UTRIKES.
PORTUGAL.
Emellan reegeringen och Lissabons Bank ha
nu förhållanddet blifvit alldeles brutet. Ban
kens styrelsee har hos Cortes protesterat mo
regeringens fförslag, att den skulle öfverlåta si
na amortisssementsfonder mot 4 proc. stats
obligationer. — Protesten v:ckte ett förförlig
buller i Deputerad2 kz2mmaren, och det beslu
tades att remittera FErotesten till kommitte
emot regeringsledamöternas föreställningar. E:
förändring med fiaan:-ministeren motses.
Ett nytt vallags-förslag har blfvit af rege
risgen afgilfvet, och pärskammaren har bifalli
nya myntlagen.
Grefve Th omar har blifvit anklagad för att
hafva infört Jporcellain23 för sitt hu:behof utan
att derför betala tullafgift.
SPANIEN.
Fiera nya lagförslag äro af ministeren af-
gifna till deputeradekammaren, hvaribland mar
fianer ett, att försälja S:t Johannes af Jerusa:-
lems ordens kommendörs-gods, ett annat om
försäljsing af blygrufvorna och myntet i Se-
govia, samt äfven ett, angåend3 ordnandet a!
den in- och utländska statsskulden. Detta
sedaare är umgefär alldeles lika med det för-
slag dertill, som afgafs af förre minis ern Ber-
tram de Lys,, och afser 4 och 5 procents-obli-
gationernas imlösning med tre procents ränte-
pipper, för hvilka likväl under första fyra å-
ren bott skulle betalas 1 procent och sedan
hvartannat år tilläggas cn fjerdedels proc, så
att först det 20:de året ful ränta erhållas;
0 8. V.
STORBRITANNIEN.
(Forts. och slat från gårdagsbl.)
Det blir ändamålsenligto — fortfor lord
Russel — att en gång se efter huru andra län-
der i Europa och buru England förhållit sig
hittills, när fåga varit om utfö-andet af dy-
lika tilitag. Hos alla kyrkliga korporationer
ligger ea sträfvan att inskränka folkets verlds-
liga friheter, och det hade äfven iaträffat att
talaren funnit. sig mnödsakad wvidtaga åtgärder
mot den rådsande protestantiska kyrkan, när
han ansett den tillåta sig ingrepp i engelska
undersåtares mättigheter. Men om nyssnämnda
erfarenhet gälller oa andliga korporationer i
a!lmänhet, så gäller denisynnerhet om romer-
sta kyrkan. Dels ger liran om hennes ofel-
barhet henae ett ioflytande på katoikernas
sinnen, som är slörre än någon annan kyr-
kas öfver sina anhängare, dels besitter katol-
ska kyrkan ett mäktigt välde, som den visser-
ligen tidtals använder i civilisationens interesse;
men alltför dta blott att göra styrelser och
samhällen sigunderdåniga. Detta har i syn-
nerhet Frankike fått lära känna, men äfven
på det lyckligaste bekämpat; emellertid kunna
gallikanska kyckans friheter endast värnas ge-
nom den oaflåtligaste uppmärksamhet, enligt hvad
Dupin med rätta erinrat i sit verk öfver detta
ämne. Rom övergifver aldrig något af sina
anspråk; det är en mikt, som aldrig har för-
gätit någonting, men lärt myck:t; en makt som
hvarkea vat om enfald eller värnlöshst, och
derföre i hvasje tidpunkt och under hvarje om-
ständighet är stridsfärdig mot de v:ridsliga
samhällena; och det med medel, som icke all-
tid stå till buds för dessa. Af gallikanska
kyrkans förfarande kao man lära huru sorg-
fälligt man bör akta sig för påfveväldets in-
grepp. Enligt denna kyrkas ordnngsstadgar
ann t. ex., ipgen påflig befallning der åt-
lydnad ionar den erhållit konungens sam-
tycke; ingen banalysning, ej heller något
annat kyrkostraff, kunde förkunnas för handlin-
gr, som skett i konungens af Frankrike tjenst;
till och med påfvens förordningar lemna-
des utan afseende, så länge de saknade kon-
se:jens godkännelse. Genom det under Napo-
leon afslutado konkordatet b!efvo dessa stad-
ganden ännu mera bestämdt tastställda, och det
Bya2, under restaurationen afslutade konkorda-
tet, som skulle mildra dem, vann aldrig laga
kraft, emedan det i Frankrike träffade på oöf-
vervioneligt moatstånd. I Österrike hafva mot-
svaranda bestämme!ser til inskränkniag af påf-
liga hofvets moyadighet varit gällande, och först
sist). år lyckardes prelaturen hos kejsaren ut-
verka, att påffven kan medelst bullor kommu-
ricera sig med kejsarriket, utan att den verlds-
liga styrelsen behöfver kunskap derom.
Alla andra katolska stater hålla ännu fast vid
dea grundsatsen att pifliga förordnanden, när
de sakna verlis!iga maktens samtycke, äro af
noll och intet värde. Hvad Europas protestan-
tiska makter angår, så hafva hos dem förfråg-
ningar skett, buruvida de skulle godkänt påf-
liga bullor, hvarigenom nya biskopsstift skulle
införas i deras länder; och härigenom har blif-
vit upplyst, attt konungen af Preussen på det
mest afgörandee sätt, under åberopande af West-
aliska fredsslutet, afvisat den tillärnade ut-
vämningen af en biskop i Magdeburg, och att
Nederländerma en öfverenskommelse för om-
ring 20 år sedan, om utnämning al biskopar j
Ör vissa städer, icke kunnat bringas till verk-.
tällighet, i följd af det derigenom väckta all-
nänna missnöjet hos folket. Man ser härafatt.
Europa icke finnes något land, med omsorg .
ör sin sjelfstindighet, hvilket påfven skulle l,
AacCA Murar har dat sant AT. fp