ce TIM DDIJSH at IDOCY8rande ar LUera statsekon
mer och jurnalister påpekade de sistförflutna åre
gynnsamma resultater af den brittiska handeln s
Nlsom naturliga följder af de förnuftsenliga tullförfat
tt ningar, som 4846 bragtes till verkställighet, haf
. Ideremot prohibitisterna sökt utsprida den åsigt, a
Jengelska utför:elbandelns betydliga utvidgning enda
vore att anse såsom en reaktion mot den aftaganc
export, som 4848 års politiska tilldragelser förar
ledde, och tillökningen skulle endast bli temporä
PI Men äfven innevarande års utförsel vederlägger des:
:lpåstienden, och bekräftar med fakta hurusom e
St lunderlättad införsel af alla förnödenhetsartiklar utgå
llden verksammaste häfstången för utvidgningen af e
lands utförsel och industri. Enligt de månatliga tul
tabellerna utgjorde nemligen värdet af exporten frå
storbritanniska hamnar i tidrymden från 3 Jan. ti
10 Oktober 1848 . . .. 36 534,860 .
1849 .... 44,830,414
- 1850 . . .. 50,286 402
Afven i financielt afseende erbjuder förlidet åre
högst tillfredsställande utsigt, och man sysselsätt;
sig redan med besvarandet af den frågan huruvic
det är rådligast att använda det emotsedda öfve
skottet till ökade afbetalningar på Storbritanniei
h statsskuld eller till befrämjande af ytterligare nec
. Isättninogar i de på nationalverksamheten hviland
olskattebördor. För den förstnämnda åsigten höja si
- många röster, erinrande om att statsskulden, som
1-1792 utgjorde 261,735,059 , hade under de derp
följande 23 åren eller vid 5 Januari 1816 stigit ti
k885,186,323 L och i de sistförflutna 33 åren elle
till 5 Januari 1850 endast minskats med 30,254,76
). Håremot invänder nu The economist och me
den flertalet af Englands mest ansedde statsekonomei
att afbetalningen på statsskulden kommer ej att än
.dra landets kapitalstatus, men endast hafva till följ
ilatt de återbetalte statsskuldbeloppen ånyo utlåna
,Jaf de fordna fordringsegarne. Allmänheten skull
a) då efter all anledniog komma att betala en vid
i, bögre ärsränta än nu, då förräntningen sker genon
-Ibemedling ef staten. Äfven fordringsegarne skulle
j)l betraktsnde af den betydliga risk, som vore före
rDad med utlån till enskilte o. s. v., hafva föga elle
-Jingen fördel af att statsskulden utbetaltes i kortart
-Jterminer eller större cmorteringsbelopp än som nt
.Isker. Vida riktigare och mera motsvarande det all.
imännas intresse är det derföre, att öfverskottet a
Istatsinkomsterna azvändes till lindringar i sådans
Jafgifter som hvila på landets produktiva krafter och
bandelo, dessa bufvudkällor för nationens välstånd
Joch trefnad. De sista 20 årens erfarenhet bar lärt.
Jom ej do festa andra riken, så dock England och
Nordamerika, att känna de utomordentliga förluster,
Jsom ett land lider genom beskattning efter falska
Iprinciper. Men behöfver endast i så fall åberopa
de sakförhållanden, som egt rum sedan 4842. Sedan
nämnde ör hafva nemligen successiva mnedsättningar
till ett belopp af 40,454,348 blifvit beviljade i
tull- och accisafgifterna. Jemför man nu nettobe-
Icppen af dessa begge inkomstgrenar åren 4842 och
18349, så visar sig för
1842: 1849:
tull .. 29,523,513. 22,268 863.
accis . 43,617,400. 45,003,098.
tillsammans L 36,140,913, 37,271,961.
eller en tillökning ef 4,134,048 utöfver de förut-
nämnda betydliga reduktionerna.
ti
-.
D
t
Det skulle emellertid vittra om en bra inskränkt
synkrets om man endast mätte verkningarne af dessa
åtgårder efter det inflytande de utöfva på statsin-
komsterna, så vigliga än dessa kunna vara. Vida
mera bör man taga i betraktande den veraan, de
utöfva på handeln, på ett snabbare förökande af na-
tionalförmögenheten och framför allt på de arbetande
larserna, hvilka derigenom vinna utväg till ett lät-
tare tillfredsställande af deras behofver och att komma
i åtnjutande af lifvets beqvämligheter medan på
samma gång efterfrågan ökas och värdet stegras på
den enda vara de hafva att erbjuda eller arbetet.
— LITTERATA OCH ESTETISKA SÄLLSKAPER I
FRANKRIKE klassificeras i en officiell från undervis-
ningsdepartementet utgången berättelse på följande
sätt:
Lärda sällskaper, bildade af staten 39; åkerbruks-
sällsksper 33; archeologiska 235; för koast 49; för na-
turhistoria 45; för historia 8; för statistik 5; för me-
dicin och farmaci 31; för allmänna vetecskapliga syf-
ten 46; för skön litteratur 414; andra litterära gäll-)
skaper 47, eller tillsammans 305.
— Ibland rättegångsaker, hvilka sysselsätta
den Brösselska publiken, omtalas rättegången emot
grefven och grefvinnan Visart de Bocarme, snklaga-
de att hafva mördat grefvinnans broder, en rik ka-
pitalist, hvilken de toppades ärfva, men som nu
amnade gifta sig och derigenom höll på att beröfva
dem arfret. De båda anklegsde, tillhöriga en an-
sedd familj, befinna sig i fängelset i Tournai.
(G. P.)
— MONUMENT Å Stensö. Enligt från Stock-
bolm ingången underrättelse, lärer H. M. Konun
gen hafva lofvat att med 300 rdr bko vilja bidrsga
till realiseringen af det härifrån utgångna projektet,
alt å Stensö udde uppresa ett monument till minre
af Gustaf I:s derstädes verkställda landstigning, då
han, efter att lyckligen hafva undflytt den danska
fångenskapen, genom Libeckarnes hje!p återkom till
fäderneslandet med fattad föresats att söka b:fria det
från det tryckande utländska oket; och har nämnda
företeg genom detta kongl. löfte numera kommit så
långt, att man ansett sig utan risk kunna beställa
det föreslagna, vackra monument af gjutet jern, om
bvars enskaffande man föru:, i anseende till dess
dyrhet, icke vågat gå i författning, men som man
nu har kopp om att redan instundande sommar få
:e uppställdt. (Celmarposten.)
— JERNVÄGEN ÖFVER PANAMANÄSET. Curacao
den 45 Oktober. Från Chagres inhemtar man att
arbetena på nämnde jernväg redan tagit sin början.
Från Bogota har general Masquera inträffat i Panama
ör att i egenskap af ingeniör en chef leda företaget,
ill hvars utförande 600 man användas. Dessa ar-
vetare äro aila slavar som efter anläggningens full
indande erhålla sin frihet.
-— ÖVANLIG DIuMA. Under loppet af en af
le sednaste veckorna hemsöktes nästan hela England
ff en så stark dimma att ran ej påminner sig dess
ike. I Manchester tryckte den tunga atmosferen
öken ef de tusentals fabriksskorsienarne till marken
ich det blef midt på dagen så mörkt att man endast
enom att hålla sig in till husraderna kunde hiite
äg på gatorna. Fastän lyktorna tändes miste såväl
mnoibusar som cabs inställa sina turer. På jernyvä-
arne inträffade många olyckshändelser och flera
Jersoner fungo sin död i floderna, hvilka stränder de
j kunde ur:sktilja. Likariade händelser förmälas från ;
rlasgow och andra städer; i Leed bade plågan räckt
bela 44 dagar. Den satiriska tidningen Punch
täller derföre den friga till skatttsnslern om det
cke nu voro skäl att nedsätta Jljuz- och fönster-:
katten.
— NYTT SÄTT ATT FRIA I den lilla staden
Henageau, der sällskspslifvet ej just är mycket ut-
vildadt, och urga personer af begge könen derföre
ckna tillfälle att närma sig hverandra, har man på-
unnit ett sinnrikt säit att afgilva sin kärleksförka-
ing. Man skicker med posten sin utvalda ett bref,
som j innehåller något, utom ett eiler annat tec-
an ARh fe UuUfan nerv ma kr Kr ar Od
f
n