och spprobation, huru rörande och glädjande döt
oe: kansvara. Hain teckar förbindligt ala dem
fom deltaga häruti, men tycker sig böra offra sin
eoskilda tilifrogsställelse för landets lugn. Han vet
att folket ger honom rättvisa och detta är honom
bom. Man småleri ellmänhet åt denna storsinnade
cech älelmodiga förklaring, samt har svårt att tro på
vägon cirtu!erande-subskriptionslisia. Att få såds-
na i gåeg är icka så lätt och siffran skulle troligen
icke stiga särdeles högt. Det Bonapartistiska per-
sist är för obetydligt a:t kunna sammanskjuta en så
etor summa, och sill hvilken delaf folket kan väl
ramora presideatea sätta sia förhoppding? Ej till
dem, bvilka han fråntagit d:rss medborgerliga rät-
tigheter, genom att utestua dem från -den allminsa
valiätten. I så fall torde han äfven häruti göra eit
raissteg. Af do sex millioner, som valde honom till
;epublikens förste embetswan, kan han troligen icke
påräkna många anbängare, sedaa han i så många
fill misstergit sig om folkets mesing samt sjelf dö-
dat den: maekt, hvilk 0 upphöjt homom till hvad
han är.
Huru det, under dessa omständighater, kommer
art gå med de präktiga thorsdags-soirtarna i Elyste
Nationale är svårt att förutsiga. Den, för nästa
rhorsiag är inställd. Man vill dock veta, att de se-
de:mera bmma stt fortgå, men med ioskräntning
till 800 prsocoer i ställst för de 3000 hittills iavi-
107826.
De pubika nöjena, obsronde af allt emrat än
folkets lus. att roa sig, tyckas blifva slit lifligare ju
nårmare vi nslkas den muatra karnavaler. Man
dansar icka bloit af lust och fröjl, man dsnsar äf-
ven af vägörenhet. I hvarje arrondissement äro ba-
er tillvälida, af hylika inkomstea tillfaller da be
köfvante. Förliden söndag var en sådan äfvea till
sälla i vistenrä?gården. Denna förtjesar företrä-
desvis onslas, emedan den vackra psrken, för till-
tället smjorad och ornerad, framstälde den mest
sagolika asblick. Uaser det sjelfva dansplenen ver
upplyst af icke mindro än 6000 lågor, tpred sig
långre bart uti da djstra lundarne et dunklare
sken, utgioget frin kulörta lampor i form af blom-
ror. Stiende på höjdea af klippir, omgifven af
mörka eller till hälf.er upplysta boskier, med den
högspingande vetteakoasten vid sin sida, narbiic
kende på dansplancn der tusentals elsgenta toiletter
svilvada om hvarandra och hvarifrån ena hvirdsnde
dnsmusix änadu nådde den aflägsnes öron — vid
åskådandet a? allt detta trodde man sig soarate för
satt i drömmarses verld. Danna anblick var en af
de skönsste veckiighaten kan skapa.
Da i Pacis vistande Svenskar, Norrmän, Danskar
och Fionar sammanträdde dea 43 sist. Januari å
Cidran Beun vid boulevardan, till en middagsmiål-
tid. hvariiil deras excall. grefvarne Löwenbjelm och
Moslie vira bjulis, för att gemensamt fira tjugoa-
digsn. Ur Bsneha öppnade höatidligheten med ett
tal och en skål för da fyra nordanlanden: juifröjder,
hvareter br Pilum, en darsxt målare, proponerade
skålen för svenske ministern, samt hr Horneman, ep
norsk officer, för den denske. Derefter utbragte hr
Blenche flera skålar, hvacibland en för qvinnorza i
de fyra ifrågavarande riken:. Festen var kanske den
gladaste, som någonsin värit afrordbor gifven i Pe-
ri — Kort derefter tilställdes äfven på samma
ställa en bal för de svefska damer, hvilka för när-
varande vistas i Paris. Något sådant har aldrig förr
äg! rum, tz så många svenska familjer hafva aldrig
på en gång varit samlade hirstädes. Bland de lands-
män, son öfverviatrat i Paris, äro med. dok:orer:
na hetrar Nyman och Cederschjöld, den förre från
Stockkolm, den sednare från Nora, samt akadewmi-
docentea herr Holmgran från Upsala, hvilka ala,
jemte med. doktor Euström från Motala, som likvä!
redan årerväsdt till fäderaeslandet, pjuta bögt anse:
ende härstädes bland män af deres fäck. Arlven eöf-
verstelöjtvant Åkerstein uppsbiller sig här för att
taga kännedom om det fransyska foriifikat!onsväsen-
det och är sirdelas omtyckt bland militären för sin
öppna och riddarliga visen.
Hr Blanche her i det närmaste fulländat sin su
dring ur sedaesta Pariser-revoutionen och ämnar
deref:er bsarbea ett ef sina större teaterstycken för
franska scanen. Han umgås tosLsmartine och flera
eanira bland Frankrikes utmärkteaste författare. i
Ala verkstäder äro ifrigt sysselsatte till den store
etpositlorea i London; i flera yrken klagas öfver
brist på arbetare.
fena buik på boulsvarden förevisas den stora
guldklimp, värd 400.000 franca, till hvilken frans-
männen dagligen köpa lotter för sti kunna bli ä-
gare af. Man gör ordentlig kö för att få beskåds
dea. Hin är ock ganska respsktsbel, ungefär en alv
lång sarat ett qvar:er tjock ; lotten kostar blott ea franc.