5, om uppmuntran åt tjenstehjon för trogen tjenst Ja 6, om förnyad hamnordning, blefvo alla utan diskussion antagna. Frågan om fastställandet af reglementen för sockenmagasiner (Utl. J4 7)hvarom ut skotter tillstyrkt, att lagens stadgande öm räntas be: räknande ej må ligga i vägen för fastställandet a förslag till dylika, då den ränta, som i sådant förslag blifvit bestämd, ej öfverskrider 4 kappar på tun nan, föranledde en vidlyftigare debatt, hvari hrr Rud liog, Berger, Billström, Wern, Sunädler, Halling Björk, Gråå, Hesselgren, Winge, Ekholm, Lundh oct Palander deltogo. Vid anställd votering afslogs be tänkandet med 24 nej mot 292 ja Ekonomiutskot tets botävkagden N:ris 8, 9, 40, 41, 48 och 49 (a Artonbladet af d. 23 och 24 Jan.) biföllos ute: diskussion, äfvensom JM 412 och 13, det sednare ef. ter diskussion emellan hrr Sundler, Rönblad, Björk Gezelius, Ekholm och Gustafsson. I fråga om kate kesen (Utl. J4 46) yttrades åtskilligt af brr Ekholm Wern, Schönmeijer, Gustafsson, Winge och Rinmar och efter två voteringar bef utlåtandet återremit teradt. Expseditionsutskottets bordlagda betänkanden biföllo: och Statsutskottets JM 30, samt Allm. Besvärsoch Ekonomiutskottets N:is 20—27 bordlades. — Hos Bondeståndet erhöll Metts Persson frår Stockkolms län permission på obestämd tid i anledning af ett inom hans familj inträffedt olycksall, hvarefter Rutberg uppstod och begärde ledighet från Konstitutionsutskottet på evig tid, emedas, som har sade, han hade så ond: i armen så...o Sirionlund föreslog att man borde försöka om ej arman kunde bli bra på tre veckor och bevilja permission under tiden, hvilket bifölls. Johannes Nilsson från Skåne tillkännagaf att emot Thefen för landtförsvarsd:partementet förekomme anledning till anmärkning, hvilken remitterades til: Kopsitutionsutskottet. Härefter förekom Ekonomiutskottets utlåtande 492, afstyrkande bifall till vickt fråga om fullmakter för länsmän, hvilket gaf en mängd ledamöter anled ning till utförligt ordande om länsmännens ställning osäkerhet om besittniogen af sina befattningar och deras Kinkiga ställning mellan konungens befallningshåfvande å ena sidan och allmogen å den anAra. Petter Claesson, ledamot af utskuttet, förklarade det vara långt ifrån honom att vilja hindra lånsmännen från ett komma i en så hög och ädel ställning som möjligt; men han ansåg dem ej behöfva frukta för afsättnivg så länge de sköta sins befattningar redligt och nitiskt o. s. v. hvarföre ut låtandet förtjente bifall. Petter Mårtensson deremot yrkade i ett skriftligt anförande att de nu brukl ga konstitutorialerne måtte förändras derhän att då förvissade länsmännen om att ej afsättas utan dom och ransakning, och begärde i följe deraf återremiss. I samma mening inståmde Daniel Danielsson, Petter Petterszon, Per Nilsson m. fl., hvaremot Rutberg, Per Hansson, f. v. talm. Nils Persson, O!:z Månsson, Strinnlund och Odin från Gottland talade för bifall. Petter Claesson förklarade en återremis: tjena till intet, ty motionen om fullmakter till länsmännens säkerhet hade i utskottet endest haft tvi försvarare, hvarpå Petter Märtensson svarade att han väl visste att bland utskottsledamöterne funnes et! par landshöfdingar, hvarföre han måste fiana sig i att sfstå från yrkande om återremiss och komms ihåg ordspråket: När de store slå sina hufvuier tillsammans, får den fattige släppa till håret,. Utlåtandet bifölls, äfvensom efter någon diskussion samma utskotts AZ 13, med afslag å väckt motion om upprättande af förslag vid länsmeanstjensters tillsättning och om uppbördsborgen för dem. Vid föredragning af kapten Stjernsvärds i protokollsutdrag från Ridd. och Adeln meddelade anförande vid Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof begärde Per Nilsson och Johannes Nilsson från Skåne dess uppläsande, till förekommands hvaraf Rulberg förklarade sig gerna vilja upp:aga anförandet såsom eget. David Andersson undrade om ej afsigten vore att få anförandet behandladt i Statsutskottet i sammanhang med 4:de hufvud:iteln och ansåg uppläsning vara öfverflödig, i händelsa ståndet förenade sig om uttryck af denna atsigt. Strinnlund upplyste då vatt Stjernsvärds anförande redan kommit till Utskottet och tagits i öfvervägands, jemte åtföljande yttranden af en som hette Björnstjerna, om han mindes rätt, samt af Lefren. Och som 4:e hufvudiiteln redan i fredegs blifvit afslutad och den ö:te vore under behandling, hvarvid Gere af de gjorda anmärkningarna vunnit afseende, vore det öfverflödigt att i taken mera säga ett ord, at -aa eller remittera Per IVIleiSOn Brstod a ran och upptog anförandet såsom sitt eget, hvarefter det remitterades till Statsutskottet, och fick diskussionen efter något samsp åk utgå. Johannes Nilsson från Skåne reserverade sig likväl både emot beslutet om detta sednsre, cch emot den nekade uppläsvingen. Erik Anderssons från Kopparbergs lån motion om lån af 4000 rdr till anläggning af en flottbro öfver Dalelfven remittersdes till Statsutskottet. —————— -2000im