ce TIM DDIJSH at IDOCY8rande ar LUera statsekon mer och jurnalister påpekade de sistförflutna åre gynnsamma resultater af den brittiska handeln s Nlsom naturliga följder af de förnuftsenliga tullförfat tt ningar, som 4846 bragtes till verkställighet, haf . Ideremot prohibitisterna sökt utsprida den åsigt, a Jengelska utför:elbandelns betydliga utvidgning enda vore att anse såsom en reaktion mot den aftaganc export, som 4848 års politiska tilldragelser förar ledde, och tillökningen skulle endast bli temporä PI Men äfven innevarande års utförsel vederlägger des: :lpåstienden, och bekräftar med fakta hurusom e St lunderlättad införsel af alla förnödenhetsartiklar utgå llden verksammaste häfstången för utvidgningen af e lands utförsel och industri. Enligt de månatliga tul tabellerna utgjorde nemligen värdet af exporten frå storbritanniska hamnar i tidrymden från 3 Jan. ti 10 Oktober 1848 . . .. 36 534,860 . 1849 .... 44,830,414 1850 . . .. 50,286 402 Afven i financielt afseende erbjuder förlidet åre högst tillfredsställande utsigt, och man sysselsätt; sig redan med besvarandet af den frågan huruvic det är rådligast att använda det emotsedda öfve skottet till ökade afbetalningar på Storbritanniei h statsskuld eller till befrämjande af ytterligare nec . Isättninogar i de på nationalverksamheten hviland olskattebördor. För den förstnämnda åsigten höja si många röster, erinrande om att statsskulden, som 1-1792 utgjorde 261,735,059 , hade under de derp följande 23 åren eller vid 5 Januari 1816 stigit ti k885,186,323 L och i de sistförflutna 33 åren elle till 5 Januari 1850 endast minskats med 30,254,76 ). Håremot invänder nu The economist och me den flertalet af Englands mest ansedde statsekonomei att afbetalningen på statsskulden kommer ej att än .dra landets kapitalstatus, men endast hafva till följ ilatt de återbetalte statsskuldbeloppen ånyo utlåna ,Jaf de fordna fordringsegarne. Allmänheten skull a) då efter all anledniog komma att betala en vid i, bögre ärsränta än nu, då förräntningen sker genon -Ibemedling ef staten. Äfven fordringsegarne skulle j)l betraktsnde af den betydliga risk, som vore före rDad med utlån till enskilte o. s. v., hafva föga elle -Jingen fördel af att statsskulden utbetaltes i kortart -Jterminer eller större cmorteringsbelopp än som nt .Isker. Vida riktigare och mera motsvarande det all. imännas intresse är det derföre, att öfverskottet a Istatsinkomsterna azvändes till lindringar i sådans Jafgifter som hvila på landets produktiva krafter och bandelo, dessa bufvudkällor för nationens välstånd Joch trefnad. De sista 20 årens erfarenhet bar lärt. Jom ej do festa andra riken, så dock England och Nordamerika, att känna de utomordentliga förluster, Jsom ett land lider genom beskattning efter falska Iprinciper. Men behöfver endast i så fall åberopa de sakförhållanden, som egt rum sedan 4842. Sedan nämnde ör hafva nemligen successiva mnedsättningar till ett belopp af 40,454,348 blifvit beviljade i tulloch accisafgifterna. Jemför man nu nettobeIcppen af dessa begge inkomstgrenar åren 4842 och 18349, så visar sig för 1842: 1849: tull .. 29,523,513. 22,268 863. accis . 43,617,400. 45,003,098. tillsammans L 36,140,913, 37,271,961. eller en tillökning ef 4,134,048 utöfver de förutnämnda betydliga reduktionerna. ti -. D t Det skulle emellertid vittra om en bra inskränkt synkrets om man endast mätte verkningarne af dessa åtgårder efter det inflytande de utöfva på statsinkomsterna, så vigliga än dessa kunna vara. Vida mera bör man taga i betraktande den veraan, de utöfva på handeln, på ett snabbare förökande af nationalförmögenheten och framför allt på de arbetande larserna, hvilka derigenom vinna utväg till ett lättare tillfredsställande af deras behofver och att komma i åtnjutande af lifvets beqvämligheter medan på samma gång efterfrågan ökas och värdet stegras på den enda vara de hafva att erbjuda eller arbetet. — LITTERATA OCH ESTETISKA SÄLLSKAPER I FRANKRIKE klassificeras i en officiell från undervisningsdepartementet utgången berättelse på följande sätt: Lärda sällskaper, bildade af staten 39; åkerbrukssällsksper 33; archeologiska 235; för koast 49; för naturhistoria 45; för historia 8; för statistik 5; för medicin och farmaci 31; för allmänna vetecskapliga syften 46; för skön litteratur 414; andra litterära gäll-) skaper 47, eller tillsammans 305. — Ibland rättegångsaker, hvilka sysselsätta den Brösselska publiken, omtalas rättegången emot grefven och grefvinnan Visart de Bocarme, snklagade att hafva mördat grefvinnans broder, en rik kapitalist, hvilken de toppades ärfva, men som nu amnade gifta sig och derigenom höll på att beröfva dem arfret. De båda anklegsde, tillhöriga en ansedd familj, befinna sig i fängelset i Tournai. (G. P.) — MONUMENT Å Stensö. Enligt från Stockbolm ingången underrättelse, lärer H. M. Konun gen hafva lofvat att med 300 rdr bko vilja bidrsga till realiseringen af det härifrån utgångna projektet, alt å Stensö udde uppresa ett monument till minre af Gustaf I:s derstädes verkställda landstigning, då han, efter att lyckligen hafva undflytt den danska fångenskapen, genom Libeckarnes hje!p återkom till fäderneslandet med fattad föresats att söka b:fria det från det tryckande utländska oket; och har nämnda företeg genom detta kongl. löfte numera kommit så långt, att man ansett sig utan risk kunna beställa det föreslagna, vackra monument af gjutet jern, om bvars enskaffande man föru:, i anseende till dess dyrhet, icke vågat gå i författning, men som man nu har kopp om att redan instundande sommar få :e uppställdt. (Celmarposten.) — JERNVÄGEN ÖFVER PANAMANÄSET. Curacao den 45 Oktober. Från Chagres inhemtar man att arbetena på nämnde jernväg redan tagit sin början. Från Bogota har general Masquera inträffat i Panama ör att i egenskap af ingeniör en chef leda företaget, ill hvars utförande 600 man användas. Dessa arvetare äro aila slavar som efter anläggningens full indande erhålla sin frihet. -— ÖVANLIG DIuMA. Under loppet af en af le sednaste veckorna hemsöktes nästan hela England ff en så stark dimma att ran ej påminner sig dess ike. I Manchester tryckte den tunga atmosferen öken ef de tusentals fabriksskorsienarne till marken ich det blef midt på dagen så mörkt att man endast enom att hålla sig in till husraderna kunde hiite äg på gatorna. Fastän lyktorna tändes miste såväl mnoibusar som cabs inställa sina turer. På jernyväarne inträffade många olyckshändelser och flera Jersoner fungo sin död i floderna, hvilka stränder de j kunde ur:sktilja. Likariade händelser förmälas från ; rlasgow och andra städer; i Leed bade plågan räckt bela 44 dagar. Den satiriska tidningen Punch täller derföre den friga till skatttsnslern om det cke nu voro skäl att nedsätta Jljuzoch fönster-: katten. — NYTT SÄTT ATT FRIA I den lilla staden Henageau, der sällskspslifvet ej just är mycket utvildadt, och urga personer af begge könen derföre ckna tillfälle att närma sig hverandra, har man påunnit ett sinnrikt säit att afgilva sin kärleksförkaing. Man skicker med posten sin utvalda ett bref, som j innehåller något, utom ett eiler annat tecan ARh fe UuUfan nerv ma kr Kr ar Od f n