lande af pass till Norrige, jemväl måtte al nor-
ska auktoriteter vid utfärdande af pass till
Sverige iakttagas.
I (M 3) angående våckt motion om förån-
dring i föreskrifterna för jernvräkeriet i riket,
har utskottet upplyst att Kongl. Maj:t, genom
nådigt bref den 27 April 1846, anbefallt kongl.
bergskollegium att öfverse nu gällanda förord-
ning, angående jernvräkeriet i riket af den 17
Mej 1814 samt derefter med underdånigt ut-
låtande och med ett efter inträffade förändrade
förhållanden lämpadt förslag till förnyad för-
fattning i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma, och
att bergskollegium, under den 22 April 1847,
efter att hafva inhemtat bergmästarnes samt
bergskollegii advokatfiskals yttranden om och
i hvilka delar 1814 års förordning behöfde för-
tydligas eller förändras, uppgjort och till Kongl.
Maj:t öfverlemnat ett förslag till förnyad för-
ordning i ämnet, äfvensom att öfver detta för-
slag vederbörandes yttranden biifvit af Kongl.
Maj:t infordrade, men ännu icke inkommit; och
har utskottet alltså stillstyrkt att förevarande
motion ej må föranleda till någon åtgärd.
I M 4, har utskottet afstyrkt en motion om
insättning i sparbank af tjenstebjons aflöning,
då det väl vore önskligt, om tjenare kunde
förmås att mera allmänt, än hittills, afsätta
någon del af lönen, såsom sparpenning för fram-
tida behof, men det skulle innefatta ett b:2-
tänkligt och till missnöje hos den tjenande klas-
sen ledande ingrepp i egande rätten att be-
stämma ett visst årligt afdrag af tjenstebjons
aflöning för nämnde ändamil.
I M 5 bar äfven afstyrkts en motion om
uppmuntran åt tjenstehjon för fem års trogsn
tjenst; tiden ansågs för kort och husbonden
skulle få vidkännas en tvungen afgift.
I JM 6, angående förändring i Hamnordnin-
gen af den 24 Jan. 1771, har utskottet, som
funnit den icke vara så fullständig, som erfor-
dras, och icke i allt öfverensstämma med gäl-
lande lag, ansett sig böra tillstyrka, att Ri-
kets Ständer ville 3os Kongl. Maj:t i under-
dånighet anhålla, att K. M. täcktes låta öfverse
Hamnordningen af den 24 Januari 1771, så att
densamma vinner den fullständighet, som af för-
hållandena påkallas, och i öfrigt öfverensstäm-
melse med gällande lag.,
I M 7 har utskottet tillstyrkt, att Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla, att
K. M. täcktes öfver högstberörde nådiga bref
af den 6 April 1842 meddela den förklaring,
att lagens stadgande om räntas beräknande ej
må ligga i vägen för fastställandet af förslag
till reglementen för sockenmagasiner, då den
ränta, som i sådant förslag blifvit bestämd, ej
öfverskrider fyra kappar på tunnan.
I M 8, afstyrkes en väckt motion om före-
skrifter för gifte husmäns och inhysesbjons ut-
vandringar om våren till Danmark, för att sö-
ka arbetsförtjenst, på den grund, att det före-
slagna vilkoret för meranämnde personers ut-
vandring till Danmark, i ändamål att förskaffa
sig arbetsförtjenst, skulle komma att utgöra
ett undantag från den i fattigvårdslagstiftnin-
gen gällande grundsats, att enhvar må ega att,
för vinnande af sin utkomst, välja dea vistel-
seort han för sådant ändamål anser tjenligast,
samt dertill kommer att, enligt hvad för ut-
skottet blifvit uppgifvet, de öfverklagade ut-
vandringarne, om de äfven i ett eller annat
fall medföra den olägenhet för fattigvården,
som motionären omförmält, likväl i allmänhet
varit för ifrågavarande samhällsklass ekonomiskt
fördelaktiga.
1 M 9I har utskottet afstyrkt motioner (in-
om Presteståndet väckte) om upphörande af
förhöjd presterlig tjensårsberäkning, m. m., så-
som redan anbefalldt.
I M 10 har utskottet afstyrkt en motion
om förändradt befordringssätt till regala pasto-
rater. Motionären Pehr Bengtsson hade före-
slagit, att som vid återbesittande af regala pa-
storater inträffar, att af de på förslaget varan-
de, mången, för att afligga det föreskrifna prof-
vet, måste tillryggalägga 40—060 mil och att
församlingsboerne nödgas re:a åtskilliga mil
fram och tillbaka för upprättande och juste-
rande af vallängder, samt för afgifvande af
sina röster, äfvensom att, ehuru församlingen
ofta, genom att gifva en af profpredikaoterne
sin gemensamma röst, uttryckt en liflig öa-
skan att erhålla denne till sin själasörjare, pa-
storatet likafullt bortgifvits åt en extra sökan-
de, hvilken af församlingen ej varit känd; att
Rikets Ständer skulle hos Kong!. Maj:t anhål-
la, att till regala pastorater måtie, utan alle
omgångar, genast utnämnas den, som Kongl.
Maj:t finner godt bkugna med en slik nåde-
gålva.x
Han har i utskottet reserverat sig sålunda:
Mot det beslut Utskottet i ofvanskrifns fall fat-
tat får jag mig på det högsta reservera. Utskottei
har sagt, att de: ligger utom gränser för de:s verk-
samhet, och i sidan: afseende, till stöd derför, åbe-
ropat 28 och 350 8S Regeringsformen. Hvarföre ic-
ke då i första rummet och vid frågans första bs-
handling åberopa 44 Riksdagsordniagen? Då hade
hvarken min eller liztänkandes rätt varit beteger
att få motionen remitterad till det utskott, deri den
kunnat i grundlagsanlig våg behandlas. Men som
utskottet nu tagit motionen under pröfning, så har
beslutet, efter mitt förmenande, bordt blifva annor-
tlunda. Likväl åsyftar min motion ingen ändring i
de af utskoitet åberopade SS, utan her till sylte ea-
dast och allsnast, att genom utskottets beslu: kunna
få folkets önskan till konungethronen framburen, att
det hädanefter varder befriadt ifrån dsn, från ur-
gamla tider vishängande löjliga traditionen, att al
mogen skall vara en regeringens iskbo!l. DÅ Kongl.
Moej:t, enligt åberopade S8. har sin rätt bevarad att,
vid yppad ledighet af regala pesiorater tillsätta de
samma, så frågas, hvarföre skall folket tvingas och
säckas med att afhöra och rösta på en prest, som
det vanligtvis aldrig mera får höra eller se, då de
i stället, allt efier pastorstets godhet, undiår en hög-
lärd herre, som vid skolan utnött sin bis a tid, ovan
vid kyrkan och det presterliga lifvot, äfvensom alla
andra för församBv erna kögst vigtiga och angelög-
ca kommuaala ifayra
—LÄ———
Groskhandlaren P. Murens motion om reform
i postporto.
RA RA Am Am Am m Am ÅA sm - VD oc
RR
RR.
kr — vs MH MÅ —- OR — RA
mm fd om f—-— J-
fd mA