ofvanbemälde biskop för ändamålet få användas, på
sält haa funne med läroverkets fördel mest öfver-
ensstämmande.
— Kongl. Maj:
har under den 2 November för-
ordnat art det al statskontoret till kommiterade för
afgifvande af försleg rörande hospitalsväsendetsi.
ordninde i riket utbetalte förskott af 4099 rårjl
bko bör af örfverskottet å statsverkets inkomster.
ersättas.
-— Genom koagt. kungörelse af den 20 D3-
cowher sistl. år har följande förändrade lydelse
af 43 S I mom. af Kongl. Maj:t: den 4 Maj
1827 utfärdade instruktion för generallandtmä-
terikontoret, p: -ovinslandtmäterikontoren samt
landtmitarne i riket blifvit anbefalld:
Iaom et år efier landtmäteri-förråttalnzars slut,
eler, då fastställelse de:å meddelas, ett år efter
fastsrälle!sen, skall land :mätara till general-landtmä-
teri-kontorst insända ordontligen renoverada exem-
plar a7 alla da kartor och beskrifoingar ban årligen
fö fattar, de mi vara upprättade öfser kron:rs, pu
blika terks, städers eller enskildes ägor, tl.er öfve
råsåsgar och efsagningar, eller ock, för Ss s0gTef:kt
bshof, öfver soc knarr och hirader, skärgårder, vat
tend az, strömmar, åsr och landsvägar, m.m, D:es-
sa kartetosierinser skola verkatällas efier det for-
muär och dena föreskrift, Öffer-direktören utgifver;
och bir laadtmätare, derest förrättningsrae bifvit
f.stställda, domstolens m-ddelade fast tällelse på sje!f-
va kartan jemväl afskrifva, och riktigheten dera!
med sitt nama b:syrkan.
Hrad såluada blivit i nåder förordnadt och hvar-
i,eaom kong! beefvet i ämset ar der 11 April
48335 kommer att till kraft och verkan förfalla, sza:l
läada till ef:errättelse i efseenda å hädanefter skeen
de landmäteri-förrättnin:ar, och j mväl tillämpas på
sådana roden verkställda, för hvilka redovissiog
annvu icke ägt rum, såvida, hvad skiftesförrättvingar
batraffir, delaiogsbeskrifningarne kunna inrättas efter
ofvaro nförmälda nja formulir.
a
— B-ukspatronen T. Petre ankom i går till
hufvudstaden och är så återställd till hälsan
att han kan ånyo börja sin verksamhet inom
representationen. Brukspatronen afreste hem-
ifrån genaste vägen hit, så att han ej passie-
rade Gefle.
— I dig bar genom trycket blifvit off-nt-
liggjord ea underd. rapport af hr sjöministern.
Då denami är en vidare utveckling af de för
ändrade grunder, hverpå hr sjöministern an-
sett rikeis sjöförsvar böra uppföras, så torde
hiruti arträffas den motivering, som saknas i
åa skilliga delar af den framlagda Kongl. pro-!
positionen rörande femte bufvudtiteln. Af-
hband:icgenrs vidd (162 tätt tryckta sidor) bin-I
drar oss att nu fålla rågot omdöme öfver dess,
värde. I alla fal! utgör det ådagalagda bemö-l
daadet, att grundligt undersöka sitt ämne, enl
bos; våra statsmän sällsynt förtjenst.
—e—
— Bildningscirkela hade i går en af sina märk-
ligare sammankomster. Det var, enligt tillkänna-
gifvande af ordföranden för tillfället, första gången
man med anledning af 25 S i cirkelns stadgar före-
tog diskussion vid allmän sammarkomst. Samlingen
var ganska talrik, ehuru till en stor del bestående
affrustimmer, och data sednare får man tillskrifva,
att en viss likgihighet uppenbarade sig blacd en del
närvaranda, så att många aflägsnade sig Jingt före
sammankomstens stut.
Kammarjunkaren Pontin hade en afton bålit fö-
redrag om veridsaxposiuionen i London. Detta bade
fölt af sig en fundering att hos regeringen petiuiv-
nera om understöd för svenska handtverks- och fa-
briksarbetare att besöka denna expositicn. Man
täntte sig nemligen, alt regeringen kunde utrusta ett
örlogsfartyg, för att till London öfverföra ett antsl
arbetare, som dertill enmälde sig; att dessa under
det korta vistaodet i Eoglands hufvudsicd kunde fål?
begagna dstta fartyg om boning och der erhålla
maten för billigt pris eller möjligen på det allmän-
j
EU — I ms AN I RA KK
nas bekostnad, och att regeringen för öfrigt skullel,
anordaa nödigt penvingeunderstöd åt delagarae i
i denna expeditisn. Detta ämne skulle man nu
diskutera, ehuru man icte erhöll kännedom om nå-
gon egentlig motion blifvit väckt, eller om motionä-
rens namn. Åtmiastone trodde en och annan,
icze br Pontin väckt en sidan, ty han fungerade
sjelf! som ordförande? och fålide under loppet af de-
batten åtskilliga yttranden, som gjorde det troligt,
it han icke hade något visst förslag att framställa
till föremål! för öfverläggning, liksom man tycktes
icke rätt hafva gjort sig reda för en ordent!ig mo-l,
tions ordentliga behandling enligt stadgarne. Ova-
nin vid diskussioner lärer förorsakat dessa oegent-
ligheter, och när referenten påpekar dem, så är det
icke för att klandra, utan derföre att det aktnings-
värda nitet må för en annan gång bafva anvisning
att undavrödja sådana anmärkningsanledningar. Den
gom sett med hvilken ordning det tillgått vid Ar-
r
-
f
att h
r
8
j
N
rn
1
belareföreningeas öfverläggningar, kan icke betvifla, l,
att man i Bildnicgscirkeln lått skall lyckas lika bra,
nir man bunnit något öfva sig, helst som man har
lukal och mycket annat för sig.
Bland dem som yttrade sig anmirkte referenter:
kammarjunkaren Pontin, magister Hedlund (från
Orebro), bokxhandlaren Götrek, kapten Fabnebhjelm,
skräddiremästaren Trögård, gesällsa Löfstedt, kon-
struktör Andersson, garfvaren Berger, revisor Suadin
och hr Bruce Bej.
Hr Pontin frams:ällde några ganska obestämda
frågor, såsom: huru man skulle bereda tllrälle för
arbetare, hvilka voro hemma i det inre aflandet, att
komma till Götheborg, som antogs bliva afgångsort
för den frezatt eller ängkorvett, som man föreställde
sig att regeringen skulle utrus:a; på hvad sätt och
af hvem, regeringen, handtverksföreningarne eller
andra, det skulle bestämmas hvilka som skulle
resa o. m. d.; och derpå uppmanade han de närva-
rande att besvara dem, hvar och en eter sitt bäsa
försrånd. Men hr Hedund ville hafva upplysning
om åtskilligt; om man hade någon anledning att
tro regeringen skola bifalla peu ionen c.? Härpå
svarade hr? Pontin, att han hide anledning tro sä-
dant: han gaf ganska begripliga vinkar au man kärt
sig för innan man företagit frågan.
Hr Götrek åberopade sig på lydelsen af 25 i
sadgarne och förklarade, at: han icke ville yttra sig
förr än motionen blifvit remitterad till styrelsens
och nämndens utlå ande, och hr Fahnehjelm ville
att sjeliva motionen skulle remitteras till styrelsen
och nämnden, ehuru man nu i cirkeln kunde u:-
uvala sig om åtskilliga omständigheter, som kunde gifva
styrelsen en ledning: men hr Trägård ville icke
fy a afseende vid stadgarnes föreskrift, som til kom-
om —L r——
I
f
3