sålunda: Tilll den lagtima (urtima) riksdag, som i .. ..
skall hållas occh tager sin börjas den ... befullmäk-
tigas bhärmed,, efter föregånget ordentligt val, N. N.
(för Presteståmdet ifrån N. N. stift, universitet eller
akademi): (för Borgarestindet ifrån N. N. stad, ellar
från bergsbruken inom N.N. valdistrikt): (för Bonde-
ståndet, boende och besuten äå hemmanet N. N. uti
N. N. härad af N. N. lån) att deltaga i rådslagen
och besluten om derstädes förekommande ärenden,
Kvarvid han ovilkorligen förpligtas att ställa sig till
efterrättelse Sveriges rikes basvurna regeringsform
af den 6 Juni 1809, jamte riksdagsordningen och
öfriga gällande grundlagar. Fullmakterna under-
skrifvas: Presteståndets, för stiften och universite-
ten, af vederbörande konsistorier, och för vetenskaps-
akademien af dess preses; Borgareståndets, för stä-
derna, af magistraten och äldste, för Feblu Bergslag
oösh för bergsbbruken, af valförrättande magistraten
inom hvarje cdistrikt; samt för Bondeståndet af val-
förrättaren; bbörande tillika — — — — utlemns.
3. Förslag till ändring af 52 8 R. F. och 24
S R. O.,, angående tillförordnande af Bonde-
ståndets sekreterare.
Regeringsformen. 52. Landtmarskalk och tal-
män för Borgare- och Bondestånden utnämne Ko-
pungen. Erkebiskop vare alltid talman för Preste-
ståndet.
Riksdagsordningen. 24. 4:0 Uti hvart stånd
skall vara en sekreterare, som der förer protokollen
och ansvarar för vården af ingifoa bandlingar: hos
Ridderskapet och Adeln, riddarbussekreteraren, och
hos Preste-, Borgare- och Bondestånden, de per:
soner, om hviilka de sjelfva öfverenskomma.
Hvrarje sekrreterare tillbör, att allt det, som före:
faller och besklutes, ordentligen och noggrannt upp
töckna och föjr Ståndet justera, semt, då anticger
hela Stårdet eller någon ledamot in pleno det for.
drar, protokolllet uppläsa, äfvensom i öfrigt alla pro
tokoll, jemte utdragen deraf, underskrifve. Så vä
Ståndens som Utskottens sekreterare — — — —
derom förordne.
2 mom. utgår.
4. Förslag till ändringar i 53, 69, 70, 71
SS R. F. och 31 S R. O., angående åtskil-
liga Bevillningsuwtskottets åligganden.
Regeringsformen. 33. Riksens Ständer välje
genast, sedan riksdagen blifvit öppnad, de Utskott
hvilka skola ärendena bereda. Sådana vid hvarje
riksdag nödiga utskott äro: Ett Konstitutionsut-
skott att väcka och upptaga frågor rörande förän-
dringar i Grundlazarne och yttranden deröfver till
Riksens Ständer afgifva, samt att granska do2istats-
rådet förda protokoll; ett Statsutskott, att utreda och
för Riksens Ständer uppgifva statsverkets och riks-
gäldsverkets tillstånd, förvaltning och behof; ett Be-
villningsutskott, att behandla v:villningsfrågor; ew
Bankoutskott, att öfversö — — — — — — deruti
föreslå.
S 69. Uppstiå, antingen hos riksens ständers plena ge-
mensamt, elleer uti något af riksståndenp, betänklig-
heter att antaaga hvad statsutskottet tillstyrkt uti det
som rörer anttingen statens reglerande, eller bevill-
Dingens derefffter lämpade hela belopp, eller hvad til
tiksgåldskontoorets utgifter och inkomster hörer, eller
grunderna förr riksgäldskontorets styrelse och förvalt-
ning; afgöres ; saken efter tre stånds beslut. Förena
sig icke minast tre stånd uti sammanstämmande
beslut; då skaall statsutskottet förökas med så mång:
ledamöter af I riksstånden, i vanlig ordning valde, at
de blifva tretttio af hvarje stånd. Detta särskilda ut
skotts ledamöster röste sedermera samfäldt, med slutn:
sedlar, till owilkorligt antagande eller förkastande a
hved statsutskottet tillstyrkt, blott i de frågor, hvar
om rissstånden varit af skiljaktiga tankar; kommandi
de fleste sålunda röstandes mening att gälla såson
riksens stånders beslut. Till undvikande, sf pariz
vota skall, vidd omröstningen, förr än sedlarne upp
rtäkvas, en ibiland dem uttagas och förseglad aflåggas
Befinnas, vid! de öfrigas uppsummerande, röstern:
lika delade, renå denna sedel öppnas och gifva utsla
get. Ar plurraliteten redsn vunnen, bör den aflagde
fgedela euppbrruten genast förstöras.
S 70. Rikssens ständers valda bevillningsutskoti
åligge, att berreda alla från stånden remitterad
frågor, som angå förändring wti föreskrifterna
om bevillninggens utgörande; att förslagsvis be
räkna de blifeande inkomsterna enligt de sär
skilda bevillningarne; och att, sedan statsverket.
behof äro utredda och bestämda, opåmint föresl
sättet för bezillningens ökande. om det erfordras
eller dess mmskande, om sådant kan äya rum
och i sammanhang dermed till riksens ständer af-
gifva förslag till bevillningsstadga. Utskottet må
derjemte uti bervillningsfrågor föreslå hvad del
anser billigt och nyttigt.
71. Förena sig icke samtliga riksstånden
om grunderna för någon bevillning, sättet för
deres tillsmpning, eller bevillningens fördelning til
utgöravde, då skall saken öfverlemnas till afgö-
rande på det sätt 69 G föreskrifver, åt siatsut-
skottet, föröladt till ett sådant antal af ledamö er
som der bestimmes. Bifalla detta utskotts fleste le
damöter bevilningsutskottets förslag i en eller fler:
af de delsr, hvaruti riksons ständer icke förut det
samma erbälligt antagit, blifve detta förslag bärutin
nen med all kraft af riksens ständers beslut gä lan
de; förkasta de detsamma i någon sådan del, d?
skall det åligga bevillningsutskottet att föreslå er
annan fördelning, eller andra grunder och sätt fö
utgörandet, blott af den andel i bevillningssumman
hvaruppå den förkastade delen i utskottets förra för
slag har afseende.
Riksdagsorrdningen. 51. 4:0. Bsvillnicgsutskot
tet skall beståå af fyratioåtta ledsmöter, valde frå
särskilda ocb, så vidt möjligt är, från alla riket
provinser. Detta utskott åligge, att bereda alla frå
stånden remiuerade frågor, som angåförändrin
uti föreskrilterna om bevillnings wgörande; at
förslagsvis beräkna de blifvanrde inkomstern
enigt de serskilda bevillningarne; och att, seda
statsverkets behof äro utredda och bestämda, opå
mint föreslå sättet för bevillningens ökande, on
det erfordras, eller dess minskande, om sådan
kan äga rum, och i sammanhang dermed till rik
sens ständer afgifva förslag till bevillningsstadga
Utskottet må derjemte uti bevillningsfrågor för
slå hvad dett anser billigt och nyttigt.
9:0o. Yppur sig den i regeringsformens 714 8 om
förmälda skiljaktighet; förfares så som i berörde t
stadgadt är: åliggande det bevillnipgsutskottet, d
dess förslag, i en eller flera delar, blifvit förkastad:
att föreslå en annan fördelning, eller andra grunde
och sätt för utgörande blott af den andel i bevill
ningssumman, bvaruppå den ogillade delen i utsko:
tets förra förslag bar afseende, och förhåles, i hän
Jalsa 2fsan an ef dan nv fördalning ai anfernae nn