hd
1 sin helkhet.
Motionäären hade yrkat att rikets ständer måt
te såsom lag antaga de af den i nåder t. !
lagberedningen utarbetade förslag till giflermåls-
ärfda-, jorda-, byggninga-, handels-, utsöknings
och rättegångs-balkar, med iakttagande af de
tillägg, hvilka af lagberedningen i underdåntg
skrifvelse af den 28 Oktober sistl. år blifvit fö
Teslagna; samt till stöd för detta yrkande hufvud:
:sakligen afört: att få länder finnas, der den civila
lagstiftningen är så obestämd som i Sverige; at
behofvet f en helt och hållet ny civil-lag äfven
länge vari erkändt, ehuru mycken tid erfordrats föl
de arbeter, som varit uppdragna åt de för bebofvet:
alhjelpande tillsatta kommitteer; men att tidpunk-
ten för viimnande af det önskada målet emedlertid
nu syntes hafva in:rädt, sedan lagberedningen ut-
arbetat ocih gerom trycke: offentliggjort förenämn-
de lag-förslag och såmedelst fullbordat förslaget till
ny Civillag, hvars antagande vore så mycket mera
angeläget, som men under afvaktan derpå upp-
skjutit med vigtiga och af behofvet påkallade för-
bättringar i gällande lagstiftning.
Utskottet erkänner i viss mån sanningen af sist-
nämnde förhållande, men vill hvarken medgifva, att
i det vänttade nya lsgverket funnits ett verkligt hin-
der för uttbildning eller förbättring af gällande lag.
stifteing, (eller instämma i det af motionären utta-
lade omdöörme angående vår allmänna lag. Behofvet
al en merra omfattande förbättring deraf är dock ic-
ke dermed förnekadt. Det erkändes redan af 1810
Års ständer, hvilka gåfvo initiativet till det lagstift-
ningsarbete, som sutats med de till antagande nu
framlegde lagförslag.
Utskottet ingår derefter i en bistorik, om
Lag -kommitteens nedsättning och verksamhet,
Ständerms atgöranden vid riksdagarne, Högsta
domstolens behandling af frågan samt Lagbered-
ningens tillsättning; o. s. v.
Vidare säges:
Den således förordnrde lagberedning, hvars stän-
dige ledamöter emedlertid flere gånger blifvit om-
bytta, ham äfven numera fullbordat dess uppdrag.
Redan vidd 4844 års riksmöte öfverlemnades försla-
get till strrafflag af K. M. till rikets ständers pröf-
ming och antagande, hvilken nådiga proposition, då
ärendet ejj medhands under samma riksmöte, vid
ständernass sista sammankomst förnyades. Den ut-
gång denrna fråga då erhöll, är bekant. Den förföll.
utan att rnågon åtgärd å regeringens sida sederme-
Ta vidtagiits för lösningen deraf.
Det varr emedlertid behofvet af en skyndsam för-
båttring i kriminal-lagstiftningen, som föranledde
lagberedmingen att i första rummet egna sin upp-
märksamlihet åt denna lsgstiftvingsgren. Först der-
efter kom förslaget till Civil-lag under granskning;
och resultaten eaf denna ranskning innefattas i de
särskilda, af legberedsingen utarbetade, genom tryc-
ket offentliggjorda, lagförslag, som riksdagsfu!lmäg-
tigen Pehr Hansson till antagande nu föreslagit;
men af hvilka intetdera ännu blifvit granskedt
hvarken i konungens högsta domstol eller i stats-
rådet.
Derigenom h r man likvål erhållit ett tredje
försleg till allmän civil-lag, hvilket i än större grad
afviker från gällande logstiftning, in det af lag-be-
redningen granskade.
Sådan är i korthet gången och utvecklingen sf
det lagstiftningsarbete, som snart under ett halft se-
kel pågått. Att det icke varit utan inflytande på
gällande lagstiftving, uppenbaras af de flerfalldiga
förändringar deri, af ofta genomgripande art, som i
enlighet med grundsatserne i lagförslagen, sedan de
införlifvats med folkets tänkesätt och föreställningar,
blifvit af lagstiftande makterne antagne. Men den-
na omständighet i förening med den varsamhet och
försigtighet, som röjas i den behandling af frågan,
hvaraf de utmärkande dragen ofvan äro tecknade,
framkallar ovilkorligt ett tvifvel om möjligheten och
tilläfventyrs rådligheten att på en gång, särdeles i
den civila lagstiftningen, söka få utbytt den
lag, som gäller, emot en derifrån i grund-
satser: e väsendtligen olika, Man her äfven satt
i fråga, huruvida något dylikt varit 4810 års
ständers mening. Det torde emedlertid böra med-
gifves, att det nya statsskicket kräfde en reform af
lagstiftniogen; men att denna reform borde blifva af
den genomgripande art, af den vidsträckta omfatt-
ning, som lagförslegen afse, synes ej lika ostridigt.
Slutligen söker utskottet skäl till afslag il
följande rörande framställning :
bDet bör ej förgätas att Svenska folket städse fun-
nit det säkraste värn för sin urgamla frihet i dess
allmänna lag, detta uttryck af folkets seder och tän-
kesätt, denna från dess innersta lif utgångna skapel-
se. Men i samma män som folket utbildas, vanor,
seder och tänkesätt så småningom förändras, nyal
förhållanden uppkomma, måste lagarne förändras och
rättas. Då inses jemväl behofvet deraf och dermed
erkännes äfven nyttan. Den brustna harmonien å-!
terrställes derigenom, och folken se fortfarande il!
lagen uttrycken af deres uppfattning om det rätta (!
och nyttiga. Folken göra dock inga språng i sin
utveckling; och har städse visat sig att ett fritt folk, 1
som sjelft skapat sina lagar, endast af nödvändighe-
tens kraf gör utbyie deraf. Det vet väl att de ele-.
menter, som äro nedlagda i lagen, som trotsat ti-
dens makt, måste vårdas sisom ett nationalitetens !
högsta palladium, N
I dessa tänkesätt synes orsaken ligga till ofvan!
anmärkta försigtighet och varsamhet vid behandlin-1
gen af ifrågavarande lagstiftnings-ärende. Att del.
ej haft annat ursprung eller härflutit från någon
skuggrädsla för det nya, derom vittna de flera ge- j
nomgripiande lagförärdringar, som folket under det r
stora lagstiftnings-arbetet medgifvit och hvarigenom l:
de nya idter och läror, som dervid hyllats, blifvit :
till en del så småningom inympade på gällande lag-
stiftniog. En sådan lagarnes utbildning är ock öf-
verensstämmande med redan yttrade åsigter. Deri-
genom sker en säker öfvergång till en ny period i
lagstiftniogens historia. Då den inbryter, är tiden
inne att samla de spridda dragen, för att framställa
dem i den storataflan — lagboken. Huruvida den-:
na tidpunkt ännu är inne eller ej, är svårt att be-
dömma, likasom om, i sådant fall, bilden blifviträtt.
uppfattad i det försleg till allmän Civil-lag, som nu
blifvit till Ständernas pröfning framlagd. Det for-
drar en omsorgsfull pröfnirg; och deiri låg anled-
ningen :till det af Rikets Svänder vid 4840 — 41 års
rikemötee fottade beslut, sngående då utarbetade lag-
förslagerns ytterligare granskning, frågans beredning
och sättttet för dess förnyade framläggande för Stän-t
dern2. — Man ansåg nemligen då, att, seden Lagbe-!
i
q
redningeen verkställt dess uppdrag och de reviderade
förslageren blifvit i Stats-rådet inför Kongl. Maj:t fö-
redragnma och pröfvade Kongl. Maj: borde i ämnet aflåta :
nådig proposition. Nu har visserligen Lagberedningen i
verkställllt den beredningen ålagda granskning; och t
frukten: af dess arbete, hvad Civil-lagen angår, är .
ifrågasttällda lag-förslag ; men dermed är den af Stän-!
derna ääskade granskring ej fullbordad; och ärendet !
har ej heler blifvit dem understäldt i den önskedels
ordningen.
Efter så eff ktrika skäl komma följande än-;
nu grundligare, nemligen: 6
ett då likväl sista delen af Civil-lag!örslaget först i
i sislidne Oktober månad af lagberedningen til I
-- . aa un LÄ