dermera frångåtts, portot för enahanda wvigtl4
skulle bestämmas till 2 sk. bko, då brefvet
befordrades en kortare väg än 40 mil och 4
sk., då det skulle befordras ett längre afstånd
än 10 mil
Skälen, hvarföre endast ett porto af poststy-
relsen anses böra föreslås, lärer vara: 1:0. Den
vida större beqvämligheten för korresponden-
terne, samt lättheten vid brefvens expedition,
och 2:o att det nu gällande brefportot endas:
emellan högst få orter är lägre än 4 sk. bko;
från Stockholms postkontor t. ex. endast till
Dalarön, Sigtuna, Södertelje och Waxholm.
En så stor minskning i den af postverket
för staten hittills beräknade inkomst, som
40,000 rdr bko, är visserligen ganska betydlig:
men man kan dock med visshet påräkna, att
hos oss, som hos andra folk, brefvexlingen till
följd af ett sådant lägre brefporto snart skall
betydligt tillvexa, om också ej i samma stora
progression, som i de länder, der nedsättnin-
gen, jemförelsevis med det förut gällande bref-
portot, hvilket i Sverige i medeltal uppgått
till cirka 527 sk. bko, var vida betydligare,
än här skulle blifva fallet. Detta visar sig af
det förhållande, att sedan portot för utrikes
brefvexlingen år 1847 nedsaittes med mera än
hälften af hvad det: förut utgjort, ej blott
detta porto nu uppgått till samma belopp som
före nedsättningen, utan äfven portot för in-
rikes brefvexlingen, som till en del är bero-
ende af den förra, de sednare åren ökats med
omkring 15,000 rdr årligen och detta, oaktadt
i anseende till de oroligheter, som i andra
länder under tiden ägt rum och ett deraf föl-
jande märkbart afbrott i handel och rörelse,
ett motsatt förhållande snarare varit att för-
vänta.
Om i zammanhang med införandet af ett så-
dant uniformt porto tillika föreskrifves, att
sjelfva portot, såsom jemväl i andra länder är
brukligt, erlägges på det sätt, att brefven åsät-
a TR -— Ar AA
MB MA m - mm mm
l
G
4
tas stämpladt papper, å baksidan försedt med
ett gummiartadt ämne (i Eogland af ungefär enm
tredjedels qvadrattums storlek, med drottnin-
gens bröstbild) samt om utefter de allmänna
postvägarne kontor inrättades der man kunde
i tillåsta väskor insticka sina bref, utan vidare
besvär för portots erläggande, än stämpelns
åsättande, och der postiljonerna borde i förbi-
farten väskorna afbemta; så skulle, i och ge:
nom lätiheten stt få brefven afsända, deras
antal påtagligen ökas ganska mycket. Derige-
nom skulle tillika landsortens invånare vinna
en fördel i lättheten att afsinda och erhålla
href, och den svårighet och kostnad, som iså
dant-afseende nu möter, till en betydlig det
förminskas. För bondeståndet sknlle denna för-
del vara af -oberäknelig vigt. Af hvad jag så-
lunda anfört kan man med visshet sluia, att
den verkliga minskningena i statens hittills af
postverket påräknade inkomi:t redan första året .
utvisar,!.
skall blifva mindre än som kalksulen
samt att den snart sku!le genom en ändå lifli-
gare tillvext i brefvex!ingen fyllas och att inom
TR Mc vv - f m— VS
några år statens inkomst af pestverket skulle
öfverstiga dess nuvarande belopp.
Som postverket till fö jl af stegring af post-
intrader samt andra omständigheter i närva-
rande stund bör hafva ett betydligt öfverskott
i räntebärande papper, uppgående till mera än
160.000 rdr, så finnes dessutom häruti en till-!
gång att betäeka den genom nu ifrågavarande
nedsättning i portot under ds första åren möj-
ligen uppkommande brist. Jag har visserligen
förnummit, att en del af dessa medel eller;
88,000 rdr äro afsatte till anskaffande af ett
längre fram för postverket behölligt ångfar-
tyg, men lärer detta dock åtminstone under;
några år ännu kunna uppskjutas. Dessutom!
finnes i alla fall derutöfver behållne medel till!
ett belopp af 72,000 rdr.
En särskild iokomst för postkassan torde äf-!
ven ganska sannolikt komma att beredas af
omförmälde brefmärken derigenom, att de kunna,
på sätt som nu brukas i England, Frankrike,
och andra länder, användas som skiljemynt,
då sådant skall med posten afsändes, i stället.
för vårt puvarande tunga kopparmynt, hvilket;
dertill knappast är användbart. Den summa,
som derigenom komme i allmänna rörelsen,!.
skulle säkerligen till stor del fyila den brict,
som de första åren kunde i postverkets in-:
komster uppkomma.
Dassförutan torde en icke obitydlig ivkomat
kunna påräknas genom befordrandst af en mängd
lösbref, hvilka nu fortskaffas af postiljonerno,
utan att postverket derför
komst. Blefve inlemningskontor inrättade ut-
med de allmänna postvägarne, skulie ock iör
alla de bref, zom på omförmälde sätt fortskaf
fas, postverket åtnjuta betalning, vederbörande
korrespondenter jemvål erhålla sikerhat för
brefvens framkomst och kommunikationen å:;
landet betydiigen ökas. De usnderrärtel-er,
bvilka mau nu Bödgas fortskiffa med sersk: dt
bud, kvnde man då fortskeffa med porter,
hvarifrån man nu oftast är hiadr:d genom det
ånga afståndet till postgårdarne.
Då det nu ur alla dessa syvpurkter kan be-!
räknas, att den brist, som genom den åsyftade
reformen kalknerats skola uppkomma för post- ;
NR ej i sjelfva verket blir så stor, som:
alkulen upptager, ssmt ätt den genom ökad
bref vexling i alla föll snart skall DyNs då
vinsten och den ökade beqvämligheten till förjd
f dezna förändring för korrespotdsrterne för
andein och industrien äro ögonskenliga, då en
til:fällig uppoffring å statsverkes :
ven fullt så betydiig som de gjorda bs: .
utvisa, dock mise anses såsom serdeies väl an-
vänd, och då sluiligen den princip, som i an I
dra länder tagits som axiom, eller att post-:
verket ej i första rummet bör anses som en
direkt beskattningsinrättning, äfven här måste
ega sin tillämplighet, så torde det ej anses så-!
som allt för mycket vågr:d:, om rikets hög!ofl
ständer nu fatta de best lut, som jag ; härmed.
vördsamt får motionera, eller att: I
1:o0. Ifrån och med 1852 års ingång portot.
a AK a ge — ÖV —
- mo
j
uppbär någon in-