ningstid, då man erhåller den årliga förbrukningen. som är 452 gevär. Multipicerar man åter dettsl. tal med 40, så angiver produkten 48 080, det anta: gevär, som sedan 41810 blifvit förbrukade. Denne beräkning är dock gjord under föruträttning, att alls . år 1810 befintliga gevär varit obrukade; men då så-l. dant icke kunnat vara händelsen, har jag trott rig , tomma till ett närmast riktigt re:ultat, derigenom, att jag ökar förbrukovingen med 400,, således an tager densamma till 36 460 gevär. Subtraherar mar åter detta tal från 222,000, så utgör resten 185 840. det antal brukbara gevär, som nu borde vara tillfianandes. Att låta det antal gevär ingå i beräkning af förbruknicgen, som af beväringsmanskapet begagnas, anser jag vara högst orätt; ty dels erhöl nämn:e manskap ända från sitt isrättande till å; 1822 inga andra än bristfälliga och obrukbara ge vär, dels bar detsamma från nämnde till närvarande uid icke erhållit andra gevär, än sådane som för stamtrupperne blifvit kasserade, utan att vara så obrukbara att de icke genom reparation kunnat ånyo I brukbart skick försättas. På grund af för-nämnde utredning af frågan har jsg ansett lämpligt ait yrka den ned:ättning i ofvan anförda anslag, som jag uppsifvit och som enlizt hvad Tab. 45 och 23 uti det af mig afgifoa Förslag 32 2 innehålla, motsvarar det angifoa ändamålet. Att det begärda anslaget till an:kaffning af redskap samt ridm. fl. persedlar för artilleriet; 48 000 rdr, måtte nedsättas till 20,000 rdr för trenna är, eller 6 666 rdr 32 sk. årligen. Riksdagshandliogarne för 18140 upplysa äfven, att vi då egde en i bästa stånd varande artilleri-materiel, tillräcklig i antal för en armå af 4100,000 man,. Tager man vidare i be treaktande de betydliga summor, Rikets Ständer tid efier annan till förökande af nämnde materisl anvisat, torde den nedsättning, jag föreslagit, icke finnts olämplig. . Att det begärda anslaget för Carlsborgs fäöstningsbyggnad, 4150,000 rdr, måtte nedsättas ill 60,000 rär på trenne år, eller 20,000 rdr årligen. Anliggandet af en fästning på ett dylikt ställe som Carl: sorg är redan i militäriskt hänseende något högst anmärkningsvärdt. När dertill kommer omfånget af den antagna planen och de kostnader, tom med utförandet häraf äro förensde, så uppstår ett förhål lande; som jag tvekar gifva sin rätta benämning. I andra länder lägger man fästningarno på gränserna, dels för att hindra fienden att öfvergå desamma, dels för att bereda honom ett anfall i ryggen, om han detta oaktadt lyckas göra det. Hos 088 deremot afbryter man till och med de befästciogar, som skulle skydda. den nära kusten belägna hurtvudstaden med allt det dyrbara den innesluter mot åtminstone en surpris; låter befåstningarne af Gefle, Calmar, Carlskrona, Malmö, Landskrona, Halmstad och Götbeborg dels förfalla, dels raseras. raso ser till UCL med den I strategiskt hänseende så vigviga Cbristianstads fästning och uppbygger i stället ett slags Sveaborg i hjertat af riket, dit ingen fiende kan komma förrän han dessförinnan gjort sig till berre öfver hela Sverge. Har dock denna olycka inträffat, hvad skola vi väl då med Cerlsborg? Hvilken är väl då frukten af de millioner, som biifvit utgifpa för tillfredsställandet af en blott och bart militärisk fantasi. Att man i rikets medelpunkt, å ett staile med fördelaktiga kommunikationer, beslutar sig anlägga en hufvuddepöf, äfvensom att den såtillvida befästes, -att man blifver i tillfälle bevara de semmanhopade förråderne mot okynniga tilltag, deremot har jag intet att armärka, men detta är icke på långt när hvartill man inskränkt gig vid Carlsborg. Af denna anledning och på grund a hvad jag här i kortbet anfört, anser jag att men för framtiden, jemte det man drager all möjlig fördel af hvad redan vid Carlsborg i befåstningsväg är verkstäldt, inskränker arbetet till hvad som är nödigt för ingeniörvapnets tillbörliga öfning, och att fåstningsbyggnadsanslaget, hvilket således hädanefter endast blefve att anse såsom ett exercisbehof, nedsättes till hvad jag föreslogit. att det begärda anslaget till Topografiska corpsens arbeten 56 000 rdr måtte nedsättas till 48,000 rdr för 3:ze är eller 6000 rdr årligen, eller det belopp, hvilket jag snser motsvara hvad som erfordras för personalens tillbörliga öfoing och verkställardet af dess arbeten. I sammanhang med den yrkade nedsättningen, torde det icke vara ur vägen att fåsta uppmärksamheten deruppå, att af korpsens med lön på stat varande 41 officerare äro icke mindre än 4, oaktadt de fortfarande uppbära lön vid corpsen, af dels allmänna dels enskilta uppdrag antingen helt och hållet eller till en del befriade från tjenstgöring vid corpsen, hvaraf följden blifvit behofvet af andre serskildt aflönade personers biträde till förrättandet af corpsens arbeten och hvarigenom statsverket således tillskyndas en ytterligare opåkallad utgift. Slutligen. yrkar jag med hänseende till de begärda tilfälliga anslagen: att följande belopp, nemligen: till bestyckning af strandverken vid Carlstens fästning 50,000 rdr, semt till fortsättande af fästningsbyggnaderne vid Waxholm, Carlsten och Carlskrone 343,000 rdr eller tillsammanlegdt 365,000 rår under :oppet af ä:ne år, måtte till det uppgifna beloppet oförminskade utgå, såsom varande, efter mitt iörmenande, af ett verkligt och trängande behof påkallade. Att följande anslag, pemligen: till äldre gevärs örändring till slagkrutsantändning 80,000 rdr och till kompletterande af reservförrådet för beväringsmanskapet 80,000 rår eller tillsammsanlagdt 130,000 rdr måtte sammanföras till ett ansläg och förökas ill 450.000 rår för 3:ne år eller 80,000 rdr årligen, ned anvisning att detsamma oafkortadt måtte användas till bildandet af ett uteslutande för krigsbehof afsedt reservförråd af vapen, beklädnad, utredning och tross för krigsreserven, hvilket i frecsuid medelst erforderlig omsättning ständigt bör unerhållas i fullgodt och komplett skick. Innan hr S. lemnade landtwförsvaret, fästade nan uppmärksamheten på ett förhållande, hvar: uti rättelse tyckes vara af nöden. Före år 1830 var icke någon serskild lön på stat anvisad seneralfälttygmästaren, uten förenades nämnde keattning vanligen med chefskapet öfver någon af arilleriregementen. Uti detta förhållande får man öka anledningen till kong!. brefvet den 45:de Fe-i, oruari 1820, hvarigenom d. v. generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet von Cardell anslogs den s. t. Humlegården till bostålle och underhåll af less tjenstehästar, då han sig i hufvudstaden uppehöll. På grund af Kongl. Maj:ts föregående nådiga proposition reglerades generalitetets löner vid 1830 års riksdag, hvarvid till generalfälttygmästaren ortifikationsgeneralen och kavallerinspektören bvärlera anslogs 424500 rdr, deraf 3000 rdr i lön och 1500 rår i furageoch taffelpenningar. Troigen af förbiseende fåstades då icke något afsende vid Humlegården, eftersom en fortsatt beitiningsrätt derå för generaifälttygmästaren fick pasera, hvarigenom det anmärkningsvärda förhållande nträffede och ännu eger rum, att en och saämma mbetsman jemte inqvarteringsoch furageersättning kontant. af statsverket, den förra utgåeende med 533 rdr 46 sk., åtnjuter genom Humlegården inIvertering och fourage in natura, som af Steckholms SS VV mer MZA ma Sms CK i sm or —-— ÅL DD — -MM Fr Mm -——— mm —4 vC —t— — NS mm mA ww mm arm Oc m a ARA