Article Image
hvilket sålunda likasom ur grafver, återkast:
den skugga som förmörkat hans egna utsigte
och fastän han dolde sin grämelse under ske
net af en glädje likaså liflig som den hvarje:
de andra familjens medlemmar visade, sön
derslets han af hemligt hat och den mes
fiendtliga afundsjuka. Som dessa känslor Jik
väl voro helt och bållet gsgnläösa, sökte ban
i början naturligtvis, att kufva dem. Ma
kunde ingenting vinna genom att nära den
och, slug öfver sina år, var han en af dess:
merniskor, som ej underbålla någon sinnes:
stämning och ej begå något brott, utan det be-
stämda hoppet om vinst. Det behöfdes likväl
blott en liten tid för att i bans själ bringa till
mognad andra känslor, genom hvilka de förra
snarare styrktes än försvagades, och hvarige-
nom aila hans första, kanhända svaga bemö-
danden att kufva dem gjordes fruktlösa. Den
första bittra sinpesstämningen, hvari han bhbe-
traktade sin broders återkomst, den djupa käns-
lan af ett sviket hopp, jemte nödvändigheten
af att dölja sin harm tör hvarje ögs, hindrade
honom från att fästa den uppmärksambet vid
Coelii hustru, som hennes skönhet, om hans
tankar varit fria, oundvikligen skulle befallt.
Så snart han återvunnit sitt lugn, upptäckte
van Lkväl genast hennes behag oeh Järde att
Ilska dem med en passior, knappt mindre varm
n den bennes man kände. Häraf uppstod ett
lubbelt skäl att hata den sednare och afundes
ans högre lycka. Aruns — den yngre kro-
ren bette så — var, likasom Coeljus, en man
ned stor skicklighet och uppfinningsgåfva men
ans talent, (om snarare bade sitt ursprung
rån hans passioner än för böjelse för konsten
nvindes på mycket lägre föremål, Då den
ne var skapande och mild till sitt lynne, var
en andra häftig och förstörande; då den ene
yrkade skönheten för sin egen skull, ansåg
en andre den endast nyttig till sjelfviska än-
zmål. Coelii själ var öppen och ädel, Aruns, )
bunden, misstänksam och sluten. Den ene l:
ruksde aldrig förställning, . den andre lefde !
eri, såsom spindeln omsluten af sin väf ochi:
kande dold i springan vid dess fäste. Hittilis
ide hans slughet hufvudsakligen uppöfvats vid i!
Thumbnail