ett eller annat riksstånds beslut, förfallit.
Dessa tre grundlagsförändringar bero alltså
nu af Kongl. Majits sanktion.
, .
Motion om Slöjdskolerna.
Riksdagsmannen för Stockholm hr Gustafs-
son har, såsom förut är nämndt, hos borgarstån-
det ingifvit en motion rörande slöjdsko!orna,
hvari nyttan af dessa skolor på ett så intres-
sant sätt framställes, att vi anse densamma
förtjena meddelande in extenso.
oo Vördsamt Memorial.
— Då jag vid sednaste riksmöte väckte motion
inom detta stånd, om understöd till Svenska
Slöjdföreningens skola, gjorde jag tillika en
framställning om behofvet för handtverkerierna
och industrien i allmänhet af slöjdskolor. På
de trenne år, som sedan förflutit, har öfverty-
gelsen om detta behof, såsom ett af de vigti-
gaste för landet, lyckligtvis blifvit allmän —
till stor del genom de frukter, som undervis-
ningen i nämnde skola visat här i hufvudsta-
den; och jag har ej nu af nöden att ytterli-
gare lemna bevis för ett behof, som bör vara
tydligt pog, då lärjungar ända från 8 till 39
års ålder ha kt skolan under den nyss
f till ett antal al ett
Undervisningens nytta och
oumbärlighei nnes på verkstaden, ifrån
mästaren intill yngsta lärgossen, och derom
instämmer utan tvifvel hvar och en, som gif-
vit akt derpå, att nu, i upplysningens tid, ve-
tenskap lyser ned på hvarje handarbete, cch
att arbetarens öga måste kunna uppfatta dessa
strålar, om handen skall, raed den noggrannhet
och urskiljniog som verldsbandelns slöjd kräf-
ver, lyckas utföra ett säljbart arbete.
Hans Maj:t Konungen har i sin nådiga pro-
position till rikets nu församlade ständer, an-
gående Statsverkets tillstånd och behof, äskat
43,200 rår årligen till tvenne techniska sko-
lor, och derjemte ett årligt anslag af 2000 rdr
till Svehska Slöjdföreningens i Stockholm in-
rättade söndags- och aftonskolor.
Jag förmodar, att vid detta riksmöe ingen
röst skall höja sig emot anslag till techniska
skolor, då frågan derom ör en lifsfråga för
landets näringar, och då upplysniag för handt-
verksmannen eller fabriksarbetaren är dest en-
da vapen som biter emot de härar af fråm-
mande alster, hvilka belägra oss och hota den
svenska arbetaren med hunger.
Men ehuru ändamålet och viljan att nå det
äro gifna, återstår det likväl ännu att finna de
bästa medlen. Det är derföre jag här skall
framställa till pröfning några åsigter, hvilka
jag tror delas af allmänheten, fastän de icke
influtit i den kongl. propositionen eller sy-
nar, genom hvad som deri influtit, vara åsido-
satta.
He chefen för civildepartementet bar stödt sitt
genom den kongl!. propositionen meddelade yttrande
på de underdåniga utlåtanden, som dels förestånda-
ren för teknologiska institutet, dels kongl. kommers-
kollegium afgifvit rörande en af direktionen för sven-
ska slöjdföreningen till Korgl. Maj:t ingifven under-
dånig anhållan om sflitande sf nådig proposition till
Rikets Ständer, angående beviljande af ett årligt an-
slag, stort 6.500 rår, att användss för underhåll och
utvidgande af den undervisvivgsanstalt för slöjderna
hvilken föreningen här i staden inrättat.
Det synes emellertid såsom om, vid de nämnde
embetsverkep, man icke väl kände ställningen inom
de näringar, till hvilkas tjenst semma verk blifvi
inrättade, eller hide förut upplys: sina omdömet
med förbållanderna inora det praktiska lifvet.
Jag hade vid sista riksmöte tillfälle att framlägge
några bevis i denna väg. I utlåtenden öfver en då
bos reg. gjord underd. anhållan om proposition fö
statsanslag till slöjdföreningess skolas understöd, had
de nämnde embetsverken Fänvisat,för industriens upp
bjelpande, bandtverksungdomen att i de fria konsterna
akademi, der man undervisar i att rita grekiska oc!
romerska näsor, !å sitt Bebof fylldt istill bräddarne
Nu kafsa de väl öfvergifvit denna besynnerliga me
ning, men de hafva icke tröttnat att uttänka hinde
för framgången af det förnyade förs!eg. hvilket sven
ska slöjdföreningens direktion, som redan haft till
fälle att vinna femårig erfarenhet om sättet och om
ständigheterna vid slöjdidkarens undervisnng oc
om hans behof, nu hade framlagt till konungs oc
ständers behjertande, uader fortsatta förböner få
arbetarens upplysning. :
Den stora frågan rörer nemligen, såsom hver oc
en må fatta, på samma gång och oxkiljaktigt mc
landets omätliga vinst af sina råämnens förädling oc
afsättniovg, arbetarens egen förädling och förmån;
sysselsättning: hans bevarande från det förderf; 20
står honom närmast — det att slutligen af nöd
inledes att emot samhället använda det goda hufvude
den kraft, som det inre mörkret och okunnighete
bibehållit rå, våldsam och brottslig, i stället att up
fostran, förståadsledning och gladare utsigter skul
gjort bonom fredlig för ordningens bestånd, när h:
älskade det samhälle, hvars goda lott, hvars anrdli
Jjus och ära ban fått dela. Ty äran står ej ende
på höjderna, guldsired: hon står, lika hög och li!
stark, i tjället, med fredens och idoghetens verkt
i hand, när detta Verktyg skurit lagrar åt land
Kongl. Kommerskollegium medgifver pu den sy
nerliga nyttan ech angelägenheten af undervisning
anstalter, hvilka såsom nämnde slöjdskola hafva t
föremål att åt personer, som redan ingått i ind
striella y:ken, bereda utväg till inhemtande af vi
för dessa yrkens utöfvande behöfliga insigter i te
niska ämnen, hvilka de hvarken i folkskolorna el
cadermera i det tekniska lifvet förvärfvat, meny