varning, samt regeringen inom fyra år lät utarbeta
en ny författning, Skogsordningen af den 40 Dec.
1793, hvilken i sjelfva verket upphäfde den tydning
af 1789 års författning, som allmogen deråt gifvit.!yc
Uti Kongl. Skogsordningen af den 4 Augusti 1805 Ös
in
S 48 finnes visserligen den rätt skattemän förvarad,
som dem tiilagts genom Kongl. Förordningen af denlda
94 Febr. 1789, men dock ålägges dam laga ansvar,
i händelse de skulle skogen så missbruka, att fara
för hemmanets bestånd och förmåga att skatten ut-
göra kunde deraf uppkomma. Detta ansvar, i sig
sjelf obestämdt, är det enda stadgande för närvaran-
de finnes, i afseende på den enskildes pligt att vår-
da sin skog: och ingen lärer undgå inse, att det-
samma behöfver förtydligas och närmare bestämmas. )!
Föröfrigt innefattar det uppenbarligen en återgång
ill allmänna lagens uttryckliga föreskrif, som bju-
der, enligt Byggningabalkens 40 Kap. 8 S:Skatte-l-
bonde må nyttja sin enskilta skog till hustarf och salu ;
dock det så sparsamt att skogen ej utödes och hemmanet
förderfvas. Väåre ock skyldig att först tega vindfäl-
le, torra trän, qvistar och stubbar till vedbrand, in-
nan friska trän dertill fällas. Finnes Skattebonde
sin frihet missbruka, böte 10 daler. Den räntan af
hemmanet äger, hafve der inseende å Det laga
ansvar, som åberopas i 1805 års Skogsordning, må-
ste, i brist på något annat, således vara detsamma,
som här i allmänna lagen stadgas, ehuru tillämpnain-
gen deraf numera aldrig kommer i fråga, utan hvar
och en, undantagandes blott innehafvare af krono-
hemman, anser sig äga rätt disponera sin egeniom,
utan annan inskränkning, än den som genom Kongl.
Förordningen af den 28 Oktober 18530, till föga from-
ma för våra ekskogar, äfven upplåtits i afseend3 på l!
bärand3 träd, och hvaron förut varit serskildt stad-
gadt uti 28 af 1805 års Kongl. Skogsordning.
Jag har icke anfört: detta, för att i någon mån
vilja sätta i fråga Skattemännens rätt till disposition
af deras skog. Jag har blott velat fästa uppmärk-
samhet på att staten af ålder ägt ett ännu ej helt och
hållet frånträdt målsmanskap beträffande den enskilda
skogshushållningen, hvilket målsmanskap nödvändig-
heten syues fordra att åter göra gällande öfver ej blott
Skattemänonens, utan äfven Frälsemännens skogar.
Skälen härtill har jag i det föregående sökt utveck-
la: men målet är svårt att uppnå, och en större
och mångsidigare erfarenhet,.:än min, måste erfordras
till att i detta hänseende uppgöra ett omfattande
förslag.
Jag får derföre vördssammast motionera, att åt de
förenade Lag- samt Allmänna Ekonomi- och Be-
svärs-Utskotten må uppdrazas, att uppgöra lämpligt
förslag till en ny Skogsordning samt till anstalter
för undervisning i Skogshushållningen och uppsigt
öfver skogarne, för att derefter i underdånighet un-
derställas Kongl. Maj:t.
I afseende på deruti ingående särskilda momen-
ter får jag derjemte vördsamt föreslå följande:
A. I afseende på Skogsordningen.
4:0 Att Konung och ständer tillerkännas rätt att
stifta lag för vården af alla rikets enskilda ägare
tillhöriga skogar, och bestämma om förödda skogars
återplantering, der sådant af behofvet påkallas.
2:0o Att minimum af den skog bestämmes, som
bör finnas vid hvarje hemman, i förhållande till ä-
govidden, så framt ej jorden kan i odladt skick gif-
va större afkastning och tillika visas, att skogsbe-
hofvet kan genom köp från andra hemman fyllas.
5:0 Att skogsåverkan belägges med straff i likhet
med tjufnad
4:0 Att förbehåll göres för) inhysesfolk och obe-
sutne, att mot inåttlig afgäld till skogsägare, få, utan
att behöfva stjäla, förses med sitt vedbehof af skogens
affall.
3:o Att skog i allmänhet ej må fällas på hällar
och bergsklippor, der möjlighet ej finnes för åter-
-—- DM OM
OMÅM - OL
—-— - —-— OO
vext.
6:0 Att vid träds fällande företrädesvis skogisåg
må begagnas till virkets besparande.
7:0 Att för samfällda hemmansägares skogs indel-
ning till traktbuggning, der den pröfvas tjenlig, sär-
skilda jemkningar må göras i skiftes- och stängsel-
förordningarne.
8:o Att bestämdt ansvar med böter ålägges skogs-
Jägare, som emot skogsordningens föreskrift vanvår-
Ider eller föröder sin ekog.
9:0 Att församlingarnes fattigvårdsstyrelser må ä-
ga, att till förtjenst för fattige, genom dem insamla
-Iskogsfrön, der skogarnes ägare ej sjelfve viija sig af
denna rätt begagna.
I 40:0 Att skogsplanteringar på flygsandsfält må
luppmuntras och skyddas genom särskilda stedganden,
med inskränkning uti jordägarnes rätt om de vilja
dem afverka.
41:0 Att inga skogstrakter må få säljas, så framt
de icke åtfölja laga köp af jorden.
B. I afseende på läroanstalter.
4:0 Att utom de i hufvudstaden och vid West-
Isura befintlige, äfven ett skogsinstitut må på staters
,Ibekostnad anläggas i södra de!en ef riket, med afse-
-lende på dess olika naturförhålianden, och förses med
tlfullt skickliga lärare.
9:0 Att en uti skogsbushållningen fullt skicklig
a loch examinerad p:rson, med lamplig lön af staten
-loch arfvode för sina resor, tillsättes inom hvarje län
-Iför att tillhandagå i undervisnings meddelande och
) praktisk handledning uti skogsvården på stället;
-Ihvilkens befattning må, i mån af nuvarande funk-
-Itionärers afgång, der jägeritjerstemän finnas, ingå
Ibland de sistnämndes.
- C. I afseende på uppsigten öfver skogarne.
e 4:0 Att jigeristaten fullständigt ordnas i alla ri-
-Ikets län, samt äfven i sådane, der den förut ej fun-
nits, och förses med tillräcklig sflöning både för sig
Joch underbetjening.
I 92:0 Att härefter endast sådane personer befordras
till tjenster inom jägeristaten, som genomgått något
leaf rikets skogsinstitut med godkända betyg.
I Vidare, än i förestående momenter, har jag ej an-
sett mig böra väcka något förslag rörande ämnetsl.
i detaljer, hvilka endast kunna tillhöra män af yrket,
2lsom i händelse af frågans framgång deröfver torde
Ikomma att höras. Jag har således ej velat ingå i
Inågot förordnande af trakthuggningssystemets förde-
n lar, oaktadt de synss vera ganska stora, om detta
tlsystem med rätt urskillning i afseende på omlopps-
Dliiden för skogens återvext, och under förutsättning
Nlatt äfven storverksträd, på dertill utsedda trakter,
Dlkunna frambringas, famt med samvetsgrann nog-
Dlgranohat i afseende på skogsfrösåningen och plan-
2 itornas hägnande, blir utfördt, hvartill praktisk un-
Eldervisning på stället samt fortfarande tillsyn öfver-
Jallt erfordras. Om ellt rätt ordnas, torde svårighe-
Iterna härvid ej böra möta större betänklighet än
slinom andra länder. Jag har ej heler föreslagit nå-
I gra säkerhetsåtgärder för bevarande af de större än-
Elnu befiniliga skogarne, efier exempel i främmande
- länder, eller inskränkning i rättigheten att afbruka
I hvad som går utöfver minimum sf ett hemmans till-
Dl börliga skogsmark, med dena modifik:tion inom bergs-
llsgsorter deråt ofelbart bör gifvas. Vigten af dessa
Si detaljer har nekat mig att uti dem nu försöka in-
Ijeaå. För att förbigå andrasiaters poliseppsigt öfver
Diskogerne, och huru de efter försök med liberels
tlskogsförfattningar rödgats återgå till en strängare
loch den enskilda förbrukniegsrätten ieskränksnde
i lagstiftning, må des blott tillåtas anföre, att uti en
Jaf Tysklands liberalast represezterade stater, Baden,
ider rära en tredjedel a? jordrymden är bevezt med
N skog och bergverken få, och som räknas för ett a!
Trcklarde olhbanvikeaecta ländar anfärdanas Ba AHA An
- MAA - rm