nästan såsom ett budskap af nationalförsamlingen till Elysee. Om den begärda summanx, heter det, blefve beviljad, så skulle anslagen åt presidenten stiga till 3,425,000 francs, nemligen: det af konstitutionen bestämda gage 600,000 fr. representationskostnader . . . -600,000 byresmedel för det vid Elysee liggande hötel Castellane . . —35,000 på arbetsministerns budget .. 240.000 på inrikesministerns dito . . . 150.000 nu föreslagna . . . . . 1,800,000 Å 3,425,000 fr. Reden äro för presidentens räkning 1,625,000 fr. inskrifna i det löpande årets budget. Ar det rådligt att fördubba denna summa, hvars användande enligt sin natur ieke kan under kastas någon kontroll? Det utskott åt hvilket frågans pröfning blifvit öfverlemnuad har till sig kallat finansministern för att erhålla upp lysningar. Iaorikes-, justitieoch byggnadsministrarne hafva likaledes infunnit sig i utskot tet och samtlige förklarat, att de heit och hål let hänusade till finansministens utveckling af frågar förlidet år, att motiserna voro all deles desamma, att fråga vare om ett visser ligen extraordinärt, men Jlikväl årligen återkommande anslag, för att sätta republikens president, hvem han ock vore, i stånd att värdigt representera landet. ,Utskottet har uti ifrågavarande proposition sett en politisk frågaaf första rangen, hvilken beträffar den verkställande maktens ställning inom reubliken och förtjenar varsam behandling. Ty det är onekligt, att frågan är om verkställande maktens natur och ställning i republiken; om det inflytande som denna makt utöfvat umder sednare tiden; om det närvarande förhållandet mellan de tvenne statsmakterna, och slutligen om det sätt, på hvilket lösningen skall förberedas af de vigtiga frågor, som Frankrike enligt grundlagen kan blifva kalladt att i den nirmaste framtiden afgöra. De utomordentliga omständigheter, som förlidet år bevekte församlingen att bevilja en större summa, existera icke mer. Vår vilja och vår afsigt är att bibehålla presidentskapet vid sin böjd, men icke att förstora det. Presidentskipet är intet konungadöme, utan endast en personlig och temporär makt. Presidenten år icke statens chef, utan endast verkställande maktens chef. Han är icke herre öfver något, som icke åter måste tillfalla nationen. Förlidet år ansåg församlingen sig icke böra yttra sina betänkligheter i denna sak, utan bewiljade det äskade anslaget i hopp att man skulle visa sig tacksam för dess eftergifvenhet. Men man har ej förstått att värdera detta förtroende. Församlingen har varnat verkställande makten, så snart den såg ordningen och statsmakternas enighet hotad. Detta bjelpte icke. Utskottet har enhälligt beklagat att det goda förståndet blifvit stördt, men anser församlingen vara skyldig sig sjelf och landet alt gå tillväga med fasthet och uppriktighet. Efier noggrann pröfning har utskottet derföre med 13 röster mot 2 beslutat afstyrka bi fall till denna propositionn. Betänkandet afhördes med tystnad; blott der, hvarest presidenten säges vara endast verkställande maktens chef, hördes bifallsrop från högra sidan. Sedan uppstod en liflig strid om dagen, när betänkandet skulle diskuteras. Leon Faucher ville att diskussionen skulle uppskjutas till den 11 dennes, men med 358 röster mot 306 besiöts att diskussionen skulle börjas genast måndagen den 10. Anledningea hvarföre majoriteten icke ville tillåta en dags uppskof, skall vara den, att nytt val af nationalförsamlimgens embetsmän skall ske den 12, och att majorriteten då ämnar aflägsna dem som rö. stat för dotationen. Den ssednaste telegrafdepeschen från Paris är af följande innehåll: nSöndagen d. I Febr. kl. 8 e. m. Sannolikt skall dotationsförslaget i morgon blifva afslaget, i hvilket fall Louis Bonaparte ämnar i ett budskap förklara alt han icke vill mottaga någon nationalsubskription (en halfofficiell artikel i samma anda har redan varit synlig i Constitutionnel); vidare ämnar han inskränka sitt hushåll och inställa thorsdagsmottagningarna. Såsom talare äro inskrifna mot dotationen Dufougerais, Bochard; för densamma: F. Barrot, Morin, Payer, Casabiancax. I afseende på dotationsfrågan upplyser en tidning, att Louis Bonaparte hittills uppburit följande penningemedel såsom republikens president: Han imstallerades den 20 December 1848 och uppbar för de återstående dagarne af året, med representationskostnader inberäknade, francs . . .s ss 36,000 Ar 1849 uppbar han: Det af konstitutionen bestämda apanage . . . . -600,000. Representationskostnader . .-600,000. Installationsomkostnader m. m. (Frais de rege) beräknade från den 20 December 1848 till d. 1 Januari sArA Pr FYO