eRtE neråt ERRERETRRAE Ut
d
UTRIKES. !
FRÅNKRIKE si
Ministeren, hvars ställning under sednarep
iden blifvit mindre fördelaktig i följd af delh
vederlag, som de fleste af. dess medlemmar ef-
er hand lidit, har ru ändtligen, (såsom det
pedån Berättades i gårdagsbladets postskriptum)
begärt sitt afsked. Om anledningen dertill äro
berättelserna olika. Den i går meddelade telegraf- ö
lepeschen af den 3 dennes innehåller en ver-v
sion; en annan är den som här, meddelas: o
I anledning af den bysatte folkrepresentan-!h
tea Mauguins frigifvande hade tidningen Patriel.
berättat, att man å nationalförsamlingens sida i
i värsta fall ämnat requirera, trupper för att
med deras tillbjelp få församlingens beslut verk-
stäldt, men att general Changarnier, underrät-
tad härom, gifvit.sina officerare befallning att
icke gifva gebör åt någon trupprequisition, så
vidt dea icke. utginge från honom såsom hög-
ste befälhafvaren. Den 3 d. anhöll folkrepre-
sentanten Napoleon . Bonaparte om tillåtelse l:
att interpellera ministeren i detta ämne. l
Ministrarne Baroche och Schramm begärde
i sin förlägenhet, att interpellationen måtte
uppskjutas til den 7 d., hvarigenom de kunde
få tid att undersöka saken. Sedan församlin-
gen icke beviljat detta anstånd, anhöllo de åt-
minstone om uppskof till morgondagen. Då
församlingen icke ens beviljade detta, skall
ministeren hafva insett att den saknade lag-
stiftande församlingens förtroende; och dettal.
skujle sålunda hafva förmått den till resigna-
tion.
Beträffande åter den nämnda interpeliatio-
ner, så fick nu Napoleon Bonaparte ordet.
Han yttrar att nämnde artikel i Patrie bade
smärtat honom, både såsom fransman och re-
preseutant. De der omnuämnde instruktionerna
kunde han endast förstå, om de varit under-
tecknade af Radetzky eller Windiscbgrätz. Han!
uppläser derpå artikeln i Pairie och lögger
isynnerhet vigt på några punkter i Changar-
niers föregifna instruktion, i hvi!ka de under
hans befallning stående trupper åläggas att icke
bry sig om folkrepresentanternas requisitioner,
hvarjemte den hotelse uttalas, att alla förrädare
Iskulle skjutas.
Den bestämmelse att trupperna 1CKe skulle
åtlyda andra peranwnpe ta gonaral Changar-
niers, stred mot konstitutionen, som gifver för-
samlingen rättighet att requirera trupper. Han
föreslog derföre en motiverad dagordning, in-
nebållande tadel mot nämnde instruktioner.
I Krigsministern general Schramm svarade,
latt han, som sagdt, ännu ieke undersökt, bu-
I rudana instruktionerna voro; han kunde der-
I före icke afgifva någon förklaring.
General Cbangarnier beträder nu tribunen
under allmän spänning. Hen försäkrar att
nämnde instruktioner alldeles icke existera;
ban hade aldrig framkastat något tvifvel om
nationalförsamlingens presidents rättighet att
requirera trupper; en sådan rättighet hade
aldrig. blifvit förnekad i de från honom ut-
gångna instruktioner. Deremot tillstod han,
att då bangs kamrat, general Cavaignac, till ho-
nom öfverlemnade bögsta befälet öfver natio-
palgardet, utfärdade ban instruktioner för att
- I bevara befälets enhet; desse gälde ännu, eburv
endast i stridens ögonblick; de voro ock all:
mänt kända. , Då han lemnåde talarestolen
mottogs han med stormande bifallsrop.
Napoleon Bonaparte återtog nu sin motive
rade dagordning, och församlingen beslöt, me
nästan alla röster mot 3, att öfvergå till de
enkla dagordningen.
Oaktad: general Changarniers offentliga för
EE
mm AA Ac p- m— —-—
mm me - uu mm
La JEN; JR SR mn
-
VsÅ
5