klara detta phonomnå genom något akustiskt för-
hållande, Gud -vet-hvilket: - td
CC DEN StÖRsTA ADRESSKALENDEH I VRRLDEN är
utan tvifrel dån så Kalläde London Post Office
Directoryo. Den innehåller 2091 flntryckta sidor
och meddelar nama på 2440 000-af Londons invåna-
re, jemts numren på deras boningshus vid 7350 ga-
tor; utom -serskilda- hänvisningar till embetsmän,
handlande och slöjdidkare och till samtliga kyrkor-
ria — 246 anglikanska med 84 kapeller, och 294 till-
hörazde: andra: trosbekännelser — till teatrar, en
mängd såmfund och klubbar, m. m.
— SANKT PETERS STOL. När franska republi-
kens trupper hade inträngt i Rom ville .de begagna
tillfället ati få se alla Roms märkvärdigheter. Bland
dessa. är äfven Sankt Peters verkliga stol, en relik.
som sällan om någonsin visas bar, utan endast isiti
gdyrbara och rikt. ornerade foder, en yttra stol a
elfenben. . Men fransmännens förmätna nyfikenhet
genombröt allachinder. De undanröjde fodret utav
försyn, och upptäckte ändtligen derinom reliken. På
dess :murkna och dammiga yta kunde man: skönje
utskärningar, som liknade bokstäfver. Reiiken drog:
nu fram i en klarare deger, och af inskriften — t7
det var en inskrift — togs ett troget aftryck. Vid
granskoing befanns den vara arabisk och innehåll:
följande välbekanta ord: )Gud är Gud och Mabo-
met hans profetd:
—, ELEKTRISKA TELEGRAFEN. Redan år 1774
uppsatte en fransysk fysikus, Louis Lesage, med till
hjelp af Bonnet, en sådan, uti hvilken 94 tråda:
stodo i förbindelse med da 24 bokstäfverna i alfs-
betet. En elektrisk apparat satio dessa i verksam-
het. Genom Galvanis stora upptäckt blef uppfinnin
gen fulländad. Lesage hade redan år 47635 utgifvi:
en afhandling: Dissertatioa sur Pelectricite appli
quee å la transmission de: nouvelles,, till hvilket
Bennet bifogat anmärkningar. - Detta manuskrip
försåldes nyligen i Paris och inköptes af en profes
sor från Glasgow.
— ÅSFALTBELÄGGNINGEN AF GATORNA I PARIS,
som enligt första planen skulla sträcka sig till Hels
staden, lärer icko komma att fortsättas vidare är
der den bittills hunnit anbringas, nemligen till trak-
ten kring Tuilerierna. Orsaken påstås vara ett svar
af en dervid sysselsatt arbetare, på nigon förbigå-
ende persons anmärkning att det nu mera väl mått:
blifva slut med barrikaderna, sedan alla gatstena
hvarmed barrikader skulle kunna uppsteplas, komm:
att skaffas ur vägen. Croyez-vous doncn, svaradt
han, quil soit si difficile de miner une maison e
de Ia faire såuter, pour avoir la rmeilleure des bar
ricades? Lyckligtvis är wmassans öfvärtygelso nu
mera-den, att några barrikadstrider icke skulle med-
föra några förbättringar, och att de på sin höjc
kunna blifva- brukbara vid en utländsk fiendes för
sök att eröfra Paris.
— .QVINNORNA I CALIFORNIEN. I en korre-
spondens från det nya guldlandet skrifves:
Det är för olyckligt att qvinnorna härstädes äro
så flygtiga. En mängd personer ankomma hit med
både hustrur och barn, Knappast har man ankom-
mit förrän damerna börja kärleksintriger med rike
karlar och utan all tvekan öfvergifva sina egna män.
De fulaste och vanskap igaste flickor äro här säkra om
att i största bast få sig man. Fruktan för straft
utgör här intet hinder för passionerna cch sjelfve
ålderdomen är intet preservativ mot lösaktighet.
NYA- ROTVEXTER FRÅN ÅNDERNA. Vid åter-
komsten till Paris medförde förre franske konsuln j
Ecuador, Bourcter, två förut i Europa obekante
vexter, . som blefvo planterade I Jardin de. Plante
och synas trifvas väl. Den ena kallas i Peru Ho-
cas, och har än röda än gula rötter, till formen lik:
nande aflång potatis, men till smaken kastanier.
Den andra, som. både. till smak och form liknar po:
tatis, kallas i sin hembygd Millico.. Begge slager
a ymnigt omkring Quito, i den magrasto jord-
mån.
— FÖRSIGTIGHET ÄR GOD I ALLTING. En ung
giefve spelte med sällsynt lycka rulett uii Ba
den och vann inom kort 30,000 gyllen. Han låste
in penningarne i sitt rum, men följande morgonen
voro penningarna och hans Fritz försvunna. Efter
åtta dagars tid åtarkaro sr bestar: ffvar atO
mina pånningar ? Också i Wien. Jag tänkte,
herr grefve, att ni skulle spela ytterligare och för-
lora de sköna penningarna, derföre har jag fört dem
till Wien och här är qvitto derpå från er herr
fader.n (S. M.)
En prest ien liten stadi England begärde
tionda af en qväkare, till yrket barberare, hvilken
bodde inom hans församling.
Hvad skäl bar du derti!l ? frågade qväkaren.
Det är min rättighet, emedan jag predikar ider
kyrka, inom hvars församling ni bor,, blef svaret.
Då behöfver jag icke gifva dig något, svarade
qvärtaren, ty jag alhör aldrig dina: predikningar.,
Ah ! det hjelper icke t utropade. den andlige
Ni hade kunnat höra mig, ty kyrkdörrarne stödo
öppna för er, liksom för alla andra, på bastämda
tider.q
Qväkaren måste betala.
Niågon tid derefter stämde han den andlige för en for-
dran af 40 sk;, som han sade sig hos densamma in-
nehafva.
Presten förvånades icke litet deröfver, men måste
joställa sig inför rätten, der äfven qväkaren infann
sig,
Hvarföre är jeg då skyldig er 40 skilling ? frå-
gade honom förargad den andlige.
Hvarföre? — För barbering.n
Jag har ju aldrig låtit barbera mig utaf er
Åh, det hjelper icke utropade qväkaren ; Du
hade juw kupnat komma, ty min barberstuga stod
öppon för dig, liksom för alla andra, på bestämda
lider.n 4
Detta skäl ansågs dock icke giltigt af domaren:
men qväkaren hade vunnit sitt ändamål att häm-
Nas. (S. M.)
Remiss SEEN RAL
HANDELS-UNDERRÄTTELSER.
Äadallbhasme msn FB Os 7 k Fo