade hr L. haf några godla ech grundide skäl för sina ar mä ningar mot skolan, så måste hans egenskap af f. d. lärare i denna hafva gifvit ergumentern: ännu mera vigt. cn då dessa argumenter. såsom hr Falt visat, cch hvar och en sjelf på stället med någon undersökning utan svirigbe kan pröva, sakna både utgångspunkter och resuliate, så har bela planen med br L:s uppträdande förfallit til sin ursprungliga lutilitet. och skolans vederseksre måste se cig om efter starkare utvägir för att lyckas. Vi tycka, att då reaktiionen få så många ställen i det öfriga Europa iicke blygts att tillgripa fysiska tvårgsmedel viid genomdrifvande af andra frågor, sem