pande sunds-afgiftt i öfverenstämmelse med en i för-
väg upprättad tarriff, och hvilka medel, från den öf-
riga tulluppbördern afskiljde, borde redovisas och af-
levereras till den myndighet, som kunde varda i nå-
der anbefalld att fullgöra liqviderne med Danska re-
geringen ; blifvande häraf en följd, att svenska far-
tyg, som transporterade varor emellan utländska ham
nar eller vid ankomsten till Sundet från utländsk hamn
saknade destination till viss ort, ålades att, fortfa-
rande, betala tullen i Helsingör, eller vid Bälternes
tull-stationer.
Genom ett sådant föranstaltande skulle den sven-
ska skeppsfarten i de flesta fall befrias ifrån det
oberäkneligt menliga uppehållet vid Helsingör, och
såsom en följd deraf utförslen af landets produkter.
äfvensom införselin af utländska varor, synnerligast
till Östersjöhamnaarne, komma att företrädesvis be-
drifvas med Sveririges egen handelsflotta, hvilket nu
långt ifrån alltidd är händelsen, men naturligtvis
skulle utgöra en f fördel af största vigt för svenska
rederierna, svenskka sjömanskapet och skeppst yggeriet.
Såsom något i alla händelser oafvisligen nödvän-
digt att rätta, ifrråga om Sundska tullafgifterne, drista
vi slutligen undedånigst omnämna det felaktiga uti
de varuvärden, som nu ligga till grund för beräk-
ningarne, och hvaraf följden är, att i stället för en
procent af varornes värde i tullafgift, som vid kon-
ventionen varit afsedd, denna afgift mången gång
uppgår till närmare det fyrdublajhäraf.
S. A. K!
E. Maj:ts kosuwogsliga omvårdnad för fäderneslan-
dets ära och gagn vvåga vi förtröstansfult anropa för vin-
nande af nådig upppmärksamhet åt en bön, som af
ser båda, och hvwartill vi i underdånighet foga en
vördnadsfull försälikran om de trafikerandes och sjö-
farandes beständigga tecksamhet, trohet och nit, un-
der det vi, på Sttockholms Grosshandels-societets och
Skeppsrederiers siamt egne vägnar framhärda etc.
Stockholm den 20 December 4850.
(Underskrifter.)