hn - VA
Ytterligare skriftvexling om sjöför-
svaret,
Den serskildt stora vigt och det intresse som
frågan om anslagen till sjöförsvaret måste äga
wid demna riksdag, då en hel, ny plan i det
hänseemdet är framlagd från regeringen, ger
:oss anledning att i korthet omnämna en ytter-
ligare skrift som rörande detta ämne utkom-
mit af trycket, författad af hr kommendören
Lagerberg, och hvilken innehåller några an-
märkningar, som i hvilken händelse som helst
icke böra alldeles förbises.
Herr kommendören Lagerberg återkallar i
minnet. den redan vid 4829 års riksdag levere-
rade batalj emellan anhängarne af de olika
åsigter, som alltsedan dess fäktat mot hvaran-
dra, mellan stora och lilla flottan, m. m. Vi
förbigå hvad som egentligen rör denna kon-
trovers i dess helhet, och nämne blott att hr
Lagerberg, som varit en varm försvarare af
den stora flottan, framdragit ett yttrande på
riddarhuset af framlidne excellensen grefve B.
v. Platen: Jag har ej sagt, icke ens med för-
täckta ord antydt, det borde den seglande
flottan vi hafva, förstöras eller detta vapen
pbortläggas eller vårdslösas — — tvärtom har
Jag alltid erkänt, och skall alltid erkänna nyt-
tan och nödvändigheten af detta vigtiga och
imponerande vapen., — —
Herr Lagerberg citerar synbarligen detta yt-
trande ör att uppställa det såsom en motsats
till sorens, statsrådet grefve v. Platens nu fram-
Jagda system , såvidt det sednare afser att utdöma
Jlinieskeppen.
Men det som vi anse för tillfället egentligen
förtjena uppmärksamhet i hr Lagerbergs skrift,
år följande:
Som man vet har herr sjöministern förkla-
vat det samelige linteskeppen inom loppet af
kommande 10 år måste med nya ersättas om
vi skola hafva linieskepp. Ja, han har till och
med icke ansett dessa fartyg vara värda nå-
got ytierrligare underkåll.
Läsareen känner också att detta antagande
af örloggsflottans eller linieskeppens förfallna.
skick uttgör, så att säga, den egentliga utgångs-
punktem för det system hr sjöministern fram-
lagt.
Men hr kommendören Lagerberg är af an-
nan tanka om sjellva premisser. Vianföra här-
om först ur hans skrift följande, som åsyftar att
visa på hvad sätt flottans materiel vårdas:
Det vore en oförlåtlig brist uti administra-!
tionsförförfattningarne om icke styrelsen ögon--
pblicklign vore i tillfälle att erfara, huru tidens
frätand: tand verkade på all krigs-materiel, !
men detta är ingalunda fallet. Reglementa-
riska föreskrifter i detta hänseende hafva at
ålder varit gifne och stricte efterföljde. Ge-
neral-flott-besigining anställes hvarannan som-
mar på alla fartyg, ifrån linieskeppet till och
pmed roidd-julleo. De undersökas inombords
(der all: röta börjar och sedar sprides), ifrån
kölen tii!l relingens öfverkan!, och utombords
till vatttenlinien. Hvarje qvadratfot pröfvas
med veerktyg, enligt Chapmans met hod,då äf-
ven inkslädda ställens beskaffenhet blir känd.
Allt briistfälligt anmärkes uti ett, vanligtvis af
konstrulktions-officern fördt, efter samlad för-
rättnings; granskadt och dagligen justeradt pro-
tokoll.
Framitager man blott detta århundradets 23!
general-flott-besigtnings-protokoller och kon-
fronterar dem med skeppens behandling (be-
skaffenhet ?) så erfar man, om flottans office-
rare, under ansvarige embets-myndighetens
ögon, afgifvit falska berättelser för att få
skyldra med skepp på papperet, som varit
annorlumda beskaffade i verkligheten.n
Hr Lagerberg hänvisar härefter statsutskot-
tets ledamöter till sistlidet års såkallade gene-
ralbesigtmingsinstrument, utan. att i sin skrift
meddela några utdrag derutur. Men vi hafve
händelsewis kommit i tillfälle att på annat båll
inhemta kännedom om resultaterna af denna
förrättnings undersökningar, och anse dem märk-
liga nog, att ett utdrag deraf förtjenar medde-
las bredvid hr sjöministerns kanske nog knapp-
händiga beskrifning om linieskeppens tillstånd.
Det torde i förbigående vara lämpligt erinra
om den synpunkt, hvarifrån Aftonbladet tror
hela denna sak böra vid riksdagen betraktas,
nemligen att vi anse hvarken nödigt eller nyt-
tigt, att nationen nu gör några ökade ansträng-
ningar för någon del af militärbudgeten, då så
många utgifter beböfvas för mnäringarnas och
det inre välståndets befordrande. Vi behöfva
då icke inlåta oss i den vidlyftiga striden emel-
Jan de båda vapnen; men måste deremot å an-
dra sidan nitälska för, att hvad som kan bibe-
hållss i effektift skick, utan ökade uppoffrin-
gar, ej må gifvas till spillo.
Vi skola för detta ändazål under citation
anföra br sjöministerns yttranden:
Linie:skeppet Carl den XIV sattes i sjön
1824, eller för 26 år sedan, utsn att seder-
mera hafva undergått någon större reparationn.
Deremot innebåller besigtningsinstrumentet att
deita skepp försågs i docka 1848 samt nykop-
prades. Månne nu någen billig anledning kan
finnas att förmoda, det en så dryg kostnad blif-
vit nedlagd på ,uppruttet skepp,? Såsom en
ytterligare sannolikhet för att detta skepps hel-
AA - I pr -
——m rr PP mm m JV
-
HA Hr OA SA mm -— — Rn RR
- -
sotilistånd icke kan vera så serdeles betänkligt, b
erinrar man sig att samma skepp var 1848
rustadt och klargjordt för ait emottaga sin be-
ättning och gå till sjös.
Linie:skeppet Carl den XMHI sattes i sjön
1819, eeller för 31 år sedan och undergick
åren 18837—39 ansenlig reparation.
Besigttningsmatrumentet innehåller att detta
skepp föörbygdes 1838, försågs i docka 18481;
och nyktopprades. Utan att vilja fästa sig vid,
att hr siljöministern behagar kalla förbygnad af
ett skepp för 2nsenlig reparation får man här
anledning till samma anmärkning som vid det
föregående.
Skeppet Gustaf den Store satiesisjön 1832,
således för 18 år sedan, och är under förlidet!
år koparadt.
Fal ee Nm
AA os A