a SK TeTEMMT oTiMNBtand, Ul mcaDotrBgeRliRad IIOT måner och dermed sammanhängande inflytelse p lagstiftningens gång i fullt mått berättigade del a svenska folket, som för närvarande är i mistning a denna inom ett konstitutionelt samhälle dyrbaraste a alla rättigheter; Jag röstar för förslaget derföre: att jag anser Eu ropas för handen varande politiska tillstånd göre det företrädesvis för en, i förhållande till en mäktig granne, svag Stat ytterst nödvändigt att, genom institutioner, som sammanbinda folket till ett ends belt, förekomma söndring inom landet och tillvägabringa der endrägt, som ensamt kan emot yltre fiender och inre oro gifva Staten styrka till lugn utveckling och förkofran.n Jag röstar för förslaget derföre: att jag anser rikets ständer i detta afseende föreställa den rninst Jändamårsenvliga af alla tänkbara institutioner: ett lomdöme, för hvilket jag hemtar det säkraste stöd såväl af fäderneslandets häfder från de längsta tider tillbaka, som af erfarenheten för de sednast tillryggalagda 10 åren, under hvilka detta land; genom långsamheten och trögheten i statsskick, kommit att i utveckling, styrka och förkofren stå efter så många andra länder, med hvilka det eljest bordt kunna mäta sig. Jag röstar för försleget derföre: att det åsyftar Iden lagstiftande församlingens sammanförande, på ett sätt, som lemnar anledning att hoppas mera:enhet i åsigter och derifrån mera stadga i beslut och önskningar äfven i afseende å den ekonomiska lagIstiftningen. Jag röstar för försleget derföre: att genom dess framgång ofelbart skall försvinna den ömkliga ensidighet, och det understundom alltför trångbröstade vidbållandet af föråldrade grundsatser ej mindre för den civila än för den kriminella lagstiftningen, som ej sällan stämplat våra ständers tillgöranden vid dessa frågor, och som hittills i många delar fjettrat oss vid en ståndpunkt, långt bakom andra bildade nationers. Jag röstar för förslaget derföre: att det öppnar utväg till erhållande af en ändamånsenligare och för penningeväsendets handhafvande mera insigtsfall förvaltning af Sveriges rikes bank såsom den i Kongliga för laget kallas, än den styrelse öfver detta verk, som vi hittills haft eller kunnat få, med all aktning i öfrigt för de personer, som inom stånden varit valde, för hvilkas undervisning och ledning det funnits nödigt att meddela i oändlighet detaljerade instruktioner, säkerligen i många delar till ej ripga förundran för de affårsmän, inom andra länder, som äga verklig kunskap om de naturliga lagarna för den större penningerörelsen, ifall några af dem skulle tagit kännedom om den Svenska menlöshetens förhållande i denna del. Jsg röstar för förslaget derföre: att jag uti lagstiftningens nuvarande högst bristfälliga sammansättning finner den enda möjliga förklaringen deraf, att Sverige, efter 40 års fred, ännu är i saknad af någon sammanhängande, förnufsenlig, helgjuten, och på landets tillgångar beräknad plan för rikets försvar. Jag röstar för förslaget derföre: att jag tror att under vår fyrdelade representation, utan fasta grundsatser, med stridiga intressen och med olika bildniogsgrad och insigter, knappast någon talentfull och välsinnad man i längden kan finnas, som vågar emott2aga det ansvarsfulla kallet att vara Konungens rådgifvare, med något slags tillförsigt att kunna uppfylla det, till landets båtnad, till Konungens ära och till sitt eget samvetes tillfredsställelse. Jag röstar för detta från konupgamakten utgångna förslag derföre: att en lång erfarenhet berättigar mig till den öfvertygelse, att Rikets Ständer aldrig skola sjeifva komma öfverens om något för hela folket lika antagligt försleg, åtminstone icke under de lugna förhållanden; hvilkas fortfarsnde jag framför allt önskar. Jag röstar slutligen för förslaget derföre: att jag svårligen inser huru Ridd. och Adeln på ett, med dess anspråk på politiska begrepp, på omdömesförmiga, på statsmannaförstånd, på forterlandskänsla, öfverensstämmande sätt, skall kunna motivera det afslag å den kungliga propositionen, som för sådan händelse af landtmarskalken på Ridd. och Adelns vägnar miste till thronen framföras, och hvaremot minoriteten torde komma ännu en gång att påfordra sin rättmätiga reservationsrätt. Då jag nu i största korthet sökt redovisa grunderna för det bifall, jag genom min röst kommer att för det hvilende förslaget afgifva, förnyar jag min förut gjorda anbållan att få detta yttrande nedlagdt uti Ridd. och Adelns protokoll, såsom min reservation emot förslagets förkastende, då ett sådant, efter alit utseende, kommer att äga rum. Och skulle denna handling blifva den sista, som inom riddarhuset kommer attt vittna om min tillvaro, så är jag säker, att den ej skall stå i strid med mitt handligssätt, alltifrån den tid då jag, för snart 42 år sedan, ägde den tillfredsställelsen att i någon mån bidraga till mitt fåderneslands räddning från det djupa all hvartill det af enväldet var fördt, hufvudsakligast kenom vår svaga ståndsförfattnings oförmåga att vid iritiska ögonblick utveckla det mod och den kraft, som det är riksförsamlingarnes uppgift att ådagelägga ej mindre mot maktlystna regenters anfall på den friare statsförfattningen, än emot roflystna utvärtes ienders inkräktningsbegär. Jag önskar lifligt, att den majoritet som nu går att förkasta det förslag till förändrad representation, vi af vår konungs hand emottsagit, måtte besitta erforderliga insigter och förmåga, att återföra frågan till den för fredlig lösning förhandvarande ståndpunkt, som den ännu i detta ögonblick företer. Jag önskar uppriktigt, att det måtte blifva jag, som befinnes hafva misstogit mig i mina åsigter, och att icke svenska folket i en mer eller mindre aflägssn framtid må hafva skäl att afkunna sin förlömelse öfver en åtgärd, som beröfvat det följderna a ett anbud, hvarmed den konungsliga omtankan ör landets väl gått oss till mötes. Ehvad som hända kan, bär jag inom mig det vittoesbörd, att jag vid de offentliga angelägenbeternas handläggande aldrig varit förvillad af något enskildt eller af något kasteller korporationsintresse, som hos mig utträngt det allmännas eller svenska folkets odelade, för så vidt jag kunnat göra mig ett klart begrepp derom. Jag röstar bifall för det under öfverläggning varande kunogliga förslaget till ny rikedagsordning, jemte en dervid fogad särskild artikel, äfvensom i sammanhang dermed till py regeringsform. På de i Borgareslåndet den 30 December väckta mo.ioner bafva vi i måndagsnumret upptagit några ubiiker, hvilka vi här förfullständiga, hvarjemte de frigas, som på eftermiddegen förekommit, här nelan meddelas. Af hr Wern, om jemkningar i fråga om de förnäner, som genom Rikets Ständers beslut vid sistl. riksdag blifvit beviljade för enliggning af jernväg nellan Örebro och Hult. Om anslag af 450,000 rår bko för förbättring afl vägen mellan Götheborg och Mölndahl. Hr Sundin, om pensioa af 500 rår bko årligen ut ernadifinnasalbrafararan Årvehani? ana