vin 42 sk. kannan; allt rgs. (HH. AN.) BLANDADE ÄMNEN: Ytterligare om Paines gaslysning medelst magnetoelektrisk sönderdelning af vatten. Under loppet af omkring ett halft år har man som oftast i amerikanska och engelska tidningar träffat berättelser om Peines uppfinning, med tillägg att det frambragta ljuset skall vara utomordentligt klart och kosta nästan ingenting. Berättelserna hafva hittills förefallit så fabelaktiga, att ingen egentligt vetenskaplig tidskrift i Europa lemnat någoa uppmärksambet deråt. Ett nyligen i Eogland uttaget patent på uppfinningen, och uppgifterna om de försök, hvartilt den föranledt m:r George Mathiot, embetsman vid Förenta Staternas myntverk, lemna några närmare, eburu visst icke fuilständiga upplysningar, dem vi nu meddela. Ljuset erhålles på det sättet, att vatten sönderdelas medelst elektricitet och att den dervid utvecklade gasen ledes genom terpentin0ija, som gifver den egenskapen att brinna med ett sken, nästan så klart som det bekanta Drummondsljuset:s i ett bydroxygenmikroskop. Genom en ringa mekanisk kraft frambringas (sättet är icke tydligt uppgifvet) en högst intensif elektricitet, som förstärkes medelst er elektrisk kondensator. Elektriciteten iuvlsdes genom två elektroder i ett slutet glaskärl, halffylldt med vatten, och sönderdelar der vattnet. Den härvid utvecklade gasen utledes ofvantill, genom en kran, och föres vidare genom ett rör till bottnen af ett annat slutet glaskärl, balffylidt med terpentinolja. Hår uppbubblar den genom oljan, och är dermed förvandlad till lysgas. Från terpentinoljekärlets öfra del ledes gasen till gasbrännaren. I ailt detta fions ingenting osannolikt eller oförklarligt; men det egentligen paradoxa är tillögget, att den frambragta gasen säges vara ren vätgas, utan att någon redovisning lemnas öfver försvinnandet af vattnets andra bestånds del, syrgasen; och vidare att terpentinoljsn, atan att roinskas, förändrar den rena vätgasen, hvilken icke lyser, till lysarde. Mathiots uppgilter förekomma i ett bref till utgifvaren af tidskriften Scientific Americanx, och lyga hufvudsakligen som följer: Jag har låtit vätgas genomströmma terpenunoja och funnit den dervid vinna betydligt i lyskraft. Då jag trodde gasen på något sätt sönderdela terpentinoljan, eller upptaga något olja som åtgick, för alt till lysgas förvardia en viss mängd vätgas. En sorgfålligt bestämd qvantitet terpentinolja fick för detta ändamål gederaf, sökte jag utröna huru mycket terpentinncmströmmas af den mängd vätgas, som erhölls genom vattens sönderdelning med 35 uns zink och en syre; hvarefter den erhållna lysgasen förbrändes i en vanlig gasbrännare. Sedan mät-: tes terpentino jan; men utan att någon minskding hos den kunde upptäckes. I följd häraf kunde ej heller vitgasan hafva blifvit Iörvandlad till stenkolsgas eller oljbildande gas; ty stenkolsgasen innehåller omkring 4 gånger så mycket kol som väte, och ren oijbildande ges G gånger så mycket. När jag hade förbränt 1 uns eller 12 kubikfoi vätgas, så skulle jag för dess förvandling ti!l oljbildande gas hafva behöft 6 uns terpentinolja, i fall nämligen denn: betått i rent kol. Men som den består af 4 atomer kol och 3 atomer väte, så kunde bloti VY, hafva förbrukats till värgasförvandlingen. eliter, med andra ord, 42 una terpentinolja bade behöft sönderdelas, för att till o!jbildande gar förvandia 1 uns vätgas. I tanka att en del af terpentionoljan hunnat afdunsta oförändrad i vätgasen och medfölja dep, anställde jag tre särskilda försök. Förs afkylde jag terpentinoljekärlet och hela 2pparaten, och sedan upphettade jag terpentinoljan till 1209 Fahrenheit (icke fullt 509 Celsii), — det på begge sätten ertållna Jjuset hade samma intensitet. Slutligen tog jag en flask: om 2 quarts rymd, dithällde 477 qvart vat ten och derofvanpå 34 qvart terpentinolj2, samt åt vätgasen inströrema nära bottnen — Jjus kraften blef åter densamme, elier något större. Vid alla dessa försök begagnade jag samma terpentinolja; och fastän jag i 3 timmer underhöll ett glänsande Jjus med den frambragta gasen, hade oljqvantiteten icke förminskats. Jag Lar nu meddelat erfecta. Förklaringen hänskjutes till min ef facket. I ekonomiskt hänseende är det nästa problemet att utröna huruvida den nya cch den vanliga lysgasens egeutliga vigt står i något förhållande till deras lyskraft, eller om 200 kubikfot (1 skålp.) af den förändrade rena vätgasen utvecklar lika mycket ljus, som 200 kubikfot (26 skåp.) oljbildande gar. HANDELSFLOTTAN I SVERIGE ÅR 1850. Götbeborg eger 430 fariyg af 46 574 lästers d:ägtighet. Gefie eger 107 fartyg af 41,175 läst. crigtighet. Stockholm 416 d:o af 40,997 d:o Calmar, med underlydande orter, ejer 127 fartyg af 4,648 läst. drästighet, af hvilza de flesta ensemt segla på Östersjön. ee rr KR AA