vin 42 sk. kannan; allt rgs. (HH. AN.)
BLANDADE ÄMNEN:
Ytterligare om Paines gaslysning
medelst magnetoelektrisk sönder-
delning af vatten.
Under loppet af omkring ett halft år har
man som oftast i amerikanska och engelska tid-
ningar träffat berättelser om Peines uppfin-
ning, med tillägg att det frambragta ljuset skall
vara utomordentligt klart och kosta nästan in-
genting. Berättelserna hafva hittills förefallit
så fabelaktiga, att ingen egentligt vetenskaplig
tidskrift i Europa lemnat någoa uppmärksam-
bet deråt. Ett nyligen i Eogland uttaget pa-
tent på uppfinningen, och uppgifterna om de
försök, hvartilt den föranledt m:r George Mathiot,
embetsman vid Förenta Staternas myntverk,
lemna några närmare, eburu visst icke fuil-
ständiga upplysningar, dem vi nu meddela.
Ljuset erhålles på det sättet, att vatten sön-
derdelas medelst elektricitet och att den der-
vid utvecklade gasen ledes genom terpentin-
0ija, som gifver den egenskapen att brinna med
ett sken, nästan så klart som det bekanta Drum-
mondsljuset:s i ett bydroxygenmikroskop.
Genom en ringa mekanisk kraft frambrin-
gas (sättet är icke tydligt uppgifvet) en högst
intensif elektricitet, som förstärkes medelst er
elektrisk kondensator. Elektriciteten iuvlsdes
genom två elektroder i ett slutet glaskärl, half-
fylldt med vatten, och sönderdelar der vatt-
net. Den härvid utvecklade gasen utledes of-
vantill, genom en kran, och föres vidare ge-
nom ett rör till bottnen af ett annat slutet
glaskärl, balffylidt med terpentinolja. Hår upp-
bubblar den genom oljan, och är dermed för-
vandlad till lysgas. Från terpentinoljekärlets
öfra del ledes gasen till gasbrännaren.
I ailt detta fions ingenting osannolikt eller
oförklarligt; men det egentligen paradoxa är til-
lögget, att den frambragta gasen säges vara ren
vätgas, utan att någon redovisning lemnas öf-
ver försvinnandet af vattnets andra bestånds
del, syrgasen; och vidare att terpentinoljsn,
atan att roinskas, förändrar den rena vätgasen,
hvilken icke lyser, till lysarde.
Mathiots uppgilter förekomma i ett bref till
utgifvaren af tidskriften Scientific Americanx,
och lyga hufvudsakligen som följer:
Jag har låtit vätgas genomströmma terpen-
unoja och funnit den dervid vinna betydligt i
lyskraft. Då jag trodde gasen på något sätt
sönderdela terpentinoljan, eller upptaga något
olja som åtgick, för alt till lysgas förvardia en
viss mängd vätgas. En sorgfålligt bestämd qvan-
titet terpentinolja fick för detta ändamål ge-
deraf, sökte jag utröna huru mycket terpentin-
ncmströmmas af den mängd vätgas, som erhölls
genom vattens sönderdelning med 35 uns zink
och en syre; hvarefter den erhållna lysgasen
förbrändes i en vanlig gasbrännare. Sedan mät-:
tes terpentino jan; men utan att någon minsk-
ding hos den kunde upptäckes. I följd häraf
kunde ej heller vitgasan hafva blifvit Iörvand-
lad till stenkolsgas eller oljbildande gas; ty sten-
kolsgasen innehåller omkring 4 gånger så myc-
ket kol som väte, och ren oijbildande ges G
gånger så mycket. När jag hade förbränt 1
uns eller 12 kubikfoi vätgas, så skulle jag för
dess förvandling ti!l oljbildande gas hafva be-
höft 6 uns terpentinolja, i fall nämligen denn:
betått i rent kol. Men som den består af 4
atomer kol och 3 atomer väte, så kunde bloti
VY, hafva förbrukats till värgasförvandlingen.
eliter, med andra ord, 42 una terpentinolja bade
behöft sönderdelas, för att till o!jbildande gar
förvandia 1 uns vätgas.
I tanka att en del af terpentionoljan hunnat
afdunsta oförändrad i vätgasen och medfölja
dep, anställde jag tre särskilda försök. Förs
afkylde jag terpentinoljekärlet och hela 2ppa-
raten, och sedan upphettade jag terpentinol-
jan till 1209 Fahrenheit (icke fullt 509 Celsii),
— det på begge sätten ertållna Jjuset hade
samma intensitet. Slutligen tog jag en flask:
om 2 quarts rymd, dithällde 477 qvart vat
ten och derofvanpå 34 qvart terpentinolj2, samt
åt vätgasen inströrema nära bottnen — Jjus
kraften blef åter densamme, elier något större.
Vid alla dessa försök begagnade jag samma ter-
pentinolja; och fastän jag i 3 timmer under-
höll ett glänsande Jjus med den frambragta ga-
sen, hade oljqvantiteten icke förminskats.
Jag Lar nu meddelat erfecta. Förklaringen
hänskjutes till min ef facket.
I ekonomiskt hänseende är det nästa pro-
blemet att utröna huruvida den nya cch den
vanliga lysgasens egeutliga vigt står i något
förhållande till deras lyskraft, eller om 200
kubikfot (1 skålp.) af den förändrade rena
vätgasen utvecklar lika mycket ljus, som 200
kubikfot (26 skåp.) oljbildande gar.
HANDELSFLOTTAN I SVERIGE ÅR 1850.
Götbeborg eger 430 fariyg af 46 574 lästers d:äg-
tighet.
Gefie eger 107 fartyg af 41,175 läst. crigtighet.
Stockholm 416 d:o af 40,997 d:o
Calmar, med underlydande orter, ejer 127 fartyg
af 4,648 läst. drästighet, af hvilza de flesta ensemt
segla på Östersjön.
ee rr KR AA