UTRIKES. PORTUGAL. Emellan reegeringen och Lissabons Bank ha nu förhållanddet blifvit alldeles brutet. Ban kens styrelsee har hos Cortes protesterat mo regeringens fförslag, att den skulle öfverlåta si na amortisssementsfonder mot 4 proc. stats obligationer. — Protesten v:ckte ett förförlig buller i Deputerad2 kz2mmaren, och det beslu tades att remittera FErotesten till kommitte emot regeringsledamöternas föreställningar. E: förändring med fiaan:-ministeren motses. Ett nytt vallags-förslag har blfvit af rege risgen afgilfvet, och pärskammaren har bifalli nya myntlagen. Grefve Th omar har blifvit anklagad för att hafva infört Jporcellain23 för sitt hu:behof utan att derför betala tullafgift. SPANIEN. Fiera nya lagförslag äro af ministeren afgifna till deputeradekammaren, hvaribland mar fianer ett, att försälja S:t Johannes af Jerusa:lems ordens kommendörs-gods, ett annat om försäljsing af blygrufvorna och myntet i Segovia, samt äfven ett, angåend3 ordnandet a! den inoch utländska statsskulden. Detta sedaare är umgefär alldeles lika med det förslag dertill, som afgafs af förre minis ern Bertram de Lys,, och afser 4 och 5 procents-obligationernas imlösning med tre procents räntepipper, för hvilka likväl under första fyra åren bott skulle betalas 1 procent och sedan hvartannat år tilläggas cn fjerdedels proc, så att först det 20:de året ful ränta erhållas; 0 8. V. STORBRITANNIEN. (Forts. och slat från gårdagsbl.) Det blir ändamålsenligto — fortfor lord Russel — att en gång se efter huru andra länder i Europa och buru England förhållit sig hittills, när fåga varit om utfö-andet af dylika tilitag. Hos alla kyrkliga korporationer ligger ea sträfvan att inskränka folkets verldsliga friheter, och det hade äfven iaträffat att talaren funnit. sig mnödsakad wvidtaga åtgärder mot den rådsande protestantiska kyrkan, när han ansett den tillåta sig ingrepp i engelska undersåtares mättigheter. Men om nyssnämnda erfarenhet gälller oa andliga korporationer i a!lmänhet, så gäller denisynnerhet om romersta kyrkan. Dels ger liran om hennes ofelbarhet henae ett ioflytande på katoikernas sinnen, som är slörre än någon annan kyrkas öfver sina anhängare, dels besitter katolska kyrkan ett mäktigt välde, som den visserligen tidtals använder i civilisationens interesse; men alltför dta blott att göra styrelser och samhällen sigunderdåniga. Detta har i synnerhet Frankike fått lära känna, men äfven på det lyckligaste bekämpat; emellertid kunna gallikanska kyckans friheter endast värnas genom den oaflåtligaste uppmärksamhet, enligt hvad Dupin med rätta erinrat i sit verk öfver detta ämne. Rom övergifver aldrig något af sina anspråk; det är en mikt, som aldrig har förgätit någonting, men lärt myck:t; en makt som hvarkea vat om enfald eller värnlöshst, och derföre i hvasje tidpunkt och under hvarje omständighet är stridsfärdig mot de v:ridsliga samhällena; och det med medel, som icke alltid stå till buds för dessa. Af gallikanska kyrkans förfarande kao man lära huru sorgfälligt man bör akta sig för påfveväldets ingrepp. Enligt denna kyrkas ordnngsstadgar ann t. ex., ipgen påflig befallning der åtlydnad ionar den erhållit konungens samtycke; ingen banalysning, ej heller något annat kyrkostraff, kunde förkunnas för handlingr, som skett i konungens af Frankrike tjenst; till och med påfvens förordningar lemnades utan afseende, så länge de saknade konse:jens godkännelse. Genom det under Napoleon afslutado konkordatet b!efvo dessa stadganden ännu mera bestämdt tastställda, och det Bya2, under restaurationen afslutade konkordatet, som skulle mildra dem, vann aldrig laga kraft, emedan det i Frankrike träffade på oöfvervioneligt moatstånd. I Österrike hafva motsvaranda bestämme!ser til inskränkniag af påfliga hofvets moyadighet varit gällande, och först sist). år lyckardes prelaturen hos kejsaren utverka, att påffven kan medelst bullor kommuricera sig med kejsarriket, utan att den verldsliga styrelsen behöfver kunskap derom. Alla andra katolska stater hålla ännu fast vid dea grundsatsen att pifliga förordnanden, när de sakna verlis!iga maktens samtycke, äro af noll och intet värde. Hvad Europas protestantiska makter angår, så hafva hos dem förfrågningar skett, buruvida de skulle godkänt påfliga bullor, hvarigenom nya biskopsstift skulle införas i deras länder; och härigenom har blifvit upplyst, attt konungen af Preussen på det mest afgörandee sätt, under åberopande af Westaliska fredsslutet, afvisat den tillärnade utvämningen af en biskop i Magdeburg, och att Nederländerma en öfverenskommelse för omring 20 år sedan, om utnämning al biskopar j Ör vissa städer, icke kunnat bringas till verk-. tällighet, i följd af det derigenom väckta allnänna missnöjet hos folket. Man ser härafatt. Europa icke finnes något land, med omsorg . ör sin sjelfstindighet, hvilket påfven skulle l, AacCA Murar har dat sant AT. fp