aflemnas, skulle deremot, om det sednare verket ägd
nedlens förvaltning om händer, besparingar troligei
för alltid uteblifva, och då motionen dessutom stod
i strid mot 68 S Reg. formen, som stadgar, att d
till riksgäldsverket anslagne medel på intet vilkor fi
derifrån ryckas, hemställdes att motionen måtte lem
nas utan allt afseende. Många ledamöter instämde
— Ola Månsson anförde huru frågan om allmänn:
evillningens ingående till riksgäldskontoret vari
väckt under riksdagarne sedan 4817, men förfallit
ifvensom om grefve Björnstjernas vid 1844 års riks
lag väckta förslag om extra bevillningens ingående
ill statskontoret. Talaren ansåg möjligheten alt göre
nedlen räntebärande alldeles bortfalla genom dera;
örflyttniog till statskontoret, hvilket verk dessutom
Sefve lika fritt från ansvar, som den statsrådsleda.
not, hvilken kontrasignerat en kongl. befallning om
lisposition af medel och sedan hastigt lemnar sir
-aburett. — Henrik Andersson från Nerike instämde
ned de föregående och trodde att äfven denna motion
edde någon slägtskap från riddarhuset, men ehuru
örgyl!d med de vackra orden om besparing, skulle den
eda till förökad tjenstemannapersonal i statskontoret
;ch mistning af alla kontroller. — Per Nilsson, Nils
Jeppsson och David Andersson talade äfven emot
notionen, — hvarefter Strinnlund uppstod och för-
clarade sig endast åsyfta enkelhet i förvaltningen,
y det vore oskickligt att bevillningsmedien skulle
ÅA åt tvenne håll och redovisas af uppbördsmänne:
åsom om de hörde till två olika riken. Påståendet,
Itt motionen syftade emot grundlagen bestreds. An-
ående riksgäldskontorets pröfoingsrätt anfördes att
tatsfyllnadssumman vanligen börjas att anlitas af
tatskontoret innan det förra verket fått medlen från
rterne. Tal. vore för öfrigt endast ::ån om att
ejovisning sker på ett ställe.
Då talmannen hirvid anmärkte att Strinnlund så-
unda kanske ville göra motionen vilkorlig, så att
nedlen måtte förvaltas på endera stället, ingick
lenae derpå.
Sedan ytterligere Anders Andersson, Pellersson
rån Jö:köpings län, Bengt Gudmundsson, m. fl.
lat emot förslsget, afgaf den sistnämnde en i hast
;rfattad motion om all bevillnings ingåcnde til
iksgäldskontoret, hvari hela ståndet i massa in-
ämde. Referenten kusde ej upptäcka om Stirinn-
ind var med dem.
Ea mängd motioner remitterades och skola i mor-
on meddelas.
KE——————————— 3