Nya Elementarskolan och hennes
Vedersakare.
I Posttidningen för den 3 Mars läser man
ett par insända rader, undertecknade Några
Skol-lärare i Stockholms, med en fråga: hvar-
före anmäler ej Aftonbladet hr Lagergrens bok
om Nya Eltementarskolans läromethod?s Sva:
ret härpå kaan blifva ganska kort. En tidning
som ej utesslutande är till för litterär kritik
har intet ålliggande att anmäla allt i denna väg
utkommandie. Hved särskildt hr L:s brochyi
beträffar, så har oefterrättligheten af dess inne.
håll längesedan i Ny Tidskrift för Lärare och
Uppfostrare, af hr mag. Falk blifvit så till
räckligen Jaagd i dagen, att något vidare icke
synts af nösden. Skulle emellertid någon fin-
nas intresserad af att taga notis om den emellan
hrr Lagergren och Falk uppkomna pedagogiska
tvist, så kan han inhemta kärnppunkten deraf
samma nummer af Posttidningen. En insänd
uppsatts, undertecknad F., läses der, som har
öfverskriften: Några ord till den upplysta all-
mänheten med anlednicg af hr L:s sednaste
artikel mot Nya Elementarskolan. Sedan hr F.
deruti förklarat, att han icke vidare kan ringå
i diskussiom med en motståndare, som visat
sig både vaara otillgänglig för skäl och tillika
gerna vilja. begagna sådana vapen, som icke
anstå en ärrlig och öppen strid, hänvisar han
läsaren tilll sid. 187 och 2335 i den citerade
Tidskriftem, hvarpå han siger:
pTvenne stora volter af hr L. måste jag likvälre-
dan här anmärka: 4:0 Då F. uppgifvit, att student-
examen blifvit tagen af 22 nya elementarskolans ele-
ver bland dem, som efter det skolan blef fulistän-
dig ( fick 400 lärjungar) eller år 4838 inkommit
1 skolan, så omkastar hr L. denna uppgift till en
helt annan, nemligen till den, att endast 93 af nya
elementarskolans lärjungar enligt F:s uppgift skulle
tagit studentexamen efter 1838, ehuru det för hvar
och en, som af striden tegit någon kännedom, är
klart, att F. i sin räkning iogalunda upptagit de
minga, som aflagt denna examen mellan 1838 och
den tid, då de år4838 intagna voro färdiga att un-
dergå siv. Då F. visat, att af dessa 22 lärjungar
en fått 22 betyg, (vå fått 20, en 18, en 14, en 45
tvenne 42, en 44, tvenne 40, fyra 9, en 8, tvenne
7 och endest fyra 6 betyg, förklarar hr L. i sin
framställning till allmänheten, med klokt förtigande
af betygens närmare specifikation, att de goda be-
tygen blifvit undantag, sedan skolan L.s; fulibilded
och systemet verkade med sin egen inneboende kraftn;
d. v. eg. efter 4838
Detta torde vsra nog sagdt om prosten La-
gergrens polemiska försök att nedsätta en skola,
hvari ban sjelf flera år tjenstgjort. På det
egen!liga motivet för hans anfall kan ingen
vara dupe, som närmare känner till ställningar
och förhållanden, och den roll hr L. så gerna
vill spela för att tekomma en intimare plats i den
iaom en del af presterskapet existerande s.k. ;he-
liga alliansen. Det saknade visserligen icke fiffig-
hat, att som verktyg till skolreformens mot-
arbetande få sig n man, hvilken en tid tjenst-
gjort i Nyya Elementarskolan, och om bvilkern
publiken :alltså kunde tro, att, när han talade
illa om cdenna skola, så viste han hvad han
sade. De:t är också klart, att hade hr L. haf
några godla ech grundide skäl för sina ar mä
ningar mot skolan, så måste hans egenskap af
f. d. lärare i denna hafva gifvit ergumentern:
ännu mera vigt. cn då dessa argumenter.
såsom hr Falt visat, cch hvar och en sjelf på
stället med någon undersökning utan svirigbe
kan pröva, sakna både utgångspunkter och
resuliate, så har bela planen med br L:s upp-
trädande förfallit til sin ursprungliga lutilitet.
och skolans vederseksre måste se cig om efter
starkare utvägir för att lyckas. Vi tycka, att
då reaktiionen få så många ställen i det öfriga
Europa iicke blygts att tillgripa fysiska tvårgs-
medel viid genomdrifvande af andra frågor, sem