hd 1 sin helkhet. Motionäären hade yrkat att rikets ständer måt te såsom lag antaga de af den i nåder t. ! lagberedningen utarbetade förslag till giflermålsärfda-, jorda-, byggninga-, handels-, utsöknings och rättegångs-balkar, med iakttagande af de tillägg, hvilka af lagberedningen i underdåntg skrifvelse af den 28 Oktober sistl. år blifvit fö Teslagna; samt till stöd för detta yrkande hufvud: :sakligen afört: att få länder finnas, der den civila lagstiftningen är så obestämd som i Sverige; at behofvet f en helt och hållet ny civil-lag äfven länge vari erkändt, ehuru mycken tid erfordrats föl de arbeter, som varit uppdragna åt de för bebofvet: alhjelpande tillsatta kommitteer; men att tidpunkten för viimnande af det önskada målet emedlertid nu syntes hafva in:rädt, sedan lagberedningen utarbetat ocih gerom trycke: offentliggjort förenämnde lag-förslag och såmedelst fullbordat förslaget till ny Civillag, hvars antagande vore så mycket mera angeläget, som men under afvaktan derpå uppskjutit med vigtiga och af behofvet påkallade förbättringar i gällande lagstiftning. Utskottet erkänner i viss mån sanningen af sistnämnde förhållande, men vill hvarken medgifva, att i det vänttade nya lsgverket funnits ett verkligt hinder för uttbildning eller förbättring af gällande lag. stifteing, (eller instämma i det af motionären uttalade omdöörme angående vår allmänna lag. Behofvet al en merra omfattande förbättring deraf är dock icke dermed förnekadt. Det erkändes redan af 1810 Års ständer, hvilka gåfvo initiativet till det lagstiftningsarbete, som sutats med de till antagande nu framlegde lagförslag. Utskottet ingår derefter i en bistorik, om Lag -kommitteens nedsättning och verksamhet, Ständerms atgöranden vid riksdagarne, Högsta domstolens behandling af frågan samt Lagberedningens tillsättning; o. s. v. Vidare säges: Den således förordnrde lagberedning, hvars ständige ledamöter emedlertid flere gånger blifvit ombytta, ham äfven numera fullbordat dess uppdrag. Redan vidd 4844 års riksmöte öfverlemnades förslaget till strrafflag af K. M. till rikets ständers pröfming och antagande, hvilken nådiga proposition, då ärendet ejj medhands under samma riksmöte, vid ständernass sista sammankomst förnyades. Den utgång denrna fråga då erhöll, är bekant. Den förföll. utan att rnågon åtgärd å regeringens sida sedermeTa vidtagiits för lösningen deraf. Det varr emedlertid behofvet af en skyndsam förbåttring i kriminal-lagstiftningen, som föranledde lagberedmingen att i första rummet egna sin uppmärksamlihet åt denna lsgstiftvingsgren. Först derefter kom förslaget till Civil-lag under granskning; och resultaten eaf denna ranskning innefattas i de särskilda, af legberedsingen utarbetade, genom trycket offentliggjorda, lagförslag, som riksdagsfu!lmägtigen Pehr Hansson till antagande nu föreslagit; men af hvilka intetdera ännu blifvit granskedt hvarken i konungens högsta domstol eller i statsrådet. Derigenom h r man likvål erhållit ett tredje försleg till allmän civil-lag, hvilket i än större grad afviker från gällande logstiftning, in det af lag-beredningen granskade. Sådan är i korthet gången och utvecklingen sf det lagstiftningsarbete, som snart under ett halft sekel pågått. Att det icke varit utan inflytande på gällande lagstiftving, uppenbaras af de flerfalldiga förändringar deri, af ofta genomgripande art, som i enlighet med grundsatserne i lagförslagen, sedan de införlifvats med folkets tänkesätt och föreställningar, blifvit af lagstiftande makterne antagne. Men denna omständighet i förening med den varsamhet och försigtighet, som röjas i den behandling af frågan, hvaraf de utmärkande dragen ofvan äro tecknade, framkallar ovilkorligt ett tvifvel om möjligheten och tilläfventyrs rådligheten att på en gång, särdeles i den civila lagstiftningen, söka få utbytt den lag, som gäller, emot en derifrån i grundsatser: e väsendtligen olika, Man her äfven satt i fråga, huruvida något dylikt varit 4810 års ständers mening. Det torde emedlertid böra medgifves, att det nya statsskicket kräfde en reform af lagstiftniogen; men att denna reform borde blifva af den genomgripande art, af den vidsträckta omfattning, som lagförslegen afse, synes ej lika ostridigt. Slutligen söker utskottet skäl till afslag il följande rörande framställning : bDet bör ej förgätas att Svenska folket städse funnit det säkraste värn för sin urgamla frihet i dess allmänna lag, detta uttryck af folkets seder och tänkesätt, denna från dess innersta lif utgångna skapelse. Men i samma män som folket utbildas, vanor, seder och tänkesätt så småningom förändras, nyal förhållanden uppkomma, måste lagarne förändras och rättas. Då inses jemväl behofvet deraf och dermed erkännes äfven nyttan. Den brustna harmonien å-! terrställes derigenom, och folken se fortfarande il! lagen uttrycken af deres uppfattning om det rätta (! och nyttiga. Folken göra dock inga språng i sin utveckling; och har städse visat sig att ett fritt folk, 1 som sjelft skapat sina lagar, endast af nödvändighetens kraf gör utbyie deraf. Det vet väl att de ele-. menter, som äro nedlagda i lagen, som trotsat tidens makt, måste vårdas sisom ett nationalitetens ! högsta palladium, N I dessa tänkesätt synes orsaken ligga till ofvan! anmärkta försigtighet och varsamhet vid behandlin-1 gen af ifrågavarande lagstiftnings-ärende. Att del. ej haft annat ursprung eller härflutit från någon skuggrädsla för det nya, derom vittna de flera gej nomgripiande lagförärdringar, som folket under det r stora lagstiftnings-arbetet medgifvit och hvarigenom l: de nya idter och läror, som dervid hyllats, blifvit : till en del så småningom inympade på gällande lagstiftniog. En sådan lagarnes utbildning är ock öfverensstämmande med redan yttrade åsigter. Derigenom sker en säker öfvergång till en ny period i lagstiftniogens historia. Då den inbryter, är tiden inne att samla de spridda dragen, för att framställa dem i den storataflan — lagboken. Huruvida den-: na tidpunkt ännu är inne eller ej, är svårt att bedömma, likasom om, i sådant fall, bilden blifviträtt. uppfattad i det försleg till allmän Civil-lag, som nu blifvit till Ständernas pröfning framlagd. Det fordrar en omsorgsfull pröfnirg; och deiri låg anledningen :till det af Rikets Svänder vid 4840 — 41 års rikemötee fottade beslut, sngående då utarbetade lagförslagerns ytterligare granskning, frågans beredning och sättttet för dess förnyade framläggande för Stän-t dern2. — Man ansåg nemligen då, att, seden Lagbe-! i q redningeen verkställt dess uppdrag och de reviderade förslageren blifvit i Stats-rådet inför Kongl. Maj:t föredragnma och pröfvade Kongl. Maj: borde i ämnet aflåta : nådig proposition. Nu har visserligen Lagberedningen i verkställllt den beredningen ålagda granskning; och t frukten: af dess arbete, hvad Civil-lagen angår, är . ifrågasttällda lag-förslag ; men dermed är den af Stän-! derna ääskade granskring ej fullbordad; och ärendet ! har ej heler blifvit dem understäldt i den önskedels ordningen. Efter så eff ktrika skäl komma följande än-; nu grundligare, nemligen: 6 ett då likväl sista delen af Civil-lag!örslaget först i i sislidne Oktober månad af lagberedningen til I -. aa un LÄ