nästan såsom ett budskap af nationalförsamlin-
gen till Elysee.
Om den begärda summanx, heter det, blefve
beviljad, så skulle anslagen åt presidenten stiga
till 3,425,000 francs, nemligen:
det af konstitutionen bestämda gage
600,000 fr.
representationskostnader . . . -600,000
byresmedel för det vid Elysee
liggande hötel Castellane . . —35,000
på arbetsministerns budget .- . 240.000
på inrikesministerns dito . . . 150.000
nu föreslagna . . . . - . 1,800,000
Å 3,425,000 fr.
Reden äro för presidentens räkning 1,625,000
fr. inskrifna i det löpande årets budget. Ar
det rådligt att fördubba denna summa, hvars
användande enligt sin natur ieke kan under
kastas någon kontroll? Det utskott åt hvilket
frågans pröfning blifvit öfverlemnuad har till
sig kallat finansministern för att erhålla upp
lysningar. Iaorikes-, justitie- och byggnadsmi-
nistrarne hafva likaledes infunnit sig i utskot
tet och samtlige förklarat, att de heit och hål
let hänusade till finansministens utveckling
af frågar förlidet år, att motiserna voro all
deles desamma, att fråga vare om ett visser
ligen extraordinärt, men Jlikväl årligen åter-
kommande anslag, för att sätta republikens
president, hvem han ock vore, i stånd att vär-
digt representera landet.
,Utskottet har uti ifrågavarande proposition
sett en politisk frågaaf första rangen, hvilken
beträffar den verkställande maktens ställning
inom reubliken och förtjenar varsam behand-
ling.
Ty det är onekligt, att frågan är om verk-
ställande maktens natur och ställning i repu-
bliken; om det inflytande som denna makt ut-
öfvat umder sednare tiden; om det närvarande
förhållandet mellan de tvenne statsmakterna,
och slutligen om det sätt, på hvilket lösningen
skall förberedas af de vigtiga frågor, som Frank-
rike enligt grundlagen kan blifva kalladt att
i den nirmaste framtiden afgöra.
De utomordentliga omständigheter, som för-
lidet år bevekte församlingen att bevilja en
större summa, existera icke mer. Vår vilja
och vår afsigt är att bibehålla presidentskapet
vid sin böjd, men icke att förstora det. Pre-
sidentskipet är intet konungadöme, utan en-
dast en personlig och temporär makt. Presi-
denten år icke statens chef, utan endast verk-
ställande maktens chef. Han är icke herre
öfver något, som icke åter måste tillfalla na-
tionen. Förlidet år ansåg församlingen sig icke
böra yttra sina betänkligheter i denna sak,
utan bewiljade det äskade anslaget i hopp att
man skulle visa sig tacksam för dess eftergif-
venhet. Men man har ej förstått att värdera
detta förtroende. Församlingen har varnat
verkställande makten, så snart den såg ordnin-
gen och statsmakternas enighet hotad. Detta
bjelpte icke. Utskottet har enhälligt beklagat
att det goda förståndet blifvit stördt, men anser
församlingen vara skyldig sig sjelf och landet
alt gå tillväga med fasthet och uppriktighet.
Efier noggrann pröfning har utskottet der-
före med 13 röster mot 2 beslutat afstyrka bi
fall till denna propositionn.
Betänkandet afhördes med tystnad; blott der,
hvarest presidenten säges vara endast verk-
ställande maktens chef, hördes bifallsrop från
högra sidan. Sedan uppstod en liflig strid om
dagen, när betänkandet skulle diskuteras. Leon
Faucher ville att diskussionen skulle uppskju-
tas till den 11 dennes, men med 358 röster
mot 306 besiöts att diskussionen skulle börjas
genast måndagen den 10. Anledningea hvar-
före majoriteten icke ville tillåta en dags upp-
skof, skall vara den, att nytt val af national-
församlimgens embetsmän skall ske den 12, och
att majorriteten då ämnar aflägsna dem som rö.
stat för dotationen.
Den ssednaste telegrafdepeschen från Paris
är af följande innehåll:
nSöndagen d. I Febr. kl. 8 e. m. Sannolikt
skall dotationsförslaget i morgon blifva afsla-
get, i hvilket fall Louis Bonaparte ämnar i ett
budskap förklara alt han icke vill mottaga nå-
gon nationalsubskription (en halfofficiell artikel
i samma anda har redan varit synlig i Con-
stitutionnel); vidare ämnar han inskränka sitt
hushåll och inställa thorsdagsmottagningarna.
Såsom talare äro inskrifna mot dotationen
Dufougerais, Bochard; för densamma: F. Barrot,
Morin, Payer, Casabiancax.
I afseende på dotationsfrågan upplyser en
tidning, att Louis Bonaparte hittills uppburit
följande penningemedel såsom republikens pre-
sident:
Han imstallerades den 20 December 1848
och uppbar för de återstående dagarne af å-
ret, med representationskostnader inberäkna-
de, francs . . .s ss - 36,000
Ar 1849 uppbar han:
Det af konstitutionen bestämda apa-
nage . . . . -600,000.
Representationskostnader . .- - - -600,000.
Installationsomkostnader m. m. (Frais
de rege) beräknade från den 20
December 1848 till d. 1 Januari
sArA Pr FYO