ter, att man icke borde betala Bondeståndet för dess Åtgörande. den 48 Dec., och om man ville betala, så borde det ske på bekostnad af egen pung, men icke på bekostnad af. konungamaktens prerogativer eller det-allmännas fördel; Dessutom tyckte han det vara besynnerligt att man ville betala den gamla stånds-epresentationens upprätthållande genom: att undergräfva den förmedelst borttagandet af en af dess hörastenar. Den vänskap, frib. Palmstjerna talat om såsom nödvänaig mellan de båda stånden, ville hr v. H, icke störa; men nan ansåg det tillhöra väaskapen, att icke gifva sitt bifall då vännen missförstår sitt eget intresse, såsom nu Bondeståndet skulle göra, efter hr v. Hertmansdorffs förmenande. Sedan hr v. Troil, S. G., äfven yttrat sig för bifall, företogs votericg och utföll, som förut är nämndt, med 236 Ja emot 62 Nej. I Eftermiddagsplenum biföllos förslagen till ändring i 36 och 43 SS R. O., rörande sammansatta utskott, till bestämnisg af tiden för motioners afgifvande, till ett tillägg i 72 Reg.formen och till ändringar och tillögg uti 41 mom. 4 Tryckfrihetsförordninger, rörande eflemnande af exemplar af tryckpressens alster till åtskilliga embetsverk och allmäsana bibliotheker, utan votering, äfvensom förslaget till ändringar i 56 och 81 SS R.F. samt 4 mom. 29 . 3 mom. 49 och 75 I R. O. rörande behandlingen af frågorna om ändring i grundlagarne, efter -votering, som slutade med 43 ja mot 18 nej; men förslaget till ett tillägg i 28 R. F., angående befördran af utländska män till vissa embeten och tjenster, afslogs. De seden onsdagsplenum hvilande kongl. propositionerna remitterades till vederbörande utskott. Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om utfärdande af sammandrag af författningar, i afseende på kringvandrande gesäller och andra icke bofasta personer m. m. bifölls. Samma utskotts afstyrkande utlåtande, i anledning af väckt motion om förändring uti föreskrifterna om -jernvräkeriet i riket, begärdes ytterligare på bordet. Samma utskotts betänkande, i anledning af väckt motion om insättning i sparbank af en del utaftjenstebjonsaflöning, att förevarande motion icke måtte någon åtgärd af Rikets Ständer föranleda, biölls. Samma utskotts utlåtande, i anledning af väckt motion om uppmuntran åt tjenstehjon för ö års trogen tjenst, att motionen. icke måtte till någon åtgärd af Rikets. Ständer föranleda, bifölls äfvenledes. Samma utskotts utlåtande, i anledning af väckt motion om förändring uti Kongl. Mej:ts förnyade Hamnordniag den 24 Januari 1774 begärdes på bordet. s Samma utskotts utlåtande JM 7, i anledning af väckt motion, angående fastställandet af reglementen för sockermagasiner, tillstyrkande: att Rikets Ständer hös Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes öfver nådiga brefvet af den 6 April 1842 meddela den förklaring, att lagens stadgande om räntas beräknande ej må ligga i vägen för fastställandet af förslag till reglementen för sockenmeagasiner, då den ränta, som i sådant förslag blifvit bestämd, ej öfverskrider fyra kappar på tunnan, föranledde en liflig debatt raellan åtskilliga jurister, af hvilka hr Cederscbjöld med lagboken i hand stridde för dem åsigten att det vore procenteri, att på varor taga mer är sex för hundrade i ränte, och att man borde afslå den väckta motionen för att ieke afbtända riksens ständer dess rättighet att deltaga i beslut om ändringar i allmänna lagens stadganden, men hrr Printzsnscbjöld och Ribbing ansågo det kapitel i 4734 års lag, som handlar om ränta, ehuru sjelfva öfverskriften talar om försträckning i penningar och varor, icke afse förbud. mot högre ränta än sex procent för varor. Denna tvist gaf frih. C. O. Palmstjerna anledning att påminna att det ej vore besynnerligt om de, som icke vore bevandrade i juridikens irrgångar, misstoge sig, då alldeles motsaita åsigter så yppade sig mellan lagfarne män. Vid afgörsndet begärde hr Cederscbjöld votering, som likväl slöt med pluralitet för bifall till utskottets utlåtsnde. EE