ofvanbemälde biskop för ändamålet få användas, på sält haa funne med läroverkets fördel mest öfverensstämmande. — Kongl. Maj: har under den 2 November förordnat art det al statskontoret till kommiterade för afgifvande af försleg rörande hospitalsväsendetsi. ordninde i riket utbetalte förskott af 4099 rårjl bko bör af örfverskottet å statsverkets inkomster. ersättas. -— Genom koagt. kungörelse af den 20 D3cowher sistl. år har följande förändrade lydelse af 43 S I mom. af Kongl. Maj:t: den 4 Maj 1827 utfärdade instruktion för generallandtmäterikontoret, p: -ovinslandtmäterikontoren samt landtmitarne i riket blifvit anbefalld: Iaom et år efier landtmäteri-förråttalnzars slut, eler, då fastställelse de:å meddelas, ett år efter fastsrälle!sen, skall land :mätara till general-landtmäteri-kontorst insända ordontligen renoverada exemplar a7 alla da kartor och beskrifoingar ban årligen fö fattar, de mi vara upprättade öfser kron:rs, pu blika terks, städers eller enskildes ägor, tl.er öfve råsåsgar och efsagningar, eller ock, för Ss s0gTef:kt bshof, öfver soc knarr och hirader, skärgårder, vat tend az, strömmar, åsr och landsvägar, m.m, D:essa kartetosierinser skola verkatällas efier det formuär och dena föreskrift, Öffer-direktören utgifver; och bir laadtmätare, derest förrättningsrae bifvit f.stställda, domstolens m-ddelade fast tällelse på sje!fva kartan jemväl afskrifva, och riktigheten dera! med sitt nama b:syrkan. Hrad såluada blivit i nåder förordnadt och hvari,eaom kong! beefvet i ämset ar der 11 April 48335 kommer att till kraft och verkan förfalla, sza:l läada till ef:errättelse i efseenda å hädanefter skeen de landmäteri-förrättnin:ar, och j mväl tillämpas på sådana roden verkställda, för hvilka redovissiog annvu icke ägt rum, såvida, hvad skiftesförrättvingar batraffir, delaiogsbeskrifningarne kunna inrättas efter ofvaro nförmälda nja formulir. a — B-ukspatronen T. Petre ankom i går till hufvudstaden och är så återställd till hälsan att han kan ånyo börja sin verksamhet inom representationen. Brukspatronen afreste hemifrån genaste vägen hit, så att han ej passierade Gefle. — I dig bar genom trycket blifvit off-ntliggjord ea underd. rapport af hr sjöministern. Då denami är en vidare utveckling af de för ändrade grunder, hverpå hr sjöministern ansett rikeis sjöförsvar böra uppföras, så torde hiruti arträffas den motivering, som saknas i åa skilliga delar af den framlagda Kongl. pro-! positionen rörande femte bufvudtiteln. Afhband:icgenrs vidd (162 tätt tryckta sidor) bin-I drar oss att nu fålla rågot omdöme öfver dess, värde. I alla fal! utgör det ådagalagda bemö-l daadet, att grundligt undersöka sitt ämne, enl bos; våra statsmän sällsynt förtjenst. —e— — Bildningscirkela hade i går en af sina märkligare sammankomster. Det var, enligt tillkännagifvande af ordföranden för tillfället, första gången man med anledning af 25 S i cirkelns stadgar företog diskussion vid allmän sammarkomst. Samlingen var ganska talrik, ehuru till en stor del bestående affrustimmer, och data sednare får man tillskrifva, att en viss likgihighet uppenbarade sig blacd en del närvaranda, så att många aflägsnade sig Jingt före sammankomstens stut. Kammarjunkaren Pontin hade en afton bålit föredrag om veridsaxposiuionen i London. Detta bade fölt af sig en fundering att hos regeringen petiuivnera om understöd för svenska handtverksoch fabriksarbetare att besöka denna expositicn. Man täntte sig nemligen, alt regeringen kunde utrusta ett örlogsfartyg, för att till London öfverföra ett antsl arbetare, som dertill enmälde sig; att dessa under det korta vistaodet i Eoglands hufvudsicd kunde fål? begagna dstta fartyg om boning och der erhålla maten för billigt pris eller möjligen på det allmänj EU — I ms AN I RA KK nas bekostnad, och att regeringen för öfrigt skullel, anordaa nödigt penvingeunderstöd åt delagarae i i denna expeditisn. Detta ämne skulle man nu diskutera, ehuru man icte erhöll kännedom om någon egentlig motion blifvit väckt, eller om motionärens namn. Åtmiastone trodde en och annan, icze br Pontin väckt en sidan, ty han fungerade sjelf! som ordförande? och fålide under loppet af debatten åtskilliga yttranden, som gjorde det troligt, it han icke hade något visst förslag att framställa till föremål! för öfverläggning, liksom man tycktes icke rätt hafva gjort sig reda för en ordent!ig mo-l, tions ordentliga behandling enligt stadgarne. Ovanin vid diskussioner lärer förorsakat dessa oegentligheter, och när referenten påpekar dem, så är det icke för att klandra, utan derföre att det aktningsvärda nitet må för en annan gång bafva anvisning att undavrödja sådana anmärkningsanledningar. Den gom sett med hvilken ordning det tillgått vid Arr f att h r 8 j N rn 1 belareföreningeas öfverläggningar, kan icke betvifla, l, att man i Bildnicgscirkeln lått skall lyckas lika bra, nir man bunnit något öfva sig, helst som man har lukal och mycket annat för sig. Bland dem som yttrade sig anmirkte referenter: kammarjunkaren Pontin, magister Hedlund (från Orebro), bokxhandlaren Götrek, kapten Fabnebhjelm, skräddiremästaren Trögård, gesällsa Löfstedt, konstruktör Andersson, garfvaren Berger, revisor Suadin och hr Bruce Bej. Hr Pontin frams:ällde några ganska obestämda frågor, såsom: huru man skulle bereda tllrälle för arbetare, hvilka voro hemma i det inre aflandet, att komma till Götheborg, som antogs bliva afgångsort för den frezatt eller ängkorvett, som man föreställde sig att regeringen skulle utrus:a; på hvad sätt och af hvem, regeringen, handtverksföreningarne eller andra, det skulle bestämmas hvilka som skulle resa o. m. d.; och derpå uppmanade han de närvarande att besvara dem, hvar och en eter sitt bäsa försrånd. Men hr Hedund ville hafva upplysning om åtskilligt; om man hade någon anledning att tro regeringen skola bifalla peu ionen c.? Härpå svarade hr? Pontin, att han hide anledning tro sädant: han gaf ganska begripliga vinkar au man kärt sig för innan man företagit frågan. Hr Götrek åberopade sig på lydelsen af 25 i sadgarne och förklarade, at: han icke ville yttra sig förr än motionen blifvit remitterad till styrelsens och nämndens utlå ande, och hr Fahnehjelm ville att sjeliva motionen skulle remitteras till styrelsen och nämnden, ehuru man nu i cirkeln kunde u:uvala sig om åtskilliga omständigheter, som kunde gifva styrelsen en ledning: men hr Trägård ville icke fy a afseende vid stadgarnes föreskrift, som til komom —L r—— I f 3