sålunda: Tilll den lagtima (urtima) riksdag, som i .. .. skall hållas occh tager sin börjas den ... befullmäktigas bhärmed,, efter föregånget ordentligt val, N. N. (för Presteståmdet ifrån N. N. stift, universitet eller akademi): (för Borgarestindet ifrån N. N. stad, ellar från bergsbruken inom N.N. valdistrikt): (för Bondeståndet, boende och besuten äå hemmanet N. N. uti N. N. härad af N. N. lån) att deltaga i rådslagen och besluten om derstädes förekommande ärenden, Kvarvid han ovilkorligen förpligtas att ställa sig till efterrättelse Sveriges rikes basvurna regeringsform af den 6 Juni 1809, jamte riksdagsordningen och öfriga gällande grundlagar. Fullmakterna underskrifvas: Presteståndets, för stiften och universiteten, af vederbörande konsistorier, och för vetenskapsakademien af dess preses; Borgareståndets, för städerna, af magistraten och äldste, för Feblu Bergslag oösh för bergsbbruken, af valförrättande magistraten inom hvarje cdistrikt; samt för Bondeståndet af valförrättaren; bbörande tillika — — — — utlemns. 3. Förslag till ändring af 52 8 R. F. och 24 S R. O.,, angående tillförordnande af Bondeståndets sekreterare. Regeringsformen. 52. Landtmarskalk och talmän för Borgareoch Bondestånden utnämne Kopungen. Erkebiskop vare alltid talman för Presteståndet. Riksdagsordningen. 24. 4:0 Uti hvart stånd skall vara en sekreterare, som der förer protokollen och ansvarar för vården af ingifoa bandlingar: hos Ridderskapet och Adeln, riddarbussekreteraren, och hos Preste-, Borgareoch Bondestånden, de per: soner, om hviilka de sjelfva öfverenskomma. Hvrarje sekrreterare tillbör, att allt det, som före: faller och besklutes, ordentligen och noggrannt upp töckna och föjr Ståndet justera, semt, då anticger hela Stårdet eller någon ledamot in pleno det for. drar, protokolllet uppläsa, äfvensom i öfrigt alla pro tokoll, jemte utdragen deraf, underskrifve. Så vä Ståndens som Utskottens sekreterare — — — — derom förordne. 2 mom. utgår. 4. Förslag till ändringar i 53, 69, 70, 71 SS R. F. och 31 S R. O., angående åtskilliga Bevillningsuwtskottets åligganden. Regeringsformen. 33. Riksens Ständer välje genast, sedan riksdagen blifvit öppnad, de Utskott hvilka skola ärendena bereda. Sådana vid hvarje riksdag nödiga utskott äro: Ett Konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i Grundlazarne och yttranden deröfver till Riksens Ständer afgifva, samt att granska do2istatsrådet förda protokoll; ett Statsutskott, att utreda och för Riksens Ständer uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning och behof; ett Bevillningsutskott, att behandla v:villningsfrågor; ew Bankoutskott, att öfversö — — — — — — deruti föreslå. S 69. Uppstiå, antingen hos riksens ständers plena gemensamt, elleer uti något af riksståndenp, betänkligheter att antaaga hvad statsutskottet tillstyrkt uti det som rörer anttingen statens reglerande, eller bevillDingens derefffter lämpade hela belopp, eller hvad til tiksgåldskontoorets utgifter och inkomster hörer, eller grunderna förr riksgäldskontorets styrelse och förvaltning; afgöres ; saken efter tre stånds beslut. Förena sig icke minast tre stånd uti sammanstämmande beslut; då skaall statsutskottet förökas med så mång: ledamöter af I riksstånden, i vanlig ordning valde, at de blifva tretttio af hvarje stånd. Detta särskilda ut skotts ledamöster röste sedermera samfäldt, med slutn: sedlar, till owilkorligt antagande eller förkastande a hved statsutskottet tillstyrkt, blott i de frågor, hvar om rissstånden varit af skiljaktiga tankar; kommandi de fleste sålunda röstandes mening att gälla såson riksens stånders beslut. Till undvikande, sf pariz vota skall, vidd omröstningen, förr än sedlarne upp rtäkvas, en ibiland dem uttagas och förseglad aflåggas Befinnas, vid! de öfrigas uppsummerande, röstern: lika delade, renå denna sedel öppnas och gifva utsla get. Ar plurraliteten redsn vunnen, bör den aflagde fgedela euppbrruten genast förstöras. S 70. Rikssens ständers valda bevillningsutskoti åligge, att berreda alla från stånden remitterad frågor, som angå förändring wti föreskrifterna om bevillninggens utgörande; att förslagsvis be räkna de blifeande inkomsterna enligt de sär skilda bevillningarne; och att, sedan statsverket. behof äro utredda och bestämda, opåmint föresl sättet för bezillningens ökande. om det erfordras eller dess mmskande, om sådant kan äya rum och i sammanhang dermed till riksens ständer afgifva förslag till bevillningsstadga. Utskottet må derjemte uti bervillningsfrågor föreslå hvad del anser billigt och nyttigt. 71. Förena sig icke samtliga riksstånden om grunderna för någon bevillning, sättet för deres tillsmpning, eller bevillningens fördelning til utgöravde, då skall saken öfverlemnas till afgörande på det sätt 69 G föreskrifver, åt siatsutskottet, föröladt till ett sådant antal af ledamö er som der bestimmes. Bifalla detta utskotts fleste le damöter bevilningsutskottets förslag i en eller fler: af de delsr, hvaruti riksons ständer icke förut det samma erbälligt antagit, blifve detta förslag bärutin nen med all kraft af riksens ständers beslut gä lan de; förkasta de detsamma i någon sådan del, d? skall det åligga bevillningsutskottet att föreslå er annan fördelning, eller andra grunder och sätt fö utgörandet, blott af den andel i bevillningssumman hvaruppå den förkastade delen i utskottets förra för slag har afseende. Riksdagsorrdningen. 51. 4:0. Bsvillnicgsutskot tet skall beståå af fyratioåtta ledsmöter, valde frå särskilda ocb, så vidt möjligt är, från alla riket provinser. Detta utskott åligge, att bereda alla frå stånden remiuerade frågor, som angåförändrin uti föreskrilterna om bevillnings wgörande; at förslagsvis beräkna de blifvanrde inkomstern enigt de serskilda bevillningarne; och att, seda statsverkets behof äro utredda och bestämda, opå mint föreslå sättet för bevillningens ökande, on det erfordras, eller dess minskande, om sådan kan äga rum, och i sammanhang dermed till rik sens ständer afgifva förslag till bevillningsstadga Utskottet må derjemte uti bevillningsfrågor för slå hvad dett anser billigt och nyttigt. 9:0o. Yppur sig den i regeringsformens 714 8 om förmälda skiljaktighet; förfares så som i berörde t stadgadt är: åliggande det bevillnipgsutskottet, d dess förslag, i en eller flera delar, blifvit förkastad: att föreslå en annan fördelning, eller andra grunde och sätt för utgörande blott af den andel i bevill ningssumman, bvaruppå den ogillade delen i utsko: tets förra förslag bar afseende, och förhåles, i hän Jalsa 2fsan an ef dan nv fördalning ai anfernae nn