ningstid, då man erhåller den årliga förbrukningen.
som är 452 gevär. Multipicerar man åter dettsl.
tal med 40, så angiver produkten 48 080, det anta:
gevär, som sedan 41810 blifvit förbrukade. Denne
beräkning är dock gjord under föruträttning, att alls .
år 1810 befintliga gevär varit obrukade; men då så-l.
dant icke kunnat vara händelsen, har jag trott rig ,
tomma till ett närmast riktigt re:ultat, derigenom,
att jag ökar förbrukovingen med 400,, således an
tager densamma till 36 460 gevär. Subtraherar mar
åter detta tal från 222,000, så utgör resten 185 840.
det antal brukbara gevär, som nu borde vara till-
fianandes. Att låta det antal gevär ingå i beräk-
ning af förbruknicgen, som af beväringsmanskapet
begagnas, anser jag vara högst orätt; ty dels erhöl
nämn:e manskap ända från sitt isrättande till å;
1822 inga andra än bristfälliga och obrukbara ge
vär, dels bar detsamma från nämnde till närvarande
uid icke erhållit andra gevär, än sådane som för
stamtrupperne blifvit kasserade, utan att vara så
obrukbara att de icke genom reparation kunnat ånyo
I brukbart skick försättas. På grund af för-nämnde
utredning af frågan har jsg ansett lämpligt ait yrka
den ned:ättning i ofvan anförda anslag, som jag upp-
sifvit och som enlizt hvad Tab. 45 och 23 uti det
af mig afgifoa Förslag 32 2 innehålla, motsvarar
det angifoa ändamålet.
Att det begärda anslaget till an:kaffning af red-
skap samt rid- m. fl. persedlar för artilleriet; 48 000
rdr, måtte nedsättas till 20,000 rdr för trenna är,
eller 6 666 rdr 32 sk. årligen. Riksdagshandliogarne
för 18140 upplysa äfven, att vi då egde en i bästa
stånd varande artilleri-materiel, tillräcklig i antal för
en armå af 4100,000 man,. Tager man vidare i be
treaktande de betydliga summor, Rikets Ständer tid
efier annan till förökande af nämnde materisl an-
visat, torde den nedsättning, jag föreslagit, icke fin-
nts olämplig. .
Att det begärda anslaget för Carlsborgs fäöstnings-
byggnad, 4150,000 rdr, måtte nedsättas ill 60,000
rär på trenne år, eller 20,000 rdr årligen. Anlig-
gandet af en fästning på ett dylikt ställe som Carl:
sorg är redan i militäriskt hänseende något högst
anmärkningsvärdt. När dertill kommer omfånget af
den antagna planen och de kostnader, tom med ut-
förandet häraf äro förensde, så uppstår ett förhål
lande; som jag tvekar gifva sin rätta benämning.
I andra länder lägger man fästningarno på grän-
serna, dels för att hindra fienden att öfvergå de-
samma, dels för att bereda honom ett anfall i ryg-
gen, om han detta oaktadt lyckas göra det. Hos
088 deremot afbryter man till och med de befäst-
ciogar, som skulle skydda. den nära kusten belägna
hurtvudstaden med allt det dyrbara den innesluter
mot åtminstone en surpris; låter befåstningarne af
Gefle, Calmar, Carlskrona, Malmö, Landskrona, Halm-
stad och Götbeborg dels förfalla, dels raseras. raso
ser till UCL med den I strategiskt hänseende så vig-
viga Cbristianstads fästning och uppbygger i stället
ett slags Sveaborg i hjertat af riket, dit ingen fiende
kan komma förrän han dessförinnan gjort sig till
berre öfver hela Sverge. Har dock denna olycka
inträffat, hvad skola vi väl då med Cerlsborg? Hvil-
ken är väl då frukten af de millioner, som biifvit
utgifpa för tillfredsställandet af en blott och bart
militärisk fantasi. Att man i rikets medelpunkt, å
ett staile med fördelaktiga kommunikationer, beslu-
tar sig anlägga en hufvuddepöf, äfvensom att den
såtillvida befästes, -att man blifver i tillfälle bevara
de semmanhopade förråderne mot okynniga tilltag,
deremot har jag intet att armärka, men detta är
icke på långt när hvartill man inskränkt gig vid
Carlsborg. Af denna anledning och på grund a
hvad jag här i kortbet anfört, anser jag att men
för framtiden, jemte det man drager all möjlig för-
del af hvad redan vid Carlsborg i befåstningsväg är
verkstäldt, inskränker arbetet till hvad som är nö-
digt för ingeniörvapnets tillbörliga öfning, och att
fåstningsbyggnadsanslaget, hvilket således hädanefter
endast blefve att anse såsom ett exercisbehof, ned-
sättes till hvad jag föreslogit.
att det begärda anslaget till Topografiska corpsens
arbeten 56 000 rdr måtte nedsättas till 48,000 rdr
för 3:ze är eller 6000 rdr årligen, eller det belopp,
hvilket jag snser motsvara hvad som erfordras för
personalens tillbörliga öfoing och verkställardet af
dess arbeten. I sammanhang med den yrkade ned-
sättningen, torde det icke vara ur vägen att fåsta
uppmärksamheten deruppå, att af korpsens med lön
på stat varande 41 officerare äro icke mindre än 4,
oaktadt de fortfarande uppbära lön vid corpsen, af
dels allmänna dels enskilta uppdrag antingen helt
och hållet eller till en del befriade från tjenstgöring
vid corpsen, hvaraf följden blifvit behofvet af andre
serskildt aflönade personers biträde till förrättandet
af corpsens arbeten och hvarigenom statsverket så-
ledes tillskyndas en ytterligare opåkallad utgift.
Slutligen. yrkar jag med hänseende till de begärda
tilfälliga anslagen: att följande belopp, nemligen:
till bestyckning af strandverken vid Carlstens fäst-
ning 50,000 rdr, semt till fortsättande af fästnings-
byggnaderne vid Waxholm, Carlsten och Carlskrone
343,000 rdr eller tillsammanlegdt 365,000 rår under
:oppet af ä:ne år, måtte till det uppgifna beloppet
oförminskade utgå, såsom varande, efter mitt iör-
menande, af ett verkligt och trängande behof på-
kallade.
Att följande anslag, pemligen: till äldre gevärs
örändring till slagkrutsantändning 80,000 rdr och
till kompletterande af reservförrådet för bevärings-
manskapet 80,000 rår eller tillsammsanlagdt 130,000
rdr måtte sammanföras till ett ansläg och förökas
ill 450.000 rår för 3:ne år eller 80,000 rdr årligen,
ned anvisning att detsamma oafkortadt måtte an-
vändas till bildandet af ett uteslutande för krigs-
behof afsedt reservförråd af vapen, beklädnad, ut-
redning och tross för krigsreserven, hvilket i frecs-
uid medelst erforderlig omsättning ständigt bör un-
erhållas i fullgodt och komplett skick.
Innan hr S. lemnade landtwförsvaret, fästade
nan uppmärksamheten på ett förhållande, hvar:
uti rättelse tyckes vara af nöden. Före år
1830 var icke någon serskild lön på stat anvisad
seneralfälttygmästaren, uten förenades nämnde ke-
attning vanligen med chefskapet öfver någon af ar-
illeriregementen. Uti detta förhållande får man
öka anledningen till kong!. brefvet den 45:de Fe-i,
oruari 1820, hvarigenom d. v. generalfälttygmästaren
och chefen för artilleriet von Cardell anslogs den s.
t. Humlegården till bostålle och underhåll af
less tjenstehästar, då han sig i hufvudstaden
uppehöll. På grund af Kongl. Maj:ts föregående
nådiga proposition reglerades generalitetets löner vid
1830 års riksdag, hvarvid till generalfälttygmästaren
ortifikationsgeneralen och kavallerinspektören bvär-
lera anslogs 424500 rdr, deraf 3000 rdr i lön och
1500 rår i furage- och taffelpenningar. Tro-
igen af förbiseende fåstades då icke något af-
sende vid Humlegården, eftersom en fortsatt be-
itiningsrätt derå för generaifälttygmästaren fick pas-
era, hvarigenom det anmärkningsvärda förhållande
nträffede och ännu eger rum, att en och saämma
mbetsman jemte inqvarterings- och furageersättning
kontant. af statsverket, den förra utgåeende med
533 rdr 46 sk., åtnjuter genom Humlegården in-
Ivertering och fourage in natura, som af Steckholms
SS VV
- mer
MZA ma Sms CK i sm or
—-— ÅL DD — - -- - MM Fr - Mm -
- -——— mm
—-
-
- 4 vC
—t—
— NS mm mA ww
mm arm Oc m a ARA