å!edes icke räkna på de-ses understöd, de
vafva ingen utsigt att vinna majoritet, allt
leras tal är endast — tal.
DIsraeli gret med mycken konst på Baby-
ons ruiner, d. v. s. på junker-herrlighetens
uiner; förpaktarne, som hittills icke vetat
något deraf, skola genom hans tal erfara, att
le äro de olyckligaste cch mest misshandlade
varelser på jorden. Dev är sorgligt, aut en
man med dIsraelis talanger blifvit genom in-
sångna partiförbindelser bragt derhän att upp-
räda såsom advokat för en sak, på hvilken
han sjelf så föga tror. D-n bogåfvade skalden
förfäktar nu tydligen andra personers egen
nytta. Han har förspillt sina anspråk på
alt räknas bland sitt folks välgörare, men
deremot fullkomlig! qvalificerat sig såsom he-
lersledamot af ett junkerparlament. I för-
sta början af bans tal fiona vi ett piagiat al
br von Bölow Cummerow: att, i fall brödet
biefve slut, så skulle hela verlden svälta ihjäl;
följaktligen måste åkerbruket förtjera särskildt
bebjertande.
Här anser man det icke mödan värdt att
vederlägga sådana absurditeter genom mo!ex-
empel, 1. ex.: att om ingen ved mera blefve
buggen, ingen ock mera sydd, så finge hela
serlden frysa ihjil. Hvarje barn känner bär
nationabkonomiens grundbegrepp; endast de
stora gdsegarne sakna insigt häri, äfvensom
br dIsmeli, då han talar. Godsäögarne äro nu
bär åkerbrukande industriidkare, icke mer några
seigueurer, som hafva privilegium att tömma
annat folks fickor, antingen genom det ädia
roffarebandtverket eller genom lagar, som de
sjelfva efter behof tillskapat. Om en insolveni
köpman eller fabrikant inför domstolen ville
urskuld: sig dermed att han börjat med för
litet, skulle man icke egna bonom någon enda
tår af nedlidande eller något statsunderstöd,
utan sända honom till arbetshuset såsom vårds-
lös gäldenär.
En junker deremot, som med ringa medel
köpt ett stort gods eiler har mottagit det med
bög inteckning, fordrar här spanmålstullar,
räntefria låp, skattelindring o. s. v. Den en-
ge!ska allmänheten, som under långvarig strid
alskakat dessa gamla fjettrar cch fördomar och
med klart medvetande antagit den fria han-
deins och den fria verksambetens system, lå-
ter icke mer dåra sig genom dylika sofisterier.x