ring samt lörrådens försiaärkarde, bDestreds endas:l..
nyttan af en plan, som derför afser 45 års tid, då
let nybyggda redan börjar blifva obrukbart. Att st
inslå 840,000 rdr för tre dugliga linieskepps ner-
ruggning till dåliga fregatter, då man kan nybygge
ådana för omkring hälften, var ändamålsvidrigt —
medan de tre då hellre kunna få antaga rollen a!
Blockskepp och nya frogatter förstärka flottan Mer
väst vore att vänta med äfven detta, till dess at:
nan får se utvecklingen af uppfinningar och för-
vättringar i främmande flottor, samt spara allt hvad
sparas kan urder en icke hotad fred.
Slutligen fästades uppmärksamheten på den be-
sparing som kunde vinnas genom indragningen af
Götheborgs station. Föreningen med Norge cch
norrskarnes, som det synes, ändamålsenligare bemö-
danden att få en brukbar skärgårdsflotta, betryggar
försvaret af Bohuslänska skärgården.
Om nu ett linieskepp och en fregatt eller korvett
ades, såsom exerciseskader utanför Götheborg cch
Marstrand, samt den sednare användes till seglations
sfniogar i Nordsjön, så kostads det mindre, än un-
lerhållet af en hel stations befäl, civilstat, byggna-
ler, m. m. och flottan vann öfning, Götha elfs ut-
opp försvar, och äfven utsgsendet af en sjömakt un-
lerhölls. Nu tjena da långväga korvettutsändnin-
jarne blott till stor kostnad, utan verklig nytta.
Nya varfret kunde då säljas och väl ketalas af Gö-
.heborgs handlande och skeppsredare. Jag anhåller ;
att mitt förslag må af Statsutskottet tagas i öfver-1
vägande. 0
Vid Sjette Hufvudtitela ansågs åtskilliga mindre C
anslagsfrågor icke behöfva nu vidröras; då utskottet p
nog lärer pröfva deras mer eller mindre vigt; men d
deremot syntes ifrån Bondeståndet en yttring angå- hb
ende de begärda betydliga anslagen till landibruts- b
instituten förväntas. Utan att alldeles bestrida nyt-?
tan af praktiska landtbruksskolor ansågs det alldeles a
olämpligt, att staten skail bestå medel till under- (
visningsanstalter, der fordringarne för inträdet göras
så stora, att blott förmögnare ynglingar kunna der
inträda. Man har sett, hvad i detta afseende Uil-
tuna och äfven Degeberg fordra; och derför bestreds?
förökningen af ansleget till det förra och begärdes
nedsättning i anslaget till det sednare; under yr-
kande, att vid de till mindre landtbruksskolor be-
gärda ansleg, man må göra det vilkor, att för in-
gående deri fåstes blott afseende på frejd och van-
lig bildning i folkskola, samt att undervisningen buf-
vudsakligen riktas till jordbrukets praktiska delar.
I de öfrige detaljer af denna hufvudtitel fordras
i d2 flesta fall en lokal kännedom, och alltså ville
talaren ej besvära utskottet med några i alla fall
mindre vigtiga betänkligheter; men hvad angår an-
slaget till Mariebergs lärare för civilingeniörer,
ville han endast anmärka, att dervid borde fästas
det vilkor, att det blott får användas för de dertill
verkligen behöflige läroämnen. Man lärer göra så
stora fordringar af dessa elever, att derigenom högst
få kucna begegna läroverket för detta ändamålet.
Slutligen underställdes utskottet om lämpligheten
af dessa premier för kreatur vid landtbruksmöten.
En blick på de fickor, dit de gå, torde visa, att
dessa äro redan fulla nog; och att boskapsskötselns
förbättrande nog i sig sjelf lönar mödan, vete vi alla.
Angående Sjunde Hufvudtiteln understäl des, och
oaktadt visserligen Rikets Ständer för 27 år sedan
bos konungen anhöllo om embetsverkens reglering
enligt de grunder, som blifvit i ett serskilta utskot-
tets betänkande tillstyrkte, men då dessa grunder
likväl numera icke torde i allo vara ändamålsenliga,
huruvida det icke vore lämpligast, att med godkän-
nande af den gjorda öfverflyttningen från kammar-
kollegium och statskontoret till öfverintendentsem-
betet, såsom ett serskildt embetsverk, af tillsynen
och vården öfver kronans allmänna byggnader såväl
i landsorten som hufvudstaden, cch de deraf här-
flytande förändringar med anslagen, allt öfrigt borde
afstyrkas, intilldess en fullständig plan för embets-
verkens reglering blifvit Rikets S:änder meddelad,
Huru fråga kan vara, att af statsmedel allena be-l:
kosta Tranebergs bro, lärer högl. utskottet finnels
sig föranledt att upplysa Rikets Ständer. q
Den ofantliga förökning som de anslag, hvilka nul:
innefattas i Åttonde Hufvudtiteln undergått under s
de sista 20 åren, framkallade frågan, om verkligen
deras nytta motsvarat beloppen, äfvensom huruvidalt
ej något stort misstag ligger till grund för dennalc
pDörjede frikostighet. Den förra besvarades tviflande,l:
men den andra bestämdt; ty då men ser, att del
väsendtligaste begärda tillökniogar äro till de högstals
undervisningsverken, och hvaraf i synnerhet det ene, ls
Upsala universitet, heft och har så betydliga tillgån- lr
gar, kan det antegas för säkert, att stora bristerl,
:
1
00 mm - - - få AB Cr
a re - -- ÅL - ja
måste finnas såväl i sjellva organisationen som i för-
valtninrgen. Det ansågs oriktigt, att det allmänna
skall så svårt belastas för de högre folkklassernas
underlättande, att genom embetsmannabelöning blifva
uteslutande berättigade till statens och kyrkans em-l.
beten och tjenster. Hvarföre skall detta vara be-l:i
höfligt, heldst då man så tydligt ser verkan deraf
vara, att en mängd ungdom lockas från de produk-js
tiva yrkena till ingåendet på banor, der de dels al-l:
drig kunna hinna till utkomst eller göra det all-
männa något verkligt gagn. Hvarföre skulle icke
undervisningen der kunna ske, under full lärofrihet,
af lärare, som blefvo betalde af lärjungarne, i stället
att nu med uteslutande af all täflan lönas af det
allmänna, ofta för att knappast egna 50 till 40 tim-l:
mar på året till undervisningen. Det borde förlåtas:
om motionären i sin ringa ställning misstagit sig om
rätta värdet af dessa vidunderligheter, som fortfara
från sekel till sekel, oaktadt generationer efter fe-
nerationer för sig erkänna, att de i allmänna lifvet
icke hafva gegn af det mesta, de vid de högre läro-
verken lärt, samt erkänna att de flesta blifvit hvad
de äro, mera genom egen verksamhet än genom uni-
versitetslärarnes.
Härmed må nu vara huru som heldst. Det må
vara andra förbehållet att häråt lemra en satkun-
nigare granskning. Han vilie endast föreslå, att alla
förhöjda anslsg till universiteten för det närvarande
måtte afslås, och att inga anslag till byggnader mätte
tillstyrkas; samt föres!og:
Att de praktiska fakulteterna vid såväl Upsalal
som Lunds universiteter måtte förflyttas till hufvud-
staden, och anslagen till desamma endast gifvas med
det vilkor, att en sådan förflyttning sker, samt en
motsvarande utbrytnirg af universitetens fonder cch
årsinkomster af Kongl. Moaj:t anbefalles, för att der-
med förse praktiska högre läroverk som i hufvud-
staden inrättas.
Hvad beträffar Nionde Hufvudtiteln, ansåg mo-
tionären, att om Rikets Ständer, på sätt här ofvan
blifvit föreslaget, skulle besluta åtskillige indragnin-
gar samt hos Kong!. Maj:t begära en del reorgani-
sationer, indregningsstaten komme att för en ti!be-
tydligt ökas, utan att sådant erfordrade några ökade
anslag, då det blef de nu utgående löner som dit
öfverflyttades; men som likväl i samma mån pen-
sionsstaterne komme att mindre anlitas, kunde då
de nu föreslegne förhöjningarne deri, af 45,500 rdr
bko afslås. Derjemte fåstades utskottets uppmärk-
sambet uppå, hutuvida det icke skulie vara lämp-
ligt, att föreslå Rikets Ständer den förklaring:
att inga pensioner vidare fingo utgå, förrän Ri-
kets Ständer pröfvat förslsgen derom och demi pen
sionsanslagsstaten beviljat.
Sedan motionären sålunda vördsamt underställt
S:atsutskottet det hufvudsakligaste, som han ensett