förökad tillgång för sävär Ons to:svar, som lortvalt-
Diaogen derstådes.
Hvad materielen avgick, fåstades uppmärksamhe-
ten uppå bristen af en Rikets Ständer meddelad
fullständig plan för anskaffaing och förbrukning, som
brödjes på fullständig uppgift om hvacd som finnes.
Chefen för landtfö:svarsdepartementeet synesi dette
afseende icke hafva meddelat nog uppplysningar, för
att man skulle kunna med nödig sakkkännedom be-
sluta.
Hvad gevärs-anslaget beträffar, yttiras väl att den
årliga förbrukningen af gevär skulle vara 1650 och
enskiffaing 4009, alltså omkring 235(0 årligen lem
nas till förråder. Man borde tro, attt Statsutskotte:
låter eftersö om detta förhålands kam verificeras. —
Det är kändt, att år 1818 fanns i gevärsförråden ev
betydligt antal gevär, till stor del nya. Det är af
ven bekant, att gevärsanslagen alhid, men i synner-
het efter år 1830, varit betydliga. Likväl säges nu
blott i förråden fioneas 80,000. Efter 2350 om året,
skulle likväl, endast från år 1820 räknadt, finna:
70,000 upplagda i förråden, utom alla förut befiat-
liga af 4841 och 1815 årens modeller. Då man nu
Vet, huru länge armeena bjelpt siz umder denna ti-
den med gemla gevär; huru länge de: 4812 erhållns
30,000 engelska gevär begagnats för baväriagen;
samt att de på armen nu fördelta grcevär väl måtte
kuona vara till någoa del för krigsbrruk användbara,
så visar sig påtegligen någonting oförrklarligti den-
på del af administretionen; och sjelfvsa dea uppgifne
förbrukningen af 4650 gevär årligen för en styrka,
som kan anses deraf göra bruk: 4600 man värfvsda
tinder 200 dagar på året; 600 mar, under 14 dagars
möte; 46,000 man indeldta på 48 å 20 dygns mö-
ten och 2000 man indeldta rekryter 50 å 60 daga;
på året: visar sig alldeles öfverdrifven; ty då skulle
omkring 20,000 gevär, begegnade öfverhufvud icke
mer än omkring 435 dagar, visa en förslitning, som
förutsatte att ett gevär icke skulle kunna utbålls
under 4!V, år, i vanligt fredligt bruk. Med ett ord:
det finnes något i hela denna förvaltrning, som är —
obegripligt.
Om på förråden höllos qvar 30,(,000 gevär till
komplettering af den ständiga armeeras behof, och de
50,000 utlemnades, såsom 4809 års Ständer önska-
de, till allmogen att häradsvis vårdas (Se det af Ri-
kets Ständer till Kongl. Maj:t ö!verlemnade Ekono
miutskottets utlåtande om rikets försvar vid 1809—
40 årens riksdag); så skulle det icke behöfvas mer,
än att anskaffa 1000 gevär om året till komplette-
ringen; och då armeen har ute 20,000, vore vi sill.
tid beväpnade med 100,000 gevär: ett antal, fullt
tillräckligt för den styrka, hvarmed vi kuzna möts
en fiende.
Alltså föreslogs (helst gevären vid ett visst faktori
blifva så dyra):
att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t begära
uppsägning af de kontrakt, angående gevärsanskaff-
ning, som äro ofördelaktigsst; samt
att Statsutskottet måtte taga i betraktande hvad
hår föres.agits rörande gevärs-behållningens fördel-
ning.
Hvarföre man skall taga ef durchmarchekost-
nadsanslaget till förhöjnirg af värfvad eller indeld
trupps aflöning eller mathållningskosttnad, kunde li-;
ka litet inses, som att det anslaget bbör vestra ett re-l.
servalionsanslag. Hvarföre ej bestitämma ett extra
anslag, att under dyrare tid användda till den för-
höjda aflöningskostnaden? Huru konpntrollerss ansla-
gen till mathållninger, så att de manskapet till-
komma?
I anledniag af det begärda anslaget till oförut-
sedda utgifter, ansågs awt namnet på dessa eller
extra utgifter, kan vara detsamma, om anslaget rätt
administreras; men det vore att bifara att förän-
dringen kan leda derhän, att anslagt lämpligast får
nama af vosedde utgifter — och dt vore illa. —i
Hemlighetsbegäret inom krigsadmiistrationen varl:
antydt och man måste alltså hefera, att dessa utgif-.
ter blifva hemliga, om icke utsketet bestimmer
med det nya namnet äfven exira vilkor.
Hvad de utomordentliga anslager beträffa, som
med 980,000 rdr skulle utgå på fre år, så ansågos
de böra nedsättas betydligt; ty, uttom den redan
gjorda anmärkning, att en fullständigg plan och upp-
gift på befiatliga förråder fattas, så tsynas dessa an-
slag vara mindre behöfliga. Att ingå i detalj der-
om, är för Rikets St. omöjligt och ssåledes torde det
bästa vara, att nedsätta anslaget, tiill exempel till
450,000 rår på tre år, med 459,000: rdr årligen, in-
till dess Rikets St. få del af verkliiga förhållandet
med ertilieriförråden. - Det kunde beefaras att det då
skall befionas, hved vi i nästa hulvvudtitel ser mi-
nistern öppet erkänna, nemligen att. äfven landtför-
svarets tillstånd, efcer att hafva sedtan kriget 1814,
under djup fred, säkerligen kostat landet, om allt
behörigen inräknades, meilan 3 och 400 millioner
rdr, är i ett högst bristfälligt skick, i allt hvad ej
tillhör uniformer och militärlyx.
Vid betraktandet af Femte Hufvudtiteln skådede
fosterlandsvännen med beklämdt bröst den förnedring
hvartill Sverige kommit, genom en principlös och
liknöjd uppoffring af folkets krafter till onyttiga el-
ler otjenliga ändamål. Man ville ej återkasta blic-
ken på de tider då Sverige var merre i Östersjön
och egde en af de största och bästsa flottor i verl-
den; man inser ock lätt, att med våårt stora grann-
rikes, på vår bekostnad vunna tillllväxt i sjömakt,
ingenting kan hindra det att anskiaffa en ofantlig,
om ock icke i samma min farlig sjömakt. Men at
e oss nu bringade till den ställning, att sjelfva det
lilla Danmarks flotta betyder mera på hafvet än
Sveriges; och att, oaktadt nationen inalles och rik-
tigt räknadt, sedan fredsårens början 4815 på sjö-
försvaret uppoffrat omkring 70 å 80 millioner, vi
nu snart sagdt icke skulle äga något pålitligt sjö
försvar, utom en ringa del af skärgårdsflottan; det
är till den grad nedslående, att de som dertill äro
orsak måste känna samvetets förebråelser.
I allmänhet ser man af förhållandet med fjerde
och femte titlarne huru obetänksamt det är, att un-
der freden offra på ett obehöfligt stort försvarsverk.
Om vi under dessa 335 år inbespariat blott !, mil-
Jion om året, af det: ru onyttiga anaslaget för flottan,
och detta hade kunnat:ske utan alll svårighet, hade
vi genom fondering och räntans fförökning nu om
så behöfts kunnat disponera öfver 30 till 40 millio-
ner rdr, och med dem varit i tillfälle att anskaffa
en sjömakt, utrustad med eila de företräden som
vetenskepen upptäckt och godkändt, och genom vårt
och Norges raska sjöfolk öfverlägsen våra grannars
i duglighet och verklig styrka.
Man kan derföre icke nog beklaga den kortsynt-
het, som varit rådande i kela vårt försvarsväsende;
och man måste hålla sjöministern räkning för det
att han inför konung och folk biotttat hela den be-
dröfliga ställningen. Om man så reedligt och sam-
vetsgrannt handlat i allt, skulle myrcket vara annor-
lunda i det gamla Sverige.
Ö:vertygad att höglofl. Statsutsikottet egnar åt
denna stora angelägenhet en synnerlig omvårdnad
och söker, genom inhemtade ytterligare upplysnin-
gear, att kunna föreslå Rikets Ständer det bästa me-
del att bereda en möjlighet till sjöförsvarets ända-
målsenligaste ordnande, framställdes likväl följande
anmärkningar emot hvad i den kongl. propositionen
öreslås.
Hved angår frånskiljandet från anslaget för fiot-
tsns underhåll och nybyggnad, af icke dithörande
Er a DnB v — DN
mm mmm OO MM MÅ en rr ÄÄÅ AM mm - mm
- KA AM —A Mm pg -