TOjiROL RUSSr HjorasijaTna, Join. PIomgtol, Slant.
Dorcbimont; gr. Gösta Lagerberg, m. f., hvilka voro
tostymerada som baduiner, markiser, spahis, male
ser-riadare, chineser, röfvare, turkar, bondpojkar
ischberkesser o. m. d.
K:onprissen öppnade balen med en vals, som han
dansade med fröken Mina Stjerneld. Dorefter fort-
gick dansen med mycken lifligbet till kl. omkring
half 4, då soupern serverades, för kongl. personerne
och högre embetsmän med deras frusr uppe i Kron-
prinsens våning och för den öfriga societeten i Rid-
darsalen. Balen, sem slutade kl. omkring 3 på mor-
gonan, var i sitt slag en bland de vackraste fester,
som på länge varit gifna i Stockholm
NAN
I — Hr Siljeströms tredje föreläsning i går
Jafton var särdeles underhållande och lärorik.
Innebyggarnes egendomlighet var hans ämne
flan började med att återt2ga en redan förut
gjord anmärkning rörande den s:ora skiljaktig-
het i lyn2 och odling, som i Amerikas särskil-
da stater eger rum. Likväl är denna olikhet
ej så stor med hänsyn till de särskilda stater-
nas lagar och författning. Man är der icke så
rädd för innovationer som has oss. Knappt har
i den ema staten en förbättring biifvit gjord,
förrän der, och detta merende!s under lopp
al några få år, gjort sin rand till alla da an-
dra. Men sederna hinana icke alltid att följs
raed. Många lagar förblifva derföre till en bör:
jan Jagar på papperet. Detta gäller i synner-
het om de vestra och sydvestra mindre odla
de staterna. Derpå öfvergick talaren till den
olika karakteren bos de stammar, hvilka frår
början befolkat Förenta Statersa och af hvilk:
dess innebyggare äsnu utgöras. Guldtörst ledde
Spaniorernas första kolonisationsföretag, grym:
bet och fanatisk omvändelseifver utmärkte de
ras framfart. Denna nationalitet vore allt mer
på väg att förlora sig och gå under. Frans
männen antaga lätt det lands seder, hvari dr
bosätta sig. De sakna uthållighet och härdig:
het; beherrskas derföre lätt, men ltr ocur vw
: . ovsuL IViR VOTB Ty
Iskarne. De bo i åtskilliga distrikter ännu af
Isöndrade från de öfriga innebyggarne och hafv:
iicke ens tillegnat sig deras språk. De utöfv:
på hela folkets allmänna lynne ingen positiv
inflytelse. Den herrskande stammen är der
Anglosaxiska. Den gilver åt hela folkets all:
mäånna karakter dess enhet och dess utmär-
kande prägel. Til denna förbålla sig de öf-
Iriga nationaliteterna som ornamenter till stom-
IKE
Härpå öfvergick talaren till en allmäna skil-
Järing al europeiska kontinentens och det brit
iska Örikets folk, samt Amerikanernas bedö-
mande af desamma. Amerikanerna lyckönska
de visserligen 1848 den nydanade fransyska re
pubbken, samt skickade en agent till Ungern
emellertid utföllo deras omdömen om vär kon
inents republikanska törelser ingalunda gil-
lande. Da anse den Europeiska kontinenten
folk icke ruxna för friheten; ett omdöme son
åfven deias af engelsmännen, och hvilket äf
ven hvilar på faktisk grund. Kontinentens folk
förhål!a sig till Englands folk såsom ynglinga
till män. I sköna konster, de der företrädes-
vis tillhöra ena ungdomlig fantasis ålder, st:
Je framom dem, men uti praktis: duglighet
och klokbet samt manligt allvar stå då efter.
Likväl är denna engelsmännens öfverligsenhet
ake så mycket en intellektuel, som ickolång!
mer en moralisk. Talaren kom, då han be
sökte England, att beundra dess märkvärdig:
ung; fann äfven märkvärdiga ting, mea lem-
nade d:t med vördnad för dess menniskor. Uti
ståndaktigt och fast fullföljande af ett gifver
mil, uti den klokhet och takt, hvarmed de
förstå att begagna hv:rje omständigbet som der-
till Jeder, i gudsfruktar, lugn menniskokärlek
och verksimhet för gemensast bästa, stå de
ojemförligt framom kontiaentens folk. Talarer
hado åhört debatter i engelska parlamentet.
De voro icke utmärkta af någon egentlig väl
talighet eller af nigot öfverflödigt ordkram,
men ledde till en allt närmare utveckling a
saken; denna var vid debat:eng sut klar och
utredd och vot:ringens utgång kunde förutses,
Hon bade i endra represontantkamrar hört
präktiva, granna tal, men som alls icke Idde
till vågot ljus i sakes, ämnet var vid diskus-
sionens stut lika outred: som vid dess början.
sant voteringens utgång omöjlig att sluta til
af sjelfva distus ionen. — Ja, tillägger talaren
han bede i Amerika bört debat:er melten poj-
kar på getan förda mid större takt än i kou-
tinen ens represen antkororar. Men, fortfar han
niisidue! sjelfständighet är iblard asnat äfven
ågot som framför ndra utmärker den enzel-
a karekteren. De hafva mod att sätta sig
j.ver modats lagar; härutaf derss så ofta om-
talsde biz rrerier. Det är en alvän jorgor
på kontinenten, att de ä 0 egennytiga; mer
dervid pimi. de telaren, iuru ban som yng
ling vid universiteter ofta hört fäder benim-
ns kalla oc egeonyttiga derföre att dera
bref j voro nos fulla med utropsteesen och
cka innehöllo r.0g stora penni: ge-remi:ser, at!
soxens böjelser för slöserier kunde tillfredsstät-
as. I Enoglond, ehuru monarkiskt till sin s!y-
ce seform, eger derföre också i sjelfva verbe
ingt mer fr:het rum, än ui Fiackrike nedl:
les; republik. — Det företäde, som Englands
alt, och framföra!lt dess isedelklasa den anglo-
xiska stammen, hvarai Förenta Stilernas herr-
! ande innebygg ra utgöres, obesiriiligen ege: 6
ramför kostinepten: folk, vore dock, anmäkte:
Å
of eo Re Nn -
k—-—
ir 5., ivgalunda en följd al sjeilsa S ammons!
geniomlighet, såsom Amerikin: ou sorna vilja I
öreställa sig, utsn af d: oms hn uch tr, som
ynnat och befordrat dis; ut. cv, framför- l
HH. al des; politiska itiuva ce: och, ån: s
närkle tilika härvid lr 5, rd os
nom fri- I