5, om uppmuntran åt tjenstehjon för trogen tjenst
Ja 6, om förnyad hamnordning, blefvo alla utan dis-
kussion antagna. Frågan om fastställandet af reg-
lementen för sockenmagasiner (Utl. J4 7)hvarom ut
skotter tillstyrkt, att lagens stadgande öm räntas be:
räknande ej må ligga i vägen för fastställandet a
förslag till dylika, då den ränta, som i sådant för-
slag blifvit bestämd, ej öfverskrider 4 kappar på tun
nan, föranledde en vidlyftigare debatt, hvari hrr Rud
liog, Berger, Billström, Wern, Sunädler, Halling
Björk, Gråå, Hesselgren, Winge, Ekholm, Lundh oct
Palander deltogo. Vid anställd votering afslogs be
tänkandet med 24 nej mot 292 ja Ekonomiutskot
tets botävkagden N:ris 8, 9, 40, 41, 48 och 49 (a
Artonbladet af d. 23 och 24 Jan.) biföllos ute:
diskussion, äfvensom JM 412 och 13, det sednare ef.
ter diskussion emellan hrr Sundler, Rönblad, Björk
Gezelius, Ekholm och Gustafsson. I fråga om kate
kesen (Utl. J4 46) yttrades åtskilligt af brr Ekholm
Wern, Schönmeijer, Gustafsson, Winge och Rinmar
och efter två voteringar bef utlåtandet återremit
teradt.
Expseditionsutskottets bordlagda betänkanden biföllo:
och Statsutskottets JM 30, samt Allm. Besvärs- och
Ekonomiutskottets N:is 20—27 bordlades.
— Hos Bondeståndet erhöll Metts Persson frår
Stockkolms län permission på obestämd tid i anled-
ning af ett inom hans familj inträffedt olycksall,
hvarefter Rutberg uppstod och begärde ledighet från
Konstitutionsutskottet på evig tid, emedas, som har
sade, han hade så ond: i armen så...o Sirionlund
föreslog att man borde försöka om ej arman kunde
bli bra på tre veckor och bevilja permission under
tiden, hvilket bifölls.
Johannes Nilsson från Skåne tillkännagaf att emot
Thefen för landtförsvarsd:partementet förekomme an-
ledning till anmärkning, hvilken remitterades til:
Kopsitutionsutskottet.
Härefter förekom Ekonomiutskottets utlåtande
492, afstyrkande bifall till vickt fråga om fullmakter
för länsmän, hvilket gaf en mängd ledamöter anled
ning till utförligt ordande om länsmännens ställning
osäkerhet om besittniogen af sina befattningar
och deras Kinkiga ställning mellan konungens befall-
ningshåfvande å ena sidan och allmogen å den an-
Ara. Petter Claesson, ledamot af utskuttet, förkla-
rade det vara långt ifrån honom att vilja hindra
lånsmännen från ett komma i en så hög och ädel
ställning som möjligt; men han ansåg dem ej be-
höfva frukta för afsättnivg så länge de sköta sins
befattningar redligt och nitiskt o. s. v. hvarföre ut
låtandet förtjente bifall. Petter Mårtensson der-
emot yrkade i ett skriftligt anförande att de nu
brukl ga konstitutorialerne måtte förändras derhän
att då förvissade länsmännen om att ej afsättas utan
dom och ransakning, och begärde i följe deraf åter-
remiss. I samma mening inståmde Daniel Daniels-
son, Petter Petterszon, Per Nilsson m. fl., hvaremot
Rutberg, Per Hansson, f. v. talm. Nils Persson, O!:z
Månsson, Strinnlund och Odin från Gottland talade
för bifall. Petter Claesson förklarade en återremis:
tjena till intet, ty motionen om fullmakter till läns-
männens säkerhet hade i utskottet endest haft tvi
försvarare, hvarpå Petter Märtensson svarade att han
väl visste att bland utskottsledamöterne funnes et!
par landshöfdingar, hvarföre han måste fiana sig i
att sfstå från yrkande om återremiss och komms
ihåg ordspråket: När de store slå sina hufvuier
tillsammans, får den fattige släppa till håret,.
Utlåtandet bifölls, äfvensom efter någon diskussion
samma utskotts AZ 13, med afslag å väckt motion
om upprättande af förslag vid länsmeanstjensters till-
sättning och om uppbördsborgen för dem.
Vid föredragning af kapten Stjernsvärds i proto-
kollsutdrag från Ridd. och Adeln meddelade anfö-
rande vid Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets
tillstånd och behof begärde Per Nilsson och Johan-
nes Nilsson från Skåne dess uppläsande, till före-
kommands hvaraf Rulberg förklarade sig gerna vilja
upp:aga anförandet såsom eget. David Andersson
undrade om ej afsigten vore att få anförandet be-
handladt i Statsutskottet i sammanhang med 4:de
hufvud:iteln och ansåg uppläsning vara öfverflödig, i
händelsa ståndet förenade sig om uttryck af denna
atsigt. Strinnlund upplyste då vatt Stjernsvärds
anförande redan kommit till Utskottet och tagits i
öfvervägands, jemte åtföljande yttranden af en som
hette Björnstjerna, om han mindes rätt, samt af Lefren.
Och som 4:e hufvudiiteln redan i fredegs blifvit af-
slutad och den ö:te vore under behandling, hvarvid
Gere af de gjorda anmärkningarna vunnit afseende,
vore det öfverflödigt att i taken mera säga ett ord,
at -aa eller remittera Per IVIleiSOn Brstod
a ran och upptog anförandet såsom sitt
eget, hvarefter det remitterades till Statsutskottet, och
fick diskussionen efter något samsp åk utgå.
Johannes Nilsson från Skåne reserverade sig lik-
väl både emot beslutet om detta sednsre, cch emot
den nekade uppläsvingen.
Erik Anderssons från Kopparbergs lån motion
om lån af 4000 rdr till anläggning af en flottbro
öfver Dalelfven remittersdes till Statsutskottet.
—————— - -2000im