och spprobation, huru rörande och glädjande döt oe: kansvara. Hain teckar förbindligt ala dem fom deltaga häruti, men tycker sig böra offra sin eoskilda tilifrogsställelse för landets lugn. Han vet att folket ger honom rättvisa och detta är honom bom. Man småleri ellmänhet åt denna storsinnade cech älelmodiga förklaring, samt har svårt att tro på vägon cirtu!erande-subskriptionslisia. Att få sådsna i gåeg är icka så lätt och siffran skulle troligen icke stiga särdeles högt. Det Bonapartistiska persist är för obetydligt a:t kunna sammanskjuta en så etor summa, och sill hvilken delaf folket kan väl ramora presideatea sätta sia förhoppding? Ej till dem, bvilka han fråntagit d:rss medborgerliga rättigheter, genom att utestua dem från -den allminsa valiätten. I så fall torde han äfven häruti göra eit raissteg. Af do sex millioner, som valde honom till ;epublikens förste embetswan, kan han troligen icke påräkna många anbängare, sedaa han i så många fill misstergit sig om folkets mesing samt sjelf dödat den: maekt, hvilk 0 upphöjt homom till hvad han är. Huru det, under dessa omständighater, kommer art gå med de präktiga thorsdags-soirtarna i Elyste Nationale är svårt att förutsiga. Den, för nästa rhorsiag är inställd. Man vill dock veta, att de sede:mera bmma stt fortgå, men med ioskräntning till 800 prsocoer i ställst för de 3000 hittills iavi107826. De pubika nöjena, obsronde af allt emrat än folkets lus. att roa sig, tyckas blifva slit lifligare ju nårmare vi nslkas den muatra karnavaler. Man dansar icka bloit af lust och fröjl, man dsnsar äfven af vägörenhet. I hvarje arrondissement äro baer tillvälida, af hylika inkomstea tillfaller da be köfvante. Förliden söndag var en sådan äfvea till sälla i vistenrä?gården. Denna förtjesar företrädesvis onslas, emedan den vackra psrken, för tilltället smjorad och ornerad, framstälde den mest sagolika asblick. Uaser det sjelfva dansplenen ver upplyst af icke mindro än 6000 lågor, tpred sig långre bart uti da djstra lundarne et dunklare sken, utgioget frin kulörta lampor i form af blomror. Stiende på höjdea af klippir, omgifven af mörka eller till hälf.er upplysta boskier, med den högspingande vetteakoasten vid sin sida, narbiic kende på dansplancn der tusentals elsgenta toiletter svilvada om hvarandra och hvarifrån ena hvirdsnde dnsmusix änadu nådde den aflägsnes öron — vid åskådandet a? allt detta trodde man sig soarate för satt i drömmarses verld. Danna anblick var en af de skönsste veckiighaten kan skapa. Da i Pacis vistande Svenskar, Norrmän, Danskar och Fionar sammanträdde dea 43 sist. Januari å Cidran Beun vid boulevardan, till en middagsmiåltid. hvariiil deras excall. grefvarne Löwenbjelm och Moslie vira bjulis, för att gemensamt fira tjugoadigsn. Ur Bsneha öppnade höatidligheten med ett tal och en skål för da fyra nordanlanden: juifröjder, hvareter br Pilum, en darsxt målare, proponerade skålen för svenske ministern, samt hr Horneman, ep norsk officer, för den denske. Derefter utbragte hr Blenche flera skålar, hvacibland en för qvinnorza i de fyra ifrågavarande riken:. Festen var kanske den gladaste, som någonsin värit afrordbor gifven i Peri — Kort derefter tilställdes äfven på samma ställa en bal för de svefska damer, hvilka för närvarande vistas i Paris. Något sådant har aldrig förr äg! rum, tz så många svenska familjer hafva aldrig på en gång varit samlade hirstädes. Bland de landsmän, son öfverviatrat i Paris, äro med. dok:orer: na hetrar Nyman och Cederschjöld, den förre från Stockkolm, den sednare från Nora, samt akadewmidocentea herr Holmgran från Upsala, hvilka ala, jemte med. doktor Euström från Motala, som likvä! redan årerväsdt till fäderaeslandet, pjuta bögt anse: ende härstädes bland män af deres fäck. Arlven eöfverstelöjtvant Åkerstein uppsbiller sig här för att taga kännedom om det fransyska foriifikat!onsväsendet och är sirdelas omtyckt bland militären för sin öppna och riddarliga visen. Hr Blanche her i det närmaste fulländat sin su dring ur sedaesta Pariser-revoutionen och ämnar deref:er bsarbea ett ef sina större teaterstycken för franska scanen. Han umgås tosLsmartine och flera eanira bland Frankrikes utmärkteaste författare. i Ala verkstäder äro ifrigt sysselsatte till den store etpositlorea i London; i flera yrken klagas öfver brist på arbetare. fena buik på boulsvarden förevisas den stora guldklimp, värd 400.000 franca, till hvilken fransmännen dagligen köpa lotter för sti kunna bli ägare af. Man gör ordentlig kö för att få beskåds dea. Hin är ock ganska respsktsbel, ungefär en alv lång sarat ett qvar:er tjock ; lotten kostar blott ea franc.