a SK TeTEMMT oTiMNBtand, Ul mcaDotrBgeRliRad IIOT
måner och dermed sammanhängande inflytelse p
lagstiftningens gång i fullt mått berättigade del a
svenska folket, som för närvarande är i mistning a
denna inom ett konstitutionelt samhälle dyrbaraste a
alla rättigheter;
Jag röstar för förslaget derföre: att jag anser Eu
ropas för handen varande politiska tillstånd göre
det företrädesvis för en, i förhållande till en mäk-
tig granne, svag Stat ytterst nödvändigt att, genom
institutioner, som sammanbinda folket till ett ends
belt, förekomma söndring inom landet och till-
vägabringa der endrägt, som ensamt kan emot
yltre fiender och inre oro gifva Staten styrka
till lugn utveckling och förkofran.n
Jag röstar för förslaget derföre: att jag anser
rikets ständer i detta afseende föreställa den rninst
Jändamårsenvliga af alla tänkbara institutioner: ett
lomdöme, för hvilket jag hemtar det säkraste stöd
såväl af fäderneslandets häfder från de längsta tider
tillbaka, som af erfarenheten för de sednast tillryg-
galagda 10 åren, under hvilka detta land; genom
långsamheten och trögheten i statsskick, kommit
att i utveckling, styrka och förkofren stå efter så
många andra länder, med hvilka det eljest bordt
kunna mäta sig.
Jag röstar för försleget derföre: att det åsyftar
Iden lagstiftande församlingens sammanförande, på
ett sätt, som lemnar anledning att hoppas mera:en-
het i åsigter och derifrån mera stadga i beslut och
önskningar äfven i afseende å den ekonomiska lag-
Istiftningen.
Jag röstar för försleget derföre: att genom dess
framgång ofelbart skall försvinna den ömkliga en-
sidighet, och det understundom alltför trångbrösta-
de vidbållandet af föråldrade grundsatser ej mindre
för den civila än för den kriminella lagstiftningen,
som ej sällan stämplat våra ständers tillgöranden
vid dessa frågor, och som hittills i många delar
fjettrat oss vid en ståndpunkt, långt bakom andra
bildade nationers.
Jag röstar för förslaget derföre: att det öppnar
utväg till erhållande af en ändamånsenligare och
för penningeväsendets handhafvande mera insigts-
fall förvaltning af Sveriges rikes bank såsom den i
Kongliga för laget kallas, än den styrelse öfver detta
verk, som vi hittills haft eller kunnat få, med all
aktning i öfrigt för de personer, som inom stånden
varit valde, för hvilkas undervisning och ledning
det funnits nödigt att meddela i oändlighet detal-
jerade instruktioner, säkerligen i många delar till
ej ripga förundran för de affårsmän, inom andra
länder, som äga verklig kunskap om de naturliga
lagarna för den större penningerörelsen, ifall några
af dem skulle tagit kännedom om den Svenska men-
löshetens förhållande i denna del.
Jsg röstar för förslaget derföre: att jag uti lag-
stiftningens nuvarande högst bristfälliga samman-
sättning finner den enda möjliga förklaringen der-
af, att Sverige, efter 40 års fred, ännu är i sak-
nad af någon sammanhängande, förnufsenlig, hel-
gjuten, och på landets tillgångar beräknad plan för
rikets försvar.
Jag röstar för förslaget derföre: att jag tror att
under vår fyrdelade representation, utan fasta grund-
satser, med stridiga intressen och med olika bild-
niogsgrad och insigter, knappast någon talentfull
och välsinnad man i längden kan finnas, som vågar
emott2aga det ansvarsfulla kallet att vara Konungens
rådgifvare, med något slags tillförsigt att kunna upp-
fylla det, till landets båtnad, till Konungens ära
och till sitt eget samvetes tillfredsställelse.
Jag röstar för detta från konupgamakten utgångna
förslag derföre: att en lång erfarenhet berättigar mig
till den öfvertygelse, att Rikets Ständer aldrig skola
sjeifva komma öfverens om något för hela folket lika
antagligt försleg, åtminstone icke under de lugna för-
hållanden; hvilkas fortfarsnde jag framför allt önskar.
Jag röstar slutligen för förslaget derföre: att jag
svårligen inser huru Ridd. och Adeln på ett, med
dess anspråk på politiska begrepp, på omdömesför-
miga, på statsmannaförstånd, på forterlandskänsla,
öfverensstämmande sätt, skall kunna motivera det
afslag å den kungliga propositionen, som för sådan
händelse af landtmarskalken på Ridd. och Adelns
vägnar miste till thronen framföras, och hvaremot
minoriteten torde komma ännu en gång att påfordra
sin rättmätiga reservationsrätt.
Då jag nu i största korthet sökt redovisa grun-
derna för det bifall, jag genom min röst kommer
att för det hvilende förslaget afgifva, förnyar jag
min förut gjorda anbållan att få detta yttrande ned-
lagdt uti Ridd. och Adelns protokoll, såsom min re-
servation emot förslagets förkastende, då ett sådant,
efter alit utseende, kommer att äga rum. Och skulle
denna handling blifva den sista, som inom riddar-
huset kommer attt vittna om min tillvaro, så är jag
säker, att den ej skall stå i strid med mitt hand-
ligssätt, alltifrån den tid då jag, för snart 42 år se-
dan, ägde den tillfredsställelsen att i någon mån bi-
draga till mitt fåderneslands räddning från det djupa
all hvartill det af enväldet var fördt, hufvudsakligast
kenom vår svaga ståndsförfattnings oförmåga att vid
iritiska ögonblick utveckla det mod och den kraft, som
det är riksförsamlingarnes uppgift att ådagelägga ej
mindre mot maktlystna regenters anfall på den fri-
are statsförfattningen, än emot roflystna utvärtes
ienders inkräktningsbegär.
Jag önskar lifligt, att den majoritet som nu går
att förkasta det förslag till förändrad representation,
vi af vår konungs hand emottsagit, måtte besitta er-
forderliga insigter och förmåga, att återföra frågan
till den för fredlig lösning förhandvarande stånd-
punkt, som den ännu i detta ögonblick företer.
Jag önskar uppriktigt, att det måtte blifva jag,
som befinnes hafva misstogit mig i mina åsigter,
och att icke svenska folket i en mer eller mindre
aflägssn framtid må hafva skäl att afkunna sin för-
lömelse öfver en åtgärd, som beröfvat det följderna
a ett anbud, hvarmed den konungsliga omtankan
ör landets väl gått oss till mötes.
Ehvad som hända kan, bär jag inom mig det vitt-
oesbörd, att jag vid de offentliga angelägenbeternas
handläggande aldrig varit förvillad af något enskildt
eller af något kast- eller korporationsintresse, som
hos mig utträngt det allmännas eller svenska folkets
odelade, för så vidt jag kunnat göra mig ett klart
begrepp derom.
Jag röstar bifall för det under öfverläggning va-
rande kunogliga förslaget till ny rikedagsordning, jemte
en dervid fogad särskild artikel, äfvensom i samman-
hang dermed till py regeringsform.
På de i Borgareslåndet den 30 December väckta
mo.ioner bafva vi i måndagsnumret upptagit några
ubiiker, hvilka vi här förfullständiga, hvarjemte de
frigas, som på eftermiddegen förekommit, här ne-
lan meddelas.
Af hr Wern, om jemkningar i fråga om de för-
näner, som genom Rikets Ständers beslut vid sistl.
riksdag blifvit beviljade för enliggning af jernväg
nellan Örebro och Hult.
Om anslag af 450,000 rår bko för förbättring afl
vägen mellan Götheborg och Mölndahl.
Hr Sundin, om pensioa af 500 rår bko årligen
ut ernadifinnasalbrafararan Årvehani? ana