2 SENEG SSG SA DEN CSS KOLIer:i arö Sa radda
för ait förvandla det konstitutionella och par-
lamentariska skenet till verklighet.
Vidare om studentlifvet i Upsala.
Upsalakorrespondenier, efter hvilken vi här-
om dagen meddelade en märklig framställning
rörande ofvanberörde ämne, innehöll i går den
sednare afdeiningen deraf, hvilken likaledes för-
tjenar stor uppmärksamhet. I Skrifvet i en för
ungdomens bästa välvillig ande och i dess verk-
iga intresse, bör detta vädjauuco ua Uuvrs vgvr
omdöme så mycket mindre förfela sin verkan,
om, enligt hvad vi enskildt hafva oss bekant,
ett ganska stort antal af de studerande sjelfve
ungt suckat öfver det kostsamma lefnadssätt,
som inritat sig inom universitetet, och lifligt
önska en heisobringande ändring deri, hvilken
ock är lätt att genom öfverenskommelse till-
vägabringa.
Artikeln lyder så:
Det synes oss stundom som om det felade ungdo-
ment två saker: begreppet om hvad lifvet är och
duger till för det första, för det andra mod attlefva.
Det vill synas oss som saknade den ett lefnadsmil,
hvarpå den kunde rikta glada och starka bemödan-
den. Den har nu blott vanligen ett ögonmärke, att
Laga sin examen tant bien qusa mal, för att kom-
ma in och få räkna tur vid något embetsverk. Der-
före blir tiden lång och sinnet tungt. Om den i
stället villa betänka, att fäderneslandets hela framtid
hvilade på dess skuldror! Det fins bördor, hvaraf
känslan gör menniskor starka, glada och förtröstans-
rulla. Man kan tro sig skapad att utföra storverk
och ändå sjunga, dansa och hoppa af bjertans lust.
Vi skulle vilja se gymnastik- och fäktsalarne, ja äf-
ven dans- och koncertrummen lefoadslustigt hvim-
ande af de unga gubbar, som ru förnöta sin qväll
vid whistbordet eller sin morgon med drömmer om
väntande gåslefverpastejer. Vi neka ej att institu-
ioner kunna trycka ned menniskan och att vårt
närvarande examensväsende utöfvar ett sådant ned-
ryckande inflytande; men mycket kan, bär läras och
njutes utan examenstankar, och utan att skada det
praktiska framtidsarbetet.
Upsala studentcorps har fått sig en direktion för
att vårda corpsens intressen. Nu återstår blott att
den skaffar sig några intressen att vårda. Vid sy-
ster-universitetet her ungdoms-enthusiasmen byggt
stt palats, hvaraf ungdom och äldre hafva ära i
everldliga tider. I Upsala stiftades med avett och
möda för några år sedan n studentförening, som
nu lefver ett skenlif och ej en gång ärligt kan få
dö, emedan den olyckligtvis, när ifvern var som
störst, kom att få ett litet kapital, som ej är till-
räckligt stort för att af räntorna bestrida föreningens
kostnader. Nästan på samma sätt är det med skan-
diöaviska sällskapet. Emellertid hafva dessa båda
föreningar uträttat åtskilligt godt oeh göra det ännu.
Men mängden, som bar anticiperat embetsmanna-
minen och embstemannabehofven, har ej sinne för
dylika ungdomliga dårskeper. Och så har den ej
råd. När man för hvarje resa till Quernboför eki-
page efter sitt stånd har att betala 40 rdr, när man
byarje afton har att spela 4 rdr bko whi:t eller hela
degen billard å 4 rår bollen å la guerre åe., hur
kan man då mäkta att terminligen betala hela 2 rår
till studentföreningen ?
I kändelsa Upsala studenteorps någonsin vidare i
tiden skulia få en känning af något slogs gemen-
simhet i intressen, så vöre det framför allt skäl att
den erinrade sig hvad association förmår, äfven i
ekonomiskt afseende. Den studerande ungdomen i
Upssla har medelst en personlig uppoffring af 2 sk.
bko I terminen till en stor delbidragittill de vackra
planferingarne omkring staden. Den har med stora
uppoffringar upprest ett värdigt monument åt en af
Upsala universitets största stjernor, C. von Linre,
och den har på en vördnadsvärd lärares förslag med
ringa uppoffring beredt en kostnadsfri och förträfllig
sjukvård åt dem af sina medlemmar, som deraf äro
i behof. Hvad kunde den ej vidare uträtta genom
enighet, med de otroligaste obetydligheter ?
Om den ville per medium inskränka sina utgifter
till 4 rst. om dagen, skulle detia för åtta månader
utgöra nära en protessorslön eller ett förträflligt ros-
stipendium, Det kunde ba sitt behag för ungdv-
men -att sjelfve få löna en sjellvald lärare i någon
sådan vetenskap, som nu är orepresenterad och som
kunde ha något annat intresse för unga män än
examensintresset. Det fns många sådana ämnen att
välja på, och vi skulle förslagsvis kunna nämna fä-
derneslandets historia. Det kunde älven vara en
vjutnivg för samma ungdom att för en årlig upp-
offricg på personen af mindre än hved en butelj vin
kostar, sända den snillrikaste och bäswa af siva med-
lemmär på resor i främmände länder och således
bilda insigtsrika, ädla och upplysta personligheter
:Ul fäderneslandets fromma och beder. Jag vet ej
hvad det ligger för intagande i tanken och benäm-
ningen: studerande ungdomens stipendiat. Men
tet kar svårligen sko. De obemedlade skulle gerna