miner af slaten som denna. Autsges denaa mått dtock för beräkniogen, och sntagcs videre rdr 400 bko utgöra medelstorleken af en Iektorslön — el summa, som snarare torde vara för lågt än för hög l:illiagen — så skulle följaktligen denna summa kunn. anses böra utgöra den minsta ordinarie lön, son en akademisk adjunkt erhölle of staten, och til Jävars storlek samtliga edjanutslöperna böra upp loringas, då adjunkis!önen i alla fall icke komm: ett utgöra mer an hälften ef den ordinarie grofes sorslönen och dess proportionerliga förhållandi till denna således icke på mirsia så t trädes fö nära.n — Hr öfverstelöjtnanten Ekensteen bar be. lgärt rum för följande: Redaktionen af Aftonbladet her vägrat mig plet: i dess blad, för ve iggningen af dess insinuation :om skulle mitt tillgörande i tryckfrihetssaken kunnt påräkna högre om ock ej äldre ano:, än man kar söka hos den fattige torparen ifrån Småland. Dess: ednaro mig pådikteda ord vid representionsfrågans lebatterande lära skola batyda hvad jag verkliger sagt: neml att dea frisinnade, vid personligheter spsemt fästade anda, som genomgår vår nuvsrande representation, manifesterar sig äfven inom vår: stånd, i det att jag, sittande på en dålig mosse i Småland, bår äcde samma tolan som den rikäste excellens. I tit. tidning för den 27 dennes AM 42 läsas föl janda tirad, i den uppsats som rör min pereon: I afseende på förolämpningar mot kong! och fursteiga personer synes hr Ekenpsteen hafva blifvit så sfverväldigad af vådor för samhälisbandens slitande, som han ser i allt sdant, att ban icke ens tilltrott sig föreslå något speciellt korrektiv häremot, utan Sfverlemnar sådant till Utskottet, — Böjd att så länge någonsin görligt tyda allt till det bästa, vill jag an: taga att detta missiaget 43 3 ock är ouppsåteillgt; ljest får jog upplysa: att jag i mia motion uttryckigen yrkat: ö års laedsförvisning samt bokpressen: och borgenssummeans indragande till ortens fattigas förmån, för den eller de som dömas skyldige efter ä:de och ö:te punkterne ef 3 G tryckfrihetsförordningen. Dessa punkter handla bekanteligen och uteslutande om koogl. och fursteliga personer. Mitte ou tit. intet i sin tur öfverväldigas af vidor vid ett sannningsenligt åskidande af förslaget. Stockholm den 28:de Januari 1851. T. v. Ekensteen. Vi böre i sammanhang härmed nämna, att br öfverstelöjtnsnt Ekenståen redan ett par dagar förut hade iaskickat en längre artikel med begäran om rum i Aftonbladet, och hvsruti han, på den uppgifaa anledningen att Aftonbladet skall insicuerat, det han blifvit fram skickad med sin mo!ion angående tryckfrihe ten, begagnat tillfället till åtskilliga allmänna utflygter om tryckpressens missbruk m. m. Afven hade hr Ekenstceen insändt till Red. ett annat ganska utförligt opus, innehållande, om vi rätt minnas, tankar om grundlager,. Som br E. icke i sin förstnämnda skrift påpekat, på hvad sätt Aftoabladet skulle hafva beskyllt bonom att vara framskickad, så blefvo br E:s båda skrifter återlemnade. Den förstnämnda står nu att läsa i Morgonbladet, dit den också mera synes höra, och som derjemte gjort hr E, den tjensten att formalisera sig öfver Aftonbladets partiskhet och orättfärdigbet vid tillfä let. Härpå är bloit att svara, det Aftonbladet omöjligen kan åtaga sig alt stå herrar konser vative obetingadt till tjenst alt genom dess publicitet få arbeta för inskränkningar i folkets friheter och erhålla rum för de utgjutelser al en eller annan art, som de dertill anse tjenga. Af sådan art och färg hafva bida de skrifter varit, som hr öfverstlöjtrant Exenste:n inlemnade til Aftonbladet. Hr Ekenståen invänder förmodligen, att han icke är någon motstindare till tidsenliga reformer; men detta bar ju också varit händelsen med Svenska Bist, Tilen, m. fl., som ändå ansetts ultrakonservativa. Att hr Ekenståen försvarar vår fyrdelta ståndsrepresentation och wvill hafva band på tryckfriheten samt en jury, som skulle göra det obeskrifligt lätt för de maktegande att få en skriftställsre fälld när som helst, torde emellertid få antagas såsom ett rävtfärdigar de dera, att vi ej räkna br Ekens cen precist bland reformernes eller det demokratiska framskridandets ifrigaste anhängare. Dessutom förekommer det oss såsom skulle hr E. tillhöra klassen afså fruktbara författare, att man ej kan se något egentligt skäl hvarföre han skulle upphöra att skrifva för Aftonbladets publik, sedan hin en gång derstädes fått börja. Hans framstållniogssätt saknar icke en vis: originalitet, och måhända det behagar publiken; vi hafve endast att anmärka, det hans skrifsamhet tyckes bafva ett vida lämpligare fält i Morgonbladet eller Tiden, än hos os;. ER . (Insändt.) Då frågan om sjöförsvaret, dess tillstånd och behaf dale inet rö är unundar hahandling af eftfatcorrtok nt