klara detta phonomnå genom något akustiskt förhållande, Gud -vet-hvilket: td CC DEN StÖRsTA ADRESSKALENDEH I VRRLDEN är utan tvifrel dån så Kalläde London Post Office Directoryo. Den innehåller 2091 flntryckta sidor och meddelar nama på 2440 000-af Londons invånare, jemts numren på deras boningshus vid 7350 gator; utom -serskildahänvisningar till embetsmän, handlande och slöjdidkare och till samtliga kyrkorria — 246 anglikanska med 84 kapeller, och 294 tillhörazde: andra: trosbekännelser — till teatrar, en mängd såmfund och klubbar, m. m. — SANKT PETERS STOL. När franska republikens trupper hade inträngt i Rom ville .de begagna tillfället ati få se alla Roms märkvärdigheter. Bland dessa. är äfven Sankt Peters verkliga stol, en relik. som sällan om någonsin visas bar, utan endast isiti gdyrbara och rikt. ornerade foder, en yttra stol a elfenben. . Men fransmännens förmätna nyfikenhet genombröt allachinder. De undanröjde fodret utav försyn, och upptäckte ändtligen derinom reliken. På dess :murkna och dammiga yta kunde man: skönje utskärningar, som liknade bokstäfver. Reiiken drog: nu fram i en klarare deger, och af inskriften — t7 det var en inskrift — togs ett troget aftryck. Vid granskoing befanns den vara arabisk och innehåll: följande välbekanta ord: )Gud är Gud och Mabomet hans profetd: —, ELEKTRISKA TELEGRAFEN. Redan år 1774 uppsatte en fransysk fysikus, Louis Lesage, med till hjelp af Bonnet, en sådan, uti hvilken 94 tråda: stodo i förbindelse med da 24 bokstäfverna i alfsbetet. En elektrisk apparat satio dessa i verksamhet. Genom Galvanis stora upptäckt blef uppfinnin gen fulländad. Lesage hade redan år 47635 utgifvi: en afhandling: Dissertatioa sur Pelectricite appli quee å la transmission de: nouvelles,, till hvilket Bennet bifogat anmärkningar. Detta manuskrip försåldes nyligen i Paris och inköptes af en profes sor från Glasgow. — ÅSFALTBELÄGGNINGEN AF GATORNA I PARIS, som enligt första planen skulla sträcka sig till Hels staden, lärer icko komma att fortsättas vidare är der den bittills hunnit anbringas, nemligen till trakten kring Tuilerierna. Orsaken påstås vara ett svar af en dervid sysselsatt arbetare, på nigon förbigående persons anmärkning att det nu mera väl mått: blifva slut med barrikaderna, sedan alla gatstena hvarmed barrikader skulle kunna uppsteplas, komm: att skaffas ur vägen. Croyez-vous doncn, svaradt han, quil soit si difficile de miner une maison e de Ia faire såuter, pour avoir la rmeilleure des bar ricades? Lyckligtvis är wmassans öfvärtygelso nu mera-den, att några barrikadstrider icke skulle medföra några förbättringar, och att de på sin höjc kunna blifvabrukbara vid en utländsk fiendes för sök att eröfra Paris. — .QVINNORNA I CALIFORNIEN. I en korrespondens från det nya guldlandet skrifves: Det är för olyckligt att qvinnorna härstädes äro så flygtiga. En mängd personer ankomma hit med både hustrur och barn, Knappast har man ankommit förrän damerna börja kärleksintriger med rike karlar och utan all tvekan öfvergifva sina egna män. De fulaste och vanskap igaste flickor äro här säkra om att i största bast få sig man. Fruktan för straft utgör här intet hinder för passionerna cch sjelfve ålderdomen är intet preservativ mot lösaktighet. NYAROTVEXTER FRÅN ÅNDERNA. Vid återkomsten till Paris medförde förre franske konsuln j Ecuador, Bourcter, två förut i Europa obekante vexter, . som blefvo planterade I Jardin de. Plante och synas trifvas väl. Den ena kallas i Peru Hocas, och har än röda än gula rötter, till formen lik: nande aflång potatis, men till smaken kastanier. Den andra, som. både. till smak och form liknar po: tatis, kallas i sin hembygd Millico.. Begge slager a ymnigt omkring Quito, i den magrasto jordmån. — FÖRSIGTIGHET ÄR GOD I ALLTING. En ung giefve spelte med sällsynt lycka rulett uii Ba den och vann inom kort 30,000 gyllen. Han låste in penningarne i sitt rum, men följande morgonen voro penningarna och hans Fritz försvunna. Efter åtta dagars tid åtarkaro sr bestar: ffvar atO mina pånningar ? Också i Wien. Jag tänkte, herr grefve, att ni skulle spela ytterligare och förlora de sköna penningarna, derföre har jag fört dem till Wien och här är qvitto derpå från er herr fader.n (S. M.) En prest ien liten stadi England begärde tionda af en qväkare, till yrket barberare, hvilken bodde inom hans församling. Hvad skäl bar du derti!l ? frågade qväkaren. Det är min rättighet, emedan jag predikar ider kyrka, inom hvars församling ni bor,, blef svaret. Då behöfver jag icke gifva dig något, svarade qvärtaren, ty jag alhör aldrig dina: predikningar., Ah ! det hjelper icke t utropade. den andlige Ni hade kunnat höra mig, ty kyrkdörrarne stödo öppna för er, liksom för alla andra, på bastämda tider.q Qväkaren måste betala. Niågon tid derefter stämde han den andlige för en fordran af 40 sk;, som han sade sig hos densamma innehafva. Presten förvånades icke litet deröfver, men måste joställa sig inför rätten, der äfven qväkaren infann sig, Hvarföre är jeg då skyldig er 40 skilling ? frågade honom förargad den andlige. Hvarföre? — För barbering.n Jag har ju aldrig låtit barbera mig utaf er Åh, det hjelper icke utropade qväkaren ; Du hade juw kupnat komma, ty min barberstuga stod öppon för dig, liksom för alla andra, på bestämda lider.n 4 Detta skäl ansågs dock icke giltigt af domaren: men qväkaren hade vunnit sitt ändamål att hämNas. (S. M.) Remiss SEEN RAL HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Äadallbhasme msn FB Os 7 k Fo