hört i Terragona; ångern har följt på yrseln;
förskräckelsens och oordningens barn hafva åter:
blifvit ärans och hederns söner; lugnet har
följt på stormen. Pedro Walls önskade att
återse Monserrats gamla boning; han beger sig.
dit i sällskap med sergeant Matarin. Denne
käcke militär hade Jifligt fästat sig vid honom; )
de inträda hos don Fstevan; de se ej an nat)
framför sig än grushögar. Endast tär och der
stå ännu några vväggar spruckna och sv.rinade
af elden; men itnipga dörrar, inga fönster, imtet
byggradsvirke. I De öfvergå den lilla inre går-
den, och guitarreeron nalkas brunnen, der Pa
quita nedsteg. DDenna brunn tycks hafva varit
undersökt efter TCerrsgonas ini2gning; det är står
som tillkännagifwa det.
Det är besymnerligt! säger Matarin. M:n
har velat uppbränra alla de qvarlefvor, som
kastats i denna brunn, men men har ej lyc-
kats deri; elden har utslåckts vid öppningen
och bar ej nått djupet.n
Monserrats kropp måste vara der mneren,
svarade guitarreron; jag vill stiga ner cch för-
säkra mig derom.
Stig ned! Jag skall föja dig
I sjelfva verket, aningen ru elden ej kun-
nat taga i de med vin halffulia kärlen, som
befunno sig i öppningen af brurnrer, el!er att
bristen på Juft eller murarnes fuktigtet bede
bidragit till att utsläcka den, hade ingen vn
derjordisk brend. egt rum; vågor sf rök hade
kringspridt sig: sse der allt. HMatarin och Pe-
dro försågo sig med en lampa. De lehöfde
knappt några tåg. De nedstego med försiktig-
het, midt igenom möbler, tunnor och panel-
ningar, som bildade ett slags trappa, och emel-
lan hvilka det var möjligt att bana sig väg
De uppnådde brunnens botten.
Der upptäcka de, inom en tom rymd, der
öppning, hvarigenom piraten cch Pequita kade
passerat. Men hvar är don Estevans kropp: