hn VA Ytterligare skriftvexling om sjöförsvaret, Den serskildt stora vigt och det intresse som frågan om anslagen till sjöförsvaret måste äga wid demna riksdag, då en hel, ny plan i det hänseemdet är framlagd från regeringen, ger :oss anledning att i korthet omnämna en ytterligare skrift som rörande detta ämne utkommit af trycket, författad af hr kommendören Lagerberg, och hvilken innehåller några anmärkningar, som i hvilken händelse som helst icke böra alldeles förbises. Herr kommendören Lagerberg återkallar i minnet. den redan vid 4829 års riksdag levererade batalj emellan anhängarne af de olika åsigter, som alltsedan dess fäktat mot hvarandra, mellan stora och lilla flottan, m. m. Vi förbigå hvad som egentligen rör denna kontrovers i dess helhet, och nämne blott att hr Lagerberg, som varit en varm försvarare af den stora flottan, framdragit ett yttrande på riddarhuset af framlidne excellensen grefve B. v. Platen: Jag har ej sagt, icke ens med förtäckta ord antydt, det borde den seglande flottan vi hafva, förstöras eller detta vapen pbortläggas eller vårdslösas — — tvärtom har Jag alltid erkänt, och skall alltid erkänna nyttan och nödvändigheten af detta vigtiga och imponerande vapen., — — Herr Lagerberg citerar synbarligen detta yttrande ör att uppställa det såsom en motsats till sorens, statsrådet grefve v. Platens nu framJagda system , såvidt det sednare afser att utdöma Jlinieskeppen. Men det som vi anse för tillfället egentligen förtjena uppmärksamhet i hr Lagerbergs skrift, år följande: Som man vet har herr sjöministern förklavat det samelige linteskeppen inom loppet af kommande 10 år måste med nya ersättas om vi skola hafva linieskepp. Ja, han har till och med icke ansett dessa fartyg vara värda något ytierrligare underkåll. Läsareen känner också att detta antagande af örloggsflottans eller linieskeppens förfallna. skick uttgör, så att säga, den egentliga utgångspunktem för det system hr sjöministern framlagt. Men hr kommendören Lagerberg är af annan tanka om sjellva premisser. Vianföra härom först ur hans skrift följande, som åsyftar att visa på hvad sätt flottans materiel vårdas: Det vore en oförlåtlig brist uti administra-! tionsförförfattningarne om icke styrelsen ögon-pblicklign vore i tillfälle att erfara, huru tidens frätand: tand verkade på all krigs-materiel, ! men detta är ingalunda fallet. Reglementariska föreskrifter i detta hänseende hafva at ålder varit gifne och stricte efterföljde. General-flott-besigining anställes hvarannan sommar på alla fartyg, ifrån linieskeppet till och pmed roidd-julleo. De undersökas inombords (der all: röta börjar och sedar sprides), ifrån kölen tii!l relingens öfverkan!, och utombords till vatttenlinien. Hvarje qvadratfot pröfvas med veerktyg, enligt Chapmans met hod,då äfven inkslädda ställens beskaffenhet blir känd. Allt briistfälligt anmärkes uti ett, vanligtvis af konstrulktions-officern fördt, efter samlad förrättnings; granskadt och dagligen justeradt protokoll. Framitager man blott detta århundradets 23! general-flott-besigtnings-protokoller och konfronterar dem med skeppens behandling (beskaffenhet ?) så erfar man, om flottans officerare, under ansvarige embets-myndighetens ögon, afgifvit falska berättelser för att få skyldra med skepp på papperet, som varit annorlumda beskaffade i verkligheten.n Hr Lagerberg hänvisar härefter statsutskottets ledamöter till sistlidet års såkallade generalbesigtmingsinstrument, utan. att i sin skrift meddela några utdrag derutur. Men vi hafve händelsewis kommit i tillfälle att på annat båll inhemta kännedom om resultaterna af denna förrättnings undersökningar, och anse dem märkliga nog, att ett utdrag deraf förtjenar meddelas bredvid hr sjöministerns kanske nog knapphändiga beskrifning om linieskeppens tillstånd. Det torde i förbigående vara lämpligt erinra om den synpunkt, hvarifrån Aftonbladet tror hela denna sak böra vid riksdagen betraktas, nemligen att vi anse hvarken nödigt eller nyttigt, att nationen nu gör några ökade ansträngningar för någon del af militärbudgeten, då så många utgifter beböfvas för mnäringarnas och det inre välståndets befordrande. Vi behöfva då icke inlåta oss i den vidlyftiga striden emelJan de båda vapnen; men måste deremot å andra sidan nitälska för, att hvad som kan bibehållss i effektift skick, utan ökade uppoffringar, ej må gifvas till spillo. Vi skola för detta ändazål under citation anföra br sjöministerns yttranden: Linie:skeppet Carl den XIV sattes i sjön 1824, eller för 26 år sedan, utsn att sedermera hafva undergått någon större reparationn. Deremot innebåller besigtningsinstrumentet att deita skepp försågs i docka 1848 samt nykopprades. Månne nu någen billig anledning kan finnas att förmoda, det en så dryg kostnad blifvit nedlagd på ,uppruttet skepp,? Såsom en ytterligare sannolikhet för att detta skepps helAA I pr ——m rr PP mm m JV HA Hr OA SA mm -— — Rn RR sotilistånd icke kan vera så serdeles betänkligt, b erinrar man sig att samma skepp var 1848 rustadt och klargjordt för ait emottaga sin beättning och gå till sjös. Linie:skeppet Carl den XMHI sattes i sjön 1819, eeller för 31 år sedan och undergick åren 18837—39 ansenlig reparation. Besigttningsmatrumentet innehåller att detta skepp föörbygdes 1838, försågs i docka 18481; och nyktopprades. Utan att vilja fästa sig vid, att hr siljöministern behagar kalla förbygnad af ett skepp för 2nsenlig reparation får man här anledning till samma anmärkning som vid det föregående. Skeppet Gustaf den Store satiesisjön 1832, således för 18 år sedan, och är under förlidet! år koparadt. Fal ee Nm AA os A